Mötet med patienter kan vara stimulerande, livgivande ‒ och slitsamt. Riskfaktorerna i vården är kända. Ett forskarteam i Skåne vänder på steken och söker istället friskfaktorerna i arbetet.
Kan man fika sig frisk?
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Personal på Tallhöjdens vårdcentral fikar. Foto: Roland Cox
På Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje är fikarasten viktig, i synnerhet på fredagar när kollegerna turas om att bjuda på frukostbuffé.
– Det vore hemskt om man inte fick fika tillsammans. Det sociala är jätteviktigt, säger Maria Jansson, medicinsk sekreterare.
I kontaktyrken arbetar man med människor, exempelvis som lärare, sjuksköterska, väktare, socialarbetare och omsorgspersonal.
– I kontaktyrken är det sociala stödet enormt viktigt för hälsan, säger Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
Med förebyggande arbete kan man undvika långa sjukskrivningar. Foto: Benjamin Rasmussen
I kommuner och landsting arbetar företagshälsovården sällan med förebyggande arbetsmiljöarbete, trots höga sjukskrivningstal. En ny studie visar hur en rad faktorer i styr arbetsmiljöarbetet bort från det förebyggande arbetet mot det individinriktade.
Resurser och krav i arbetet påverka möjligheten att varva ner. Foto: Philip Schneider
Ett otydligt arbetsuppdrag och otillräcklig återkoppling i välfärdstjänster har starkt samband med bristande återhämtning efter jobbet. Det visar en ny studie. När själva uppdraget formas skapas arbetsvillkor och arbetsmiljö. I den fasen finns möjlighet till förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett verktyg för detta är uppdragsdialogen
Det finns många vägar som leder bort från arbetslivet, men också sätt att komma tillbaka för den som blivit sjukskriven.Släpp aldrig kontakten med arbetslivet och håll kontakten med arbetsgivaren är en förutsättning. Det menade deltagarna på seminariet ”När arbetsförmågan sviktar.”Seminariet hölls på Idéforum för Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020, anordnat av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Du ska inte bara lösa ett problem utan också komma på vad som är problemet och sedan kunna formulera det. Att leda sig själv på jobbet är en krävande aktivitet.
Det menar Gisela Jönsson som har undersökt de gränslösa jobben i teknik och IT-sektorn.
– Jag vill motverka känslan av att det är något fel på den som inte klarar av det gränslösa jobbet. Det är jobbet som behöver förändras, säger Gisela Jönsson, forskare på institutionen för Industriell ekonomi & organisation på KTH.
Psykisk ohälsa är ett växande problem inom arbetslivet. Uppkomst av utbrändhet sker oftare på grund av för stor arbetsbelastning samt brist på kontroll än på grund av individuella faktorer, säger Magnus Lindén, lektor och forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Arbetslivsforskaren Lena Gonäs på Arbetsmiljöverkets seminarium. Foto: Roland Cox
Kvinnor i hemtjänsten har små bilar som står ouppvärmda på en uteparkering.
Män på tekniska avdelningar har stora bilar som står värmda i ett parkeringsgarage.
Så här kan det se ut i många kommuner.
Oro och trötthet hos yngre kvinnor ökar i gränslöst arbetsliv visar forskning. Foto: SXC.hu
Gränserna för var, när och med vilka vi arbetar har förändrats med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Gränslösheten för med sig möjligheter men också risker. Dessa skiljer sig åt mellan olika grupper. De mest utsatta grupperna behöver stöd av regler, lagar och avtal.
Välutbildade upplever oftare att de har en konflikt mellan arbete och privatliv. Foto Channa 72
Privatlivet och arbetslivet kan krocka i det gränslösa arbetslivet, särskilt för välutbildade kvinnor med barn. Resultatet kan bli utbrändhet och för männen ökad alkoholkonsumtion. För att slippa vara tillgänglig måste man själv sätta gränser.
Arbetstagare som kan påverka var och när de jobbar, uppskattar flexibiliteten. Men de flesta vill ändå hålla isär arbete och fritid. Uppluckrade gränser i arbetslivet ställer höga krav på individen, konstaterar forskaren Christin Mellner.
In Sand har ett krävande men fritt jobb som chef i den offentliga sektorn. Foto: Anna Holmgren
Ina Sand är verksamhetschef för en enhet som bedriver rehabilitering i primärvården inom Stockholms län. Hon berättar om hur det är att vara kvinna och chef i den offentliga sektorn. Det är ett krävande jobb som spiller över på fritiden, men det är fritt och givande.
Det är bättre för hälsan att vara chef, särskilt för manliga chefer. Fotot: BSK
Det är bättre både för hälsan och för humöret att vara chef än att vara en vanlig löntagare. Det gäller både män och kvinnor. Allra bäst är det för de manliga cheferna.
Fredric Bergström, webbutvecklare, gillar det gränslösa jobbet. Foto Ragnhild Larsson
– Jag har världens roligaste jobb med tillräckligt stor frihet och tillräckligt hög lön. Fredric Bergström jobbar som webbutvecklare på den personalägda kommunikationsbyrån Rabash i Göteborg, där gränserna mellan jobb och fritid ibland flyter ihop. Samtidigt har medarbetarna noga koll på att ingen jobbar för mycket.
Arbets- och miljömedicin i Linköping har startade 2015 Arbetsmiljöbloggen som en ny kanal för att sprida forskningsresultat och kunskap om arbetsmiljö till personal, patienter och allmänhet.
– Genom att beröra och väcka människors intresse hoppas vi förebygga ohälsa, säger Charlotte Wåhlin.
Lång tids jobbpendling ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, visar ny forskning från Arbetsmiljömedicinska kliniken, Lunds universitet.
– Vi ser ett tydligt samband mellan pendlingstid med bil eller kollektivtrafik och upplevd ohälsa som stress, sömnstörning och utbrändhet, säger forskaren Kristoffer Mattisson.
Aktiv cykel- och gångpendling verkar däremot ge ett friskare liv.
Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Truckar och maskiner orsakar flest olyckor i fabrikerna.
Luleå tekniska universitet och LKAB samarbetar i ett forskningsprojekt om hur samordningen med underleverantörer kan förbättras, och hur dödsolyckor inom gruvindustrin kan förebyggas.
I byggbranschen är allvarliga arbetsolyckor vanligare bland äldre medarbetare och bland dem som jobbat längre än bland yngre och nyanställda. Flest allvarliga olyckor inträffar på vintern och en tredjedel av dessa händer klockan 10-12. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
50-talet dog mer än 300 män i jobbet varje år. På senare år har det sjunkit till cirka 50. Vanligast är att offret har tappat kontrollen över ett fordon eller en maskin.
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Den segregerade arbetsmarknaden och bristen på jämställdhet i arbetsfördelningen ligger bakom att kvinnor drabbas av mer belastningsbesvär än män.
När kvinnor och män utför samma arbetsuppgifter får de i stort sett samma belastningsbesvär och i lika stor utsträckning.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Inom träindustri och sågverk arbetar bara 18 procent kvinnor. I en
undersökning som GS-facket gjort uppvisar kvinnorna sämre arbetsmiljö
jämfört med männen. Men Hanna Samsioe tycker det är omväxlande och
rörligt att vara brädgårdsarbetare. Hon är också skyddsombud på en
trävaruhandel.
Den trista verkligheten med höga sjukskrivningstalen och tidiga pensionsavgångarna för kvinnor låg bakom satsningen på kvinnors arbetsmiljö. Efter tre år fortsätter Arbetsmiljöverket projektet med nya pengar. Resultaten visade på behov.
Bättre arbetsmiljö och mer ansvarsfulla och intressanta jobb är viktigt om man vill få in fler kvinnor i gruvarbete. Det gynnar även männen ‒ och företaget.
Det framhåller Lena Abrahamsson som forskar nära LKAB för att få fram system för socialt hållbar utveckling i gruvindustrin.
Hon har några förslag.
− Om fem år? Troligast så är jag kvar. Jag älskar mitt jobb, säger Sara Strömberg, 30-årig gruvarbetare hos Boliden.
Visst kan det vara varmt och visst kan det vara ensamt, men det som överväger är bra kolleger, intressant och omväxlande jobb, friveckorna – och dubbla lönen.
Inom högskolan är villkoren för kvinnors och mäns karriär ojämlik. Det handlar om normer, värderingar, dold diskriminering och negativ särbehandling. Detta visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet, UHR om 37 jämställdhetsprojekt, varav ett är en studie från 2012 om jämställdheten på Malmö högskola.
Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.
Kvinnor och män lever i skilda världar i kommunerna visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Inom äldreomsorgen sliter de anställda med tidsstyrda jobb och frånvarande chefer. I det manligt dominerade tekniska arbetet finns det tillräckligt med inflytande och resurser. En viktig orsak till skillnaderna är ett traditionellt tänkande hos politikerna.
De flesta gravida blir sjukskrivna under graviditeten. Foto: Guillermo Ossa
En norsk studie visar att upp till 80 procent av alla gravida blir sjukskrivna på grund av sin graviditet. De kvinnor som fick sitt arbete anpassat hade ett par veckors kortare sjukskrivning. I Sverige finns inga siffror som berättar om gravidas sjukskrivningar. Men svenska arbetsgivare är skyldiga att anpassa arbetet till den som är gravid.
Unga människor utan rätt bakgrund har svårt att ta sig in på dagens arbetsmarknad som ställer höga krav på individens egen förmåga att organisera och hantera komplexa situationer.
– Jag är rädd för ett samhälle som dras isär och en arbetsmarknad som blir allt mer polariserad, säger Gunnar Gillberg, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
− Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor.
Unga arbetstagare kan få belastningsskador redan de första åren i arbetslivet, visar nya norska studier. Frisörer och elektriker som arbetar med armarna upplyfta är särskilt utsatta.– Att yngre får ont i axlar och nacke så tidigt visar hur viktigt det är att uppmärksamma deras arbetsförhållanden, säger Therese Hanvold, vid Statens arbetsmiljöinstitut.
Den vanligaste diskrimineringen av äldre i arbetslivet sker vid rekrytering av nyanställda, enligt Clary Krekula, sociolog vid Karlstad universitet som har skrivit en rapport om åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv på uppdrag av diskrimineringsombudsmannen.
Trots att dagens 55-plussare klarar av att jobba längre än tidigare generationer är arbetsmarknaden och arbetsmiljön inte anpassade för dem. Forskning visar att åldersdiskriminering och negativa attityder är några orsaker till detta.
Det gäller att ha koll på kroppen efter 43 år i yrket, säger Elsa Pariainen. Foto: Eva Ekelöf
En städerska som går och står nästan hela sin arbetstid. En sophämtare som går 17 000 steg på sitt pass. Varenda dag. Kan de arbeta till 65 och längre? Det undersöker forskare vid Danmarks forskningscenter för arbetsmiljö. Individuell anpassning av arbetet är kanske en del av svaret