Användbart nr 1 2012 Tema: Trötthet och tider – om arbetstider och arbetsmiljö

En tredjedel av alla kvinnor arbetar på obekväm tid

Fler kvinnor än män arbetar på obekväm arbetstid och på deltid och bara knappt två av tre kvinnor arbetar enbart dagtid och på vardagar. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning från 2010.

Delad arbetstid gör nattvilan alltför kort

Mahmoud och Aysha bor i en trivsam trea i en söderförort i Stockholm. De har jobbat tillsammans som städare i många år. De jobbar på ett privat städföretag där Mahmoud har delade turer från sex på morgonen till halvnio på kvällen. Aysha orkar inte med det, så hon jobbar enbart på kvällen.

Återhämtning viktig för skiftarbetare

Andelen som har oregelbundna arbetstider blir allt fler.  De riskerar hälsan och måste sköta sig extra noga. Då blir återhämtningen A och O. Det visar professor Björn Karlson i sin interventionsstudie på malmöföretaget Rexam. Där bytte man schema och gick från utslitande trötthet till bättre ork och trivsel på arbetsplatsen.

Använd Artur för att utvärdera arbetstiderna

Arbetstidsutvärderaren Artur är ett verktyg, som kan användas av chefer, fack och anställda när de ska utvärdera skiftscheman och vilka risker de medför för arbetsskador, olyckor och nedsatt produktivitet. Det är sömnforskningsgruppen på Stressforskningsinstitutet, som utvecklat verktyget.

Skiftarbete kan främja livspusslet

Oregelbundna arbetstider har ingen hälsosam klang. Men när doktorand Madelaine Agosti ställde frågan ”Hur får du ihop livspusslet” till kvinnor inom äldreomsorgen fick hon det oväntade svaret att själva skiftarbetstiderna sågs som en resurs för att balansera livets olika delar. – Majoriteten såg många fördelar med kvälls- och nattarbete, medan tidigare studier främst visat på nackdelarna, säger Madelaine Agosti. Så jag ändrade fokus på forskningen till vilka fördelarna är, och vad de beror på.

Blir man sjuk av att jobba på natten?

Det finns ett samband mellan skiftarbete och olika sjukdomar, till exempel cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett samband också mellan skiftarbete och sjukdomen multipel skleros.

Delade pass ger långa arbetsdagar

Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, totalt är det cirka 150 000 människor i Sverige. 55 procent uppger att de delade passen ger dem sociala problem. I vanligt skiftarbete uppger 45 procent att arbetstiderna ger dem sociala problem.

”Nattskiftet sliter på kroppen”

Barnen stiger upp vid halv sju och då börjar en ny dag för skiftarbetaren Pierre Wiberg. Men när barnen är iväg går han tillbaks till sängen. Det gäller att inte vända på dygnet utan att sova till lunch och sen gå och lägga sig som vanligt på kvällen. Det är slitsamt och ibland behöver han sömntabletter.

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Frågan har ställts av forskarna vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Deras svar är att självbestämmandet är helt avgörande. Sämst är arbetstider som man inte bestämt själv, bäst är de scheman som man själv valt. - Vi har intresserat oss för anställda som inte har kontorstider, som arbetar utanför tidsramen 0700 och 1900. De utgör en tredjedel av arbetskraften, säger projektledaren Torbjörn Åkerstedt.

Längre pilotpass riskerar säkerheten

Flygande personal pressas alltmer med långa arbetstider och hårda skiftscheman. Olycksriskerna ökar och Svensk Pilotförening, SPF, varnar för utslitna piloter. Problemet är EU:s nya arbetstidsregler som ökar arbetstiden – Vi har stöd från sömnforskare, men trots vetenskapliga krav går EU mot forskningen, säger Torsten Elfhag, huvudskyddsombud.

Sömnforskare kritisk mot ny EU-tidslag

Mer än 30 års forskning ger en gedigen kunskap att stå på om hur skiftarbete påverkar människan. Men trots att EU har betonat vikten av forskning väljer man bort kunskapen för krass ekonomi när den nya arbetstidslagen skapas. Professor Torbjörn Åkerstedt vid Stressforskningsinstitutet är kritisk. Nu utvecklar institutet och industrin en ny modell för säker schemaläggning.

Unionens strejk för kabinpersonalens arbetstider

Allt hårdare arbetspass med längre arbetstider pressar kabinanställda så hårt att Unionen såg sig tvingade till att sätta ner foten i förhandlingarna med några charterflygbolag. Kraven var jämnare arbetsveckor på maximalt 42 timmar. Mot det står företagens 60 timmar. Efter fem dagar var konflikten över.

Väktarnas arbetsmiljö i centrum för BYA

Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft. BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten. – Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.

Användbart nr 4 2011 Tema: I själ och hjärta I – om psykosocial arbetsmiljö

Långsam andning minskar smärtan

Det går att minska kronisk smärta i nacke och skuldror genom att andas långsamt i ett pass om 15 minuter om dagen. Det visar forskningsresultat från Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.

Ung kvinna sjukskriven på grund av mobbning

Många människor offras i mobbningsspiraler som blir en del av arbetsplatskulturen om ingen tar ansvar. Det handlar om makt och revir, över- och underordning. Men också om monotona och hektiska arbetsmiljöer med frustrerade anställda.

Mobbning kan leda till självmord

Mobbningsoffer och tortyroffer visar på samma reaktioner. Hjärnan påverkas och de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Reza Emdad, hjärnforskare och psykoterapeut.
Alkohol hör inte hemma i ett friskt arbetsliv

Alkohol skadar arbetslivet

Mer än varannan anställd funderar på om kollegan har alkoholproblem, visar en enkät från Alna, parternas organ för frågor kring skadligt bruk. Acceptans av alkohol och droger är en stor risk för dålig arbetsmiljö och de anställdas psykiska hälsa.
Risker för taxiförare motverkas med skyddskamera och utbildning.

Taxivåldet motverkas med kunskap och kamera

Hot och våld är vardag inom taxibranschen. Var femte förare är drabbad av hot, var tionde av våld, och många funderar dagligen på att sluta köra. TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, har studerat problemet och funnit lösningar som skyddskamera och utbildning i att bemöta kunderna.
Återvinning kan leda till hot och ilska, berättar personalen.

Hotfull miljö på återvinningsstation

Hot med tegelsten, utskällning och risk att bli påkörd av ilskna kunder möter personalen på återvinningsstationer. Det och risker med kontanthantering är huvudpunkter under ett personalmöte på MERAB i Eslöv en novemberkväll. – Sluta direkt med att ta emot kontanter tills det finns säkra rutiner, uppmanar Gerhard Wendt, regionalt skyddsombud på Transport Skåne.

Användbart nr 3 2011 Tema: Vägar tillbaka – om rehabilitering av sjukskrivna

När sjukskrivna ska söka jobb

Sedan 2008 ska många av dem som varit sjukskrivna sex månader börja söka jobb på hela arbetsmarknaden. Efter ett år upphör sjukpenningen för de allra flesta. Många av de sjukskrivna förväntas alltså byta jobb.- Ingen vet säkert om dessa jobbyten verkligen fungerar, säger Gun Johansson, lektor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Metod som fokuserar på förmågan inte på problemen

”Att ta tillvara förmåga – trots begränsning” är ett projekt som under tre år ska pröva the Strengths Model, en ny metod för rehabilitering. Den går ut på att ta tillvara sjukskrivnas styrkor och förmågor, att fokusera mer på kapacitet och tillgångar hos människor och mindre på deras problem.- Den avgörande frågan är hela tiden vad man kan klara av trots att man har ont, trots fysisk eller psykisk belastning, säger projektledaren Elsy Söderberg.

Arbetsgivare har rehabansvar, men ont om tid

- The Strengths Model är ett nytt sätt att se på rehabilitering. Vi frågar vad den sjukskrivna kan klara av att göra. Det är stor skillnad mot traditionella rehabsamtal. Där frågar man: var har du ont, vad är det du inte kan göra, säger Janna Ahlström, HR-specialist på ISS, Sveriges och nordens största leverantör av outsourcing och Facility Management.

Utbildning ska lösa konflikter

Längst bak i bussen sitter ett gäng ungdomar som väsnas och dricker öl. När ytterligare en av dem tänder en cigarrett går en äldre dam fram till föraren.– De röker där bak, kan ni inte säga till dem? säger hon.– Släck cigaretterna! Och stig av på nästa hållplats, säger bussföraren i högtalaren till de unga, som glatt struntar i honom. Föraren stannar bussen, ungdomarna fnissar. Vad ska han göra nu?
Luftvägsproblem vid sophämtning undersöks i en ny AMM-studie

Renhållarfrossa av avfall i unik studie

En renhållningsarbetare som normalt tömmer hushållsavfall bytte tillfälligt till trädgårdsavfall. Han fick frossa och feberkänsla. Det ledde till att underläkare Carl Aronsson på Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund startade en pilotstudie om luftvägssjukdomar inom yrkesgruppen.
Dialogteam förbättrar återkomst i arbete

Dialog med chef gör återgången till arbetet lättare

Återgången till arbetsplatsen blir lättare när man skapar en dialog mellan närmaste chef och den sjuke anställde. Björn Karlsons forskning visar att nio av tio med utmattningssyndrom återvänder om ser över arbetets innehåll tillsammans. Modellen ADA, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, har blivit framgångsrik och ska nu lotsas in i företagshälsovården.

Balans i villkoren på jobbet ger hälsa och arbetsglädje

17 sjuksköterskor säger upp sig i Uppsala. De är missnöjda med sina arbetsvillkor. De upplever en obalans mellan arbetsuppgifter och resurser, mellan ansträngning och belöning. Ett nytt forskningsprojekt ska lära chefer och medarbetare vikten av balans i arbetet.

Sjukskrivna får stöd att förändra sitt liv

Catharina Linderot arbetar som stödperson i projektet ”Att ta tillvara förmåga trots begränsning”. En viktig del av metoden är motiverande samtal, som genomförs av stödpersoner. Catharina Linderot har läst beteendevetenskap, sociologi och statsvetenskap och har en utbildning i The Strengths Model. Här berättar hon om sitt arbete som stödperson.

Äntligen måndamorron!

Hur ska vi göra för att må bra på jobbet? Det är temat för utställningen Äntligen måndamorron! på Arbetets Museum i Norrköping som pågår från 8 oktober till 29 april 2012.- Chefen kan ta med sig sitt arbetslag och komma hit för att få tips och idéer. Här finns redskap och inspiration för att ha kul och utvecklas tillsammans, säger Annika Eriksson som är producent på Arbetets museum.

Morgondagens chefer saknar utbildning i arbetsmiljö

Läget är dystert när det gäller att få ett bra genomslag för arbetsmiljöforskning, det är alla överens om; forskare, forskningsråd, brukare och arbetsmarknadens parter. Regeringens arbetsmiljöpolitiska kunskapsråd instämmer.-Situation är svår för olika aktörer och hindrar en positiv utveckling av dessa frågor, säger Jörgen Eklund, som är professor i ergonomi vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm.

Mer dialog behövs mellan företagshälsovård och forskare

Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare. – Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.

Användbart nr 2 2011 Tema: Buller i vardagen – en större risk än man tror

Kontorslandskapets bullermatta stör mer än inspirerar visar forskningen

Ett lågt mummel hovrar över skrivborden i kontorslandskapet. 40 personer arbetar med att utveckla nya tjänster för Ericssons basstationer och nätverk här. Det byggs inga cellkontor längre, det är omodernt, nu ska alla sitta i landskap. Men det har både sina för- och nackdelar. Det visar forskningen.

Bullerapp en succé som kan rädda hörseln

Lanseringen av en bullerapplikation för iPhone och iPad har blivit en rejäl succé. Över 100 000 nedladdningar och en halv miljon mätningar på drygt två månader. – Suveränt, för enkel koll i vardagen och som marknadsföring av bullrets risker, säger Claes Helge, webbstrateg på Arbetsmiljöverket.
Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman

Koll på jobbet med video

Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
Risker för buller och vibrationer är väldigt utbrett

Inspektion av buller och vibrationer överraskar

Riskerna med buller och vibrationer står i fokus för Arbetsmiljöverkets aktuella inspektioner över hela landet. Hela 70 procent av 600 besökta arbetsplatser i södra Sverige hade brister i arbetsmiljön. – Vi har valt att även besöka lite annorlunda branscher där man inte har tänkt på problemet, säger Håkan Rosengren, projektledare. Som arbetsplatser där montörer, stenarbetare, eller de som sköter kyrkogårdar och golfbanor, arbetar.

På väg mot ett nytt ergonomiverktyg för mejeri och bilfabrik

Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
68 taxirån polisanmäldes i Sverige under år 2009. Foto: Glauco Aio

Hot och våld i jobbet drabbar ofta kvinnor

Väktare, busschaufförer, butiksbiträden, spärrvakter, servitriser, socialassistenter och vårdpersonal är de yrken som är mest utsatta för våld och hot. De flesta som drabbas i dessa yrken är kvinnor.– Enligt statistiken ska kvinnor vara mer rädda för att gå till jobbet och män ska vara mer rädda för att gå ut på gatan, sade kriminologen Sofia Wikman. Hon talade på Världsdagen för arbetsmiljö som anordnades av ILOkommittén och Arbetsmiljöverket på Rosenbad i Stockhom den 28 april.

Användbart nr 1 2011 Tema: Holland förebild för svensk företagshälsovård

Alla fakta om lastarnas arbetsmiljö samlas in i jättelikt pussel

En enorm mängd data om alla 1 200 flygplanslastare runt om i Sverige och deras arbetsmiljö samlas nu in av forskare med hjälp av mätare, enkäter och videobilder. Alla fakta är bitar i ett pussel som till sist ska visa hela bilden. Här är tredje avsnittet i vår artikelserie om projektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare”.  

Gasade containrar medför okända risker visar ny undersökning

Stora importörer, som Ikea, H&M, och Biltema tar emot tusentals containrar med varor varje år, som öppnas och töms i deras lager. De kan innehålla farliga gaser. Halterna behöver inte vara höga, men personalen bör ha tillgång till personlig skyddsutrustning och mätare och containrarna ska ventileras innan de töms. Det görs inte alltid idag.

Vägdamm inte lika farligt som avgaser

På Hornsgatan i Stockholm kommer partiklarna främst från vägdamm av grus. Det mesta går att sopa bort. Men de verkligt farliga partiklarna kommer inte från grusdamm, de kommer från förbrännings­avgaser. – Risken finns att beslutet att förbjuda dubbdäck på Hornsgatan är ett slag i luften, anser Magnus Svartengren, chef för avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, KI.  

Forskningsbaserad och obligatorisk företagshälsovård förebild för Sverige

Just nu pågår en hel del forskning i Sverige som syftar till att förbättra företagshälsovården. Det handlar bland annat om att utveckla metoder, som är baserade på vetenskapliga rön och erfarenheter.  Nederländerna har blivit en förebild i Sverige när det gäller företagshälsovård, men också för satsning på arbetsmiljöforskning och för att få fler i arbete.  Det finns förklaringar för dessa framgångar. De kan heta obligatorisk företagshälsovård som arbetar efter vetenskapligt baserade riktlinjer, arbetsgivaransvar för sjukskrivna i två år, och ett offensivt forskningsinstitut, som sprider kunskap. Användbart! har besökt Nederländerna för att ta reda på hur man lyckades med dessa insatser, som visade sig komma både från staten och från privata initiativ.
Tilltron till chefen avgör engagemanget hos medarbetarna

Tilltro till chefen ökar medarbetarnas engagemang

Alltför få företag lyckas med att ta tillvara medarbetarnas engagemang och idéer. För det krävs ett aktivt ledningsarbete och ömsesidigt förtroende. Men ofta blir det bara snack, ingen verkstad. Den slutsatsen drar Richard Berglund i sin avhandling vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskare Sofia och partnern Maria skapar bättre forskning

Brukarpartner en stor forskningsvinst

Patienten kan vara en stark resurs för svensk forskning. Projektet Brukarmedverkan i forskningen har stöttat och utbildat 53 forskningspartners som deltar med sina personliga kunskaper om att leva med olika sjukdomar i ett fyrtiotal olika forskningsprojekt. Modellen kan bli ett framtidslyft för svensk forskning.
Det inte är specialistkompetens som avgör om hälsovårdsarbetet fungerar förebyggande. Foto: Wojciech Wolak

Rutinkontroller av hälsan är sällan förebyggande

– Om arbetsmiljöarbetet ska fungera förebyggande måste företag och företagshälsa ha en förtroendefull och kontinuerlig dialog, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för ”Företagshälsovård, sjukfrånvaro och arbetsförmåga”, ett Afa-projekt vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som avslutas under våren 2011.
Asbestsanering är ett riskfyllt arbete. Foto: Zory

Tusentals ton asbest kvar i äldre hus

Asbest är cancerframkallande och har varit förbjudet i Sverige sedan sjuttiotalet. Trots det utsätts många för asbest i sitt arbete än i dag, främst vid ombyggnad av äldre hus. Byggbranschen och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en vägledning för säkrare asbestsanering.

Högre pensionsålder ställer krav på en effektiv företagshälsovård

När fler ska jobba mer och längre får företagshälsovården en allt viktigare roll att spela, dels för att behålla dem som redan arbetar, dels för att rehabilitera tillbaka de sjuka. På ett seminarium finansierat av Afa Försäkring och Fas rapporterade företrädare från Danmark, Finland och Nederländerna om hur man arbetar inom företagshälsovården och med rehabilitering.  
Vibrametern testas av Magnus Sköldbäck och Per Blomqusit

Runstenen – företagshälsa som samverkar med forskare

Företagshälsovården Runstenen i Malmö är en branschhälsa som ökar det förebyggande arbetet bland sina kunder, har närkontakt med kunderna och utför alltmer av sin service ute på arbetsplatserna. – Vi har saknat en vardagskoppling till den forskning som berör oss, säger verksamhetschef Magnus Sköldbäck. Den har vi fått i samarbetet med Arbets- och miljömedicin i Lund och deras forskning om vibration och buller i projektet Verktygslådan.
Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper

Forskare och företagshälsor avslöjar fler vibrationsrisker

Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta. Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern. Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.
Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.

Svensk företagshälsa i förnyelse saknar stöd från parterna

Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF. – Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.
Medarbetare är ofta osynliga stöd vid återgång i arbetet

Arbetskamrater rehabiliterar i tysthet

Arbetskamraterna har en viktig roll vid rehabiliteringen av den sjuke medarbetaren. Samtidigt är det ofta förvirrande för dem vad de kan göra, vad som förväntas av dem. Alltför ofta räknas de bort av chefer och av varandra, deras insatser blir osynliga, visar rehabforskaren Åsa Tjulin vid Linköpings universitet i en ny avhandling om kollegors roll i rehabiliteringen.
Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.

Variation minskar kvinnors ohälsa

– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.