Risker i arbetsmiljön inom TransportGruppen har bredd. Arbetsskador handlar om att ramla, falla och halka, om maskinskador, rån, hot och våld. Arbetssjukdomar uppstår ur buller, vibrationer och belastning.
En som tar itu med frågorna även på Europanivå är Alf Berglund, företagsrådgivare inom arbetsmiljö.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
De flesta förändringsprojekt misslyckas. För att lyckas krävs en bergfast tro från ledningen, de anställda måste känna sig delaktiga och eniga om syftet, och bättre arbetsmiljö ska vara en del av målet. Dessutom ska vinsterna i projektet delas lika mellan alla intressenter; kunder, de anställda och aktieägare.
Siffror väger tyngst. Ekonomiska argument höjer temperaturen för arbetsmiljöfrågorna i styrelserummen. Det vet man i Finland där, arbetsgivarna står för stora delar av de kostnader, som dålig arbetsmiljö för med sig. Det finska Arbetshälsoinstitutet bedriver forskning och i företagen ligger arbetsmiljön på styrelseborden.
Arbete med takbeläggning av asfalt är sannolikt cancer-framkallande, enligt IARC, som är ett WHO-institut för cancerforskning. Resultatet kom fram vid institutets internationella utvärdering av cancerrisker vid arbeten med asfalt.
På Världsdagen för arbetsmiljö i april 2012 överlämnade Byggnads 111 par arbetshandskar till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Handskarna var märkta med namnen på de 111 byggnadsarbetare, som förolyckats på jobbet de senaste
tio åren.
En slipskiva gav rörläggaren Håkan Larsson livslånga arbetsskador. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund visade på värmefrigjorda isocyanater som skadat lungorna.
Resultatet blev att företaget 3M har slutat tillverka skivan, och en berättelse för Världsdagen för arbetsmiljö den 28 april i år.
En gemensam värdegrund bör finnas i botten när ett företag ska bygga upp engagemanget hos sina anställda. Företaget måste ta tillvara alla möjligheter som uppstår ute i organisationen . Enbart chefens perspektiv räcker inte i en globaliserad värld, anser Richard Berglund.
Liselotte Franzén och Jimmy Hogbrink arbetar vid Eskilstuna Elektronikpartner AB. De har varit delaktiga i den förändringsprocess som pågått i fabriken sedan 2005. Jimmy Hogbrink tycker det bästa med lean är inflytandet, att företaget verkligen lyssnar på de anställda. Dessutom gillar han att det blivit ordning och reda och att alla har sina verktyg i ordning.
Lean har kommit för att stanna. Det går inte att stoppa den globala utvecklingen mot en rationellare produktion. Det gäller för fackföreningar och företag att organisera arbetet så att det passar in i leankonceptet – samtidigt som det uppfyller kraven på god arbetsmiljö.
Fler kvinnor än män arbetar på obekväm arbetstid och på deltid och bara knappt två av tre kvinnor arbetar enbart dagtid och på vardagar. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning från 2010.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Mahmoud och Aysha bor i en trivsam trea i en söderförort i Stockholm. De
har jobbat tillsammans som städare i många år. De jobbar på ett privat
städföretag där Mahmoud har delade turer från sex på morgonen till
halvnio på kvällen. Aysha orkar inte med det, så hon jobbar enbart på
kvällen.
Andelen som har oregelbundna arbetstider blir allt fler. De riskerar hälsan och måste sköta sig extra noga. Då blir återhämtningen A och O.
Det visar professor Björn Karlson i sin interventionsstudie på malmöföretaget Rexam. Där bytte man schema och gick från utslitande trötthet till bättre ork och trivsel på arbetsplatsen.
Arbetstidsutvärderaren Artur är ett verktyg, som kan användas av chefer, fack och anställda när de ska utvärdera skiftscheman och vilka risker de medför för arbetsskador, olyckor och nedsatt produktivitet. Det är sömnforskningsgruppen på Stressforskningsinstitutet, som utvecklat verktyget.
Oregelbundna arbetstider har ingen hälsosam klang. Men när doktorand Madelaine Agosti ställde frågan ”Hur får du ihop livspusslet” till kvinnor inom äldreomsorgen fick hon det oväntade svaret att själva skiftarbetstiderna sågs som en resurs för att balansera livets olika delar.
– Majoriteten såg många fördelar med kvälls- och nattarbete, medan tidigare studier främst visat på nackdelarna, säger Madelaine Agosti. Så jag ändrade fokus på forskningen till vilka fördelarna är, och vad de beror på.
Det finns ett samband mellan skiftarbete och olika sjukdomar, till exempel cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett samband också mellan skiftarbete och sjukdomen multipel skleros.
Fackförbundet Unionen efterlyser en tydligare koppling mellan hälsa och arbetstider så att arbetstidsfrågorna får en självklar plats i arbetsmiljöarbetet. Förbundets enkät visar att många sjukskrivs på grund av arbetstidsfrågor, men att medvetenheten om detta är låg.
Förkortning av arbetstiden med bibehållen lön är positivt för de anställda, men några objektiva mått för bättre hälsa har forskarna inte kunnat spåra. Det visar den enda stora studie som gjorts i Sverige om arbetstidsförkortning.
Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, totalt är det cirka 150
000 människor i Sverige. 55 procent uppger att de delade passen ger dem sociala
problem. I vanligt skiftarbete uppger 45 procent att arbetstiderna ger dem
sociala problem.
Barnen stiger upp vid halv sju och då börjar en ny dag för skiftarbetaren Pierre Wiberg. Men när barnen är iväg går han tillbaks till sängen. Det gäller att inte vända på dygnet utan att sova till lunch och sen gå och lägga sig som vanligt på kvällen. Det är slitsamt och ibland behöver han sömntabletter.
Frågan har ställts av forskarna vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Deras svar är att självbestämmandet är helt avgörande. Sämst är arbetstider som man inte bestämt själv, bäst är de scheman som man själv valt. - Vi har intresserat oss för anställda som inte har kontorstider, som arbetar utanför tidsramen 0700 och 1900. De utgör en tredjedel av arbetskraften, säger projektledaren Torbjörn Åkerstedt.
Flygande personal pressas alltmer med långa arbetstider och hårda skiftscheman. Olycksriskerna ökar och Svensk Pilotförening, SPF, varnar för utslitna piloter.
Problemet är EU:s nya arbetstidsregler som ökar arbetstiden
– Vi har stöd från sömnforskare, men trots vetenskapliga krav går EU mot forskningen, säger Torsten Elfhag, huvudskyddsombud.
Mer än 30 års forskning ger en gedigen kunskap att stå på om hur skiftarbete påverkar människan. Men trots att EU har betonat vikten av forskning väljer man bort kunskapen för krass ekonomi när den nya arbetstidslagen skapas.
Professor Torbjörn Åkerstedt vid Stressforskningsinstitutet är kritisk. Nu utvecklar institutet och industrin en ny modell för säker schemaläggning.
Allt hårdare arbetspass med längre arbetstider pressar kabinanställda så hårt att Unionen såg sig tvingade till att sätta ner foten i förhandlingarna med några charterflygbolag. Kraven var jämnare arbetsveckor på maximalt 42 timmar. Mot det står företagens 60 timmar. Efter fem dagar var konflikten över.
Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft.
BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten.
– Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.
Det går att minska kronisk smärta i nacke och skuldror genom att andas långsamt i ett pass om 15 minuter om dagen. Det visar forskningsresultat från Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Många människor offras i mobbningsspiraler som blir en del av arbetsplatskulturen om ingen tar ansvar. Det handlar om makt och revir, över- och underordning. Men också om monotona och hektiska arbetsmiljöer med frustrerade anställda.
Mobbningsoffer och tortyroffer visar på samma reaktioner. Hjärnan
påverkas och de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Reza
Emdad, hjärnforskare och psykoterapeut.
De som är långvarigt stressade har svårare att uppfatta tal och bakgrundsljud jämfört med dem som inte upplevde någon stress. Även tinnitus har ett starkt samband med långvarig stress och utmattning.
En enkätundersökning i Karlstad visade att nästan var tionde ansåg sig mobbad. Det upplevdes som skamfyllt hos både de drabbade och deras chefer och man hade svårt att prata om det.
Mer än varannan anställd funderar på om kollegan har alkoholproblem, visar en enkät från Alna, parternas organ för frågor kring skadligt bruk. Acceptans av alkohol och droger är en stor risk för dålig arbetsmiljö och de anställdas psykiska hälsa.
Ett öppet klimat mellan arbetskamrater och en chef som lyssnar och vill medverka till återkomsten gör stor skillnad för att förkorta sjukfrånvaron. Det visar doktorand Sofia Norlund, Yrkes- och miljömedicin i Umeå, i sin avhandling.
Risker för taxiförare motverkas med skyddskamera och utbildning.
Hot och våld är vardag inom taxibranschen. Var femte förare är drabbad av hot, var tionde av våld, och många funderar dagligen på att sluta köra.
TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, har studerat problemet och funnit lösningar som skyddskamera och utbildning i att bemöta kunderna.
Återvinning kan leda till hot och ilska, berättar personalen.
Hot med tegelsten, utskällning och risk att bli påkörd av ilskna kunder möter personalen på återvinningsstationer. Det och risker med kontanthantering är huvudpunkter under ett personalmöte på MERAB i Eslöv en novemberkväll.
– Sluta direkt med att ta emot kontanter tills det finns säkra rutiner, uppmanar Gerhard Wendt, regionalt skyddsombud på Transport Skåne.
Sedan 2008 ska många av dem som varit sjukskrivna sex månader börja söka jobb på hela arbetsmarknaden. Efter ett år upphör sjukpenningen för de allra flesta. Många av de sjukskrivna förväntas alltså byta jobb.- Ingen vet säkert om dessa jobbyten verkligen fungerar, säger Gun Johansson, lektor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Hälsouniversitetet i Linköping.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
”Att ta tillvara förmåga – trots begränsning” är ett projekt som under tre år ska pröva the Strengths Model, en ny metod för rehabilitering. Den går ut på att ta tillvara sjukskrivnas styrkor och förmågor, att fokusera mer på kapacitet och tillgångar hos människor och mindre på deras problem.- Den avgörande frågan är hela tiden vad man kan klara av trots att man har ont, trots fysisk eller psykisk belastning, säger projektledaren Elsy Söderberg.
- The Strengths Model är ett nytt sätt att se på rehabilitering. Vi frågar vad den sjukskrivna kan klara av att göra. Det är stor skillnad mot traditionella rehabsamtal. Där frågar man: var har du ont, vad är det du inte kan göra, säger Janna Ahlström, HR-specialist på ISS, Sveriges och nordens största leverantör av outsourcing och Facility Management.
Längst bak i bussen sitter ett gäng ungdomar som väsnas och dricker öl. När ytterligare en av dem tänder en cigarrett går en äldre dam fram till föraren.– De röker där bak, kan ni inte säga till dem? säger hon.– Släck cigaretterna! Och stig av på nästa hållplats, säger bussföraren i högtalaren till de unga, som glatt struntar i honom. Föraren stannar bussen, ungdomarna fnissar. Vad ska han göra nu?
Luftvägsproblem vid sophämtning undersöks i en ny AMM-studie
En renhållningsarbetare som normalt tömmer hushållsavfall bytte tillfälligt till trädgårdsavfall. Han fick frossa och feberkänsla.
Det ledde till att underläkare Carl Aronsson på Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund startade en pilotstudie om luftvägssjukdomar inom yrkesgruppen.
Återgången till arbetsplatsen blir lättare när man skapar en dialog mellan närmaste chef och den sjuke anställde. Björn Karlsons forskning visar att nio av tio med utmattningssyndrom återvänder om ser över arbetets innehåll tillsammans.
Modellen ADA, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, har blivit framgångsrik och ska nu lotsas in i företagshälsovården.
17 sjuksköterskor säger upp sig i Uppsala. De är missnöjda med sina arbetsvillkor. De upplever en obalans mellan arbetsuppgifter och resurser, mellan ansträngning och belöning. Ett nytt forskningsprojekt ska lära chefer och medarbetare vikten av balans i arbetet.
Catharina Linderot arbetar som stödperson i projektet ”Att ta tillvara förmåga trots begränsning”. En viktig del av metoden är motiverande samtal, som genomförs av stödpersoner. Catharina Linderot har läst beteendevetenskap, sociologi och statsvetenskap och har en utbildning i The Strengths Model. Här berättar hon om sitt arbete som stödperson.
Arbetsgivarringar är effektiva för att rehabilitera och hjälpa människor tillbaka till arbetet. De erbjuder möjligheter att prova på nya arbetsuppgifter och ibland arbetsbyten, men också vägledning och kompetensutveckling.
Hur ska vi göra för att må bra på jobbet? Det är temat för utställningen Äntligen måndamorron! på Arbetets Museum i Norrköping som pågår från 8 oktober till 29 april 2012.- Chefen kan ta med sig sitt arbetslag och komma hit för att få tips och idéer. Här finns redskap och inspiration för att ha kul och utvecklas tillsammans, säger Annika Eriksson som är producent på Arbetets museum.
Läget är dystert när det gäller att få ett bra genomslag för
arbetsmiljöforskning, det är alla överens om; forskare, forskningsråd,
brukare och arbetsmarknadens parter. Regeringens arbetsmiljöpolitiska
kunskapsråd instämmer.-Situation är svår för olika aktörer och
hindrar en positiv utveckling av dessa frågor, säger Jörgen Eklund, som
är professor i ergonomi vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i
Stockholm.
Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare.
– Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.
Ett lågt mummel hovrar över skrivborden i kontorslandskapet. 40 personer arbetar med att utveckla nya tjänster för Ericssons basstationer och nätverk här. Det byggs inga cellkontor längre, det är omodernt, nu ska alla sitta i landskap. Men det har både sina för- och nackdelar. Det visar forskningen.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Lanseringen av en bullerapplikation för iPhone och iPad har blivit en rejäl succé. Över 100 000 nedladdningar och en halv miljon mätningar på drygt två månader.
– Suveränt, för enkel koll i vardagen och som marknadsföring av bullrets risker, säger Claes Helge, webbstrateg på Arbetsmiljöverket.
Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman
Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
Risker för buller och vibrationer är väldigt utbrett
Riskerna med buller och vibrationer står i fokus för Arbetsmiljöverkets aktuella inspektioner över hela landet. Hela 70 procent av 600 besökta arbetsplatser i södra Sverige hade brister i arbetsmiljön.
– Vi har valt att även besöka lite annorlunda branscher där man inte har tänkt på problemet, säger Håkan Rosengren, projektledare. Som arbetsplatser där montörer, stenarbetare, eller de som sköter kyrkogårdar och golfbanor, arbetar.
Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
68 taxirån polisanmäldes i Sverige under år 2009. Foto: Glauco Aio
Väktare, busschaufförer, butiksbiträden, spärrvakter, servitriser, socialassistenter och vårdpersonal är de yrken som är mest utsatta för våld och hot. De flesta som drabbas i dessa yrken är kvinnor.– Enligt statistiken ska kvinnor vara mer rädda för att gå till jobbet och män ska vara mer rädda för att gå ut på gatan, sade kriminologen Sofia Wikman. Hon talade på Världsdagen för arbetsmiljö som anordnades av ILOkommittén och Arbetsmiljöverket på Rosenbad i Stockhom den 28 april.