Tema: Användbart nr 4 2011 Tema: I själ och hjärta I – om psykosocial arbetsmiljö

Det går att minska kronisk smärta i nacke och skuldror genom att andas långsamt i ett pass om 15 minuter om dagen. Det visar forskningsresultat från Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.

– Det autonoma nervsystemet kan användas för att minska smärta, säger David Hallman, doktorand.

Detta nervsystem ligger utanför den viljemässiga kontrollen och regleras efter förändringar i miljön och i kroppen. Det handlar om reglering av blodtryck, hjärtfrekvens och blodflöde för att upprätthålla balans under förändring. Det autonoma nervsystemet kan både varva upp och varva ner kroppen. Fysisk och psykisk stress till exempel varvar upp. Smärta kan vara ett slags stress.

Men om man stimulerar bromsen och varvar ner kan smärtan minska. Ett sätt att stimulera bromsen är att medvetet andas långsamt. Det beror på att djupandning stimulerar det nervsystem som bromsar hjärtfrekvensen.

En försöksgrupp tränade i tio veckor med att andas långsamt. De träffades en gång i veckan, tillsammans med en psykolog. De skulle också träna minst en kvart hemma varje dag. Deltagarna kunde se sina reaktioner i puls och hjärtfrekvens på en datorskärm medan de andades i en specifik rytm, runt sex andetag per minut. Fysiska stressreaktioner mättes före och efter tio veckors behandling.

– Jämfört med en grupp som inte fick behandling minskade smärtnivån hos försöksgruppen och också hälsa och stress påverkades positivt, berättar David Hallman.

– Vår hypotes är att smärta är förknippat med hyperaktivitet. Om detta stämmer är det möjligt att smärtan kan minskas genom att man stärker nedvarvningsmekanismen.

Hjärtat slår oregelbundet

Smärta är stressande. När man är stressad går pulsen upp.

– Det har visat sig att personer med fibromyalgi har förhöjd puls på natten när man ligger stilla i sängen och ska återhämta sig. Det kan vara samma sak för personer med kronisk smärta i nacke och skuldror.

Avhandlingsarbetet fortsätter med att undersöka kardovaskulära reaktioner (reaktioner på hjärtat och blodkärlen) vid olika stresstester, både på personer som har långvariga nack- och skulderbesvär och kontrollpersoner.

Fysiska aktiviteter mäts objektivt med hjälp av rörelsesensorer som registrerar olika fysiska aktiviteter, som om man sitter, ligger eller står, hur länge och med vilken intensitet. Mätningarna görs 24 timmar om dygnet i en vecka. Man mäter även hur det autonoma nervsystemet reglerar pulsslagen och hjärtats rytm.

De med långvariga smärtbesvär hade högre puls under natten och minskad variation i hjärtats slag. Minskad variation – eller variabilitet – är ett mått som används för att ta reda på hur det autonoma nervsystemet påverkar hjärtfrekvensen. Pulsen ökar och minskar sina slag och varje pulsslag skiljer sig från det föregående.

– Vi kunde se att muskelsmärtan är kopplad till överaktivitet i det uppvarvande nervsystemet och underaktivitet i det nedvarvande som är kopplat till vila och återhämtning, säger David Hallman om studien, som ännu inte är klar.

Många människor offras i mobbningsspiraler som blir en del av arbetsplatskulturen om ingen tar ansvar. Det handlar om makt och revir, över- och underordning. Men också om monotona och hektiska arbetsmiljöer med frustrerade anställda.

En ung kvinna som arbetar på McDonalds trakasseras av sin arbetsledare så till den grad att hon gråter och kräks innan hon går till jobbet. Hon är bara 22 år men är idag sjukskriven på grund av arbetsmiljön.

”Sker ingen förändring kommer jag att brista. Jag är rädd för att öppna munnen och be om råd eller att säga något över huvudtaget” skrev hon i ett mejl i början av sommaren till Mikael Berge, som är regionalt skyddsombud vid Hotell- och restaurangfacket i Stockholm.

Under det senaste året hade hon haft några möten med arbetsgivarens representanter, men de hade inte lett någonvart. Den som trakasserar har inte ändrat sitt beteende, utan försvarar sig med att hon ger ”konstruktiv feedback”. Arbetsgivarens representant, Patrik Hamberg vid Tornado AB, ett, franchiseföretag,ställer sig oförstående till hela frågan.

Burger King och McDonalds

Mikael Berge säger att när facket väl blir inkopplat har det ofta gått för långt. Det finns inte mycket han kan göra.

– För att åstadkomma en förändring krävs ett grundligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Det räcker inte att säga åt en människa att vara snäll. Därför är det svårt för ett regionalt skyddsombud att handskas med psykosociala arbetsmiljöfrågor. Vi gör bara ett tillfälligt besök på arbetsplatsen, säger han.

McDonalds är inte det enda fallet. Mikael Berge har flera ärenden som handlar om mobbning på hamburgarrestauranger.

– Det finns flera Burger King-restauranger med problem som är värre. Där finns en psykosocial arbetsmiljö som är vedervärdig. Vi har lagt 6a-föreläggande vid samtliga av deras arbetsplatser i Stockholms län, berättar han.

Enligt arbetsmiljölagen kapitel 6, paragraf 6 a kan han begära en åtgärdsplan från arbetsgivaren om hur företaget tänker hantera mobbningen och den psykosociala arbetsmiljön.

– Det är svårt för ett skyddsombud att gå mycket längre. Vi behöver luta oss mot Arbetsmiljöverket.

Frid och fröjd

Mikael Berge har anmält mobbningen till Arbetsmiljöverket och bett om ett föreläggande enligt 7 kapitlet, 7 paragrafen i arbetsmiljölagen. Men Arbetsmiljöverket behandlar inte individärenden. Nu har han i stället anmält den psykosociala arbetsmiljön i stort.

Via förhandlingsvägen ville han försöka lösa problemet. Men det har inte lett vidare.

– Vi hade hoppats på en tydlig markering från arbetsgivaren att han vill göra något åt det här. Men vi möttes av oförstående och en nygjord medarbetarenkät som visade att allt skulle vara frid och fröjd.

Enligt arbetsgivare, Patrik Hamberg, finns det inga mobbningsproblem på
arbetsplatsen. Arbetstagaren i fråga hade problem med leder och armbågar men
arbetar igen, enligt honom.

– Hon har aldrig varit borta från arbetet, säger Patrik Hamberg.

Ändå har jag som journalist pratat med arbetstagaren som bekräftat
mobbning. Mikael Berge säger samtidigt att han just talat med den mobbades
läkare som sjukskrivit personen i fråga i ytterligare 14 dagar.

– Arbetsgiven säger att allt är guld och gröna skogar. Arbetsmiljöverket
har avskrivit ärendet nu och vi vet inte hur vi ska gå vidare. Och ”Emma” är
fortfarande sjuk, trots att arbetsgivaren förnekar detta.

Monotont i hierarkier

Enligt Mikael Berges erfarenhet är det ofta de med de mest monotona jobben som råkar ut för kränkningar. Det kan bero på den strikta hierarkin i hamburgerrestauranger, med flera nivåer. Olika befattningar har olika färg på skjortan eller tröjan och olika namnbrickor.

– De som har gjort en liten karriär har skapat sin identitet på jobbet och de stöttar varandra, använder det maktutrymme de har för att slippa återvända till monotonin, tror Mikael Berge.

Ansvaret för kränkningar mellan chefer och underlydande ligger hos dem som har företagsledande position, men dessa intar en försvarsposition: sådant händer inte på min arbetsplats.

– De tar alltid den starkare parten i försvar i stället för att se båda parter som likvärdiga, enligt min erfarenhet. Det finns många sådana berättelser. Men vi kritiserar aldrig en enstaka person utan själva företagets sätt att sköta arbetsmiljön, säger han.

Slutet blir oftast att den mobbade blir utköpt eller får sluta. Men det löser inte problemen, de fortsätter.

– Många människor offras, säger Mikael Berge uppgivet.

Cecilia Arvidsson, arbetsmiljöinspektör, säger att arbetsgivaren ska ha
rutiner mot kränkande särbehandling, men hon vill inte uttala sig om just den
här arbetsplatsen.

FAKTARUTA

Fler blir mobbade idag

Mobbning definieras av Arbetsmiljöverket som handlingar som utförs upprepade gånger över tid, av en eller flera, mot en eller ett fåtal personer. De som utsätts befinner sig i underläge. Handlingarna kan vara förtal, undanhållande av information, utfrysning, förolämpningar, med mera.

Cirka 9 procent av alla yrkesverksamma utsätts varje år för mobbning på arbetsplatsen enligt Arbetsmiljöverket. Andelen har ökat något sedan mitten av 1990-talet. Tusentals är sjukskrivna. De som utsätts drabbas av vikande självkänsla, sömnproblem, ångest och depression.

Orsak till mobbning kan vara otydliga mål, ständiga förändringar, brister i ledarskap, monotona arbetsuppgifter, låg delaktighet, negativ arbetsplatskultur eller illa hanterade konflikter.

Vad kan man göra mot mobbning?

Råd till chefen:

Sopa inga konflikter under mattan utan ta tag i dem så tidigt det går.

Klargör att du inte accepterar mobbning. Sätt gränser.

Tänk på att personalen gör som du gör.

Råd till den som drabbas:

Sök hjälp så snart som möjligt.

Markera att du inte accepterar att bli kränkt.

Om chefen mobbar dig, vänd dig till chefens chef.

Råd till en arbetskamrat:

Ge stöd till den som blir mobbad.

Bli aldrig en passiv åskådare.

(Källa: Prevent

Mobbningsoffer och tortyroffer visar på samma reaktioner. Hjärnan
påverkas och de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Reza
Emdad, hjärnforskare och psykoterapeut.

Reza Emdad är docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Han
har i flera år arbetat med hjärnforskning och med tortyroffer från krigszoner,
som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och komplex PTSD.
Mobbningsoffer visar samma reaktioner som tortyroffer, enligt Reza Emdad.
Hjärnan påverkas.

– I magnetkameran har jag till exempel sett att en del av hjärnan,
hippocampus, minskar i volym, och blir skrynklig hos tortyroffer. Miljön hade
blivit toxisk på grund av obalans i neurokemiska nätverken och överskott av
stresshormonet kortisol i denna del av hjärnan, som har med korttidsminnet att
göra.

Det är möjligt att liknande reaktioner kan uppstå hos mobbningsoffer. De
får koncentrationssvårigheter, mardrömmar, flashbacks, alltså minnesblixtar,
och många andra problem.

Studier visar att det räcker att vara utsatt för mobbning i sex månader
och i genomsnitt minst en gång i veckan för att vissa individer utvecklar
symtom på PTSD. Detta på grund av att mobbningsdrabbade individer upplever
återkommande mikrotrauman, enligt Reza Emdad.

Hjärnan förändras

Det finns två internationella studier som visar att det uppstår andra förändringar
i olika delar av hjärnan, både hos den som mobbar och den drabbade. Genom att använda magnetkamera visade forskarna i en
studie att i förövarens hjärna aktiverades de delar som representerar smärta,
när de tittade på bilder som handlade om att någon var avsiktligt utsatt för
smärta. Samtidigt aktiverades belöningssystemet. Detta tyder på att mobbarna
njöt av att se andra lida av smärta.

I en annan studie, visade forskarna
att mobbade individer visade avvikelser i en annan del av hjärnan som kallas corpus callosum – en tjock bunt av fibrer som
förbinder höger och vänster hjärnhalva,
och som är viktigt i visuell bearbetning, minne
och inlärning.

– Dessa resultat får man ta med en nypa salt. De måste bekräftas innan de
kan tolkas som nya bevis. Det enda man kan säga säkert om dessa studier är att
både förövare och de mobbade uppvisar ovanliga reaktionsmönster i hjärnan, säger
Reza Emdad.

Infekterad organisation

Konflikt och mobbning är inte samma sak, enligt honom. En konflikt kan
leda till utveckling, om den behandlas på rätt sätt, medan mobbning kräver helt
andra åtgärder.

– En konflikt kan ibland behövas i en organisation för att dynamiken ska
leva upp och produktiviteten öka. Mobbning däremot leder alltid till minskad
produktivitet. Studier visar att arbetsplatser förlorar flera miljoner kronor varje
år.

I en mobbningsspiral är det alltid mobbaren som är mäktigare än den drabbade.

Det är sällan som det går att bryta en mobbningsspiral på en arbetsplats
utan hjälp från en individ som antingen är mäktigare än mobbaren på
arbetsplatsen eller som kommer utifrån och bryter ner mobbningsspiralen, enligt
Reza Emdad.

Han menar att mobbning ”infekterar” hela organisationen genom att den har
psykiska hälsokonsekvenser även för vittnena.

– De kan antingen förbli passiva och titta på eller försöka gripa in och
hjälpa till. Det leder ofta till att de själva också blir drabbade.

Att vara vittne till
mobbning var också en riskfaktor som, oberoende av andra riskfaktorer, hade
orsakat en depression vid en mätning 18 månader senare.

Brist på medkänsla

De som blir offer har ofta en speciell personlighet. De är kompetenta och
tycker om utmaningar.

– Det finns flera studier som visar att kompetens är en riskfaktor. Det
handlar om revirbeteende hos den som känner sig hotad och ser sig förlora mark
och resurser. En maktobalans har uppstått.

Förövaren har inte förmåga att känna med i andras lidande eller se
hälsokonsekvenserna av mobbningen. Han eller hon kan inte reflektera över sitt
beteende.

– Det kan vara så att förövaren har brist på mentalisering, eller ”theory
of mind”. Det betyder att man inte kan se sig själv utifrån eller andra människor
inifrån. Han eller hon kan inte föreställa sig hur offret känner sig och
förstår inte heller sina egna signaler.

En sådan människa har helt enkelt brist på inlevelseförmåga, som
hjärnforskningen också har visat.

Det finns fyra mobbningstyper: horisontell, hierarkisk, dold och öppen
mobbning på arbetsplatsen. Horisontell mobbning avser mobbning bland anställda
på samma nivå, med formell eller informell och oskriven makt. Hierarkisk
mobbning förekommer mellan olika nivåer av organisationen.

I alla fyra mobbningstyper råder en maktobalans mellan mobbaren och
mobbningsoffret. Problemet är vanligare i hierarkiska miljöer. När mobbning
utvecklas på en arbetsplats påverkas hela organisationen negativt. Med tiden
accepteras mobbningen och integreras i arbetsplatskulturen.

Intervention

Reza Emdad har inlett ett forskningsprojekt, stött av AFA Försäkring, där
han jämför akademiska arbetsplatser med industriella arbetsplatser när det
gäller mobbning.

Studien går till så att 5 000 personer i akademisk miljö och 5 000
personer i industriell miljö har svarat på en enkät. Den innehåller frågor om
den svarande själv har blivit utsatt för mobbning eller har varit vittne till
mobbning.

– Våra preliminära resultat när det gäller industriella arbetsmiljöer visar
att det där finns både individuella och organisatoriska riskfaktorer till
mobbning, säger Reza Emdad.

De organisatoriska faktorerna var brist på stöd från medarbetare och rollkonflikter,
det vill säga otydliga förväntningar och krav.

Studien ska leda fram till ett interventionsprogram för
företagshälsovården, som riktar sig mot hela arbetsplatsen, både mot offret,
förövaren och vittnena.­

Intervention gentemot de drabbade kan ske på tre nivåer. Dels mot de
mobbningsdrabbade, som klarar att kämpa emot eller flyr i ett tidigt skede,
dels mot de drabbade som inte kan kämpa emot eller fly, utan lider av
tillfällig eller långvarig psykisk och/eller fysisk ohälsa och har svårt att
komma tillbaka till arbetslivet. Slutligen också mot dem som inte kan komma
tillbaka till arbetslivet och som lider av allvarlig och långvarig psykisk och
fysisk funktionsnedsättning. Detta kan i slutändan leda till självmord.

Projektet ska vara slutfört 2013.

Personligheten spelar in

Professor Ståle Einarsen vid Bergens universitet i Norge är en auktoritet inom forskningen om mobbning. Hans böcker om mobbning finns också på svenska. En studie från 1994 bland 4 700 arbetstagare och arbetsgivarrepresentanter i Norge visade att mobbning hade fyra viktiga orsaker:

dåligt ledarskap,

dåligt socialt klimat,

låg egen kontroll över arbetet

otydliga förväntningar och krav.

Han hänvisar till andra studier som har visat att hektiskt och monotont arbete orsakar konflikter. I botten finns en stressande arbetsmiljö och frustration bland arbetstagarna. Men han menar också att studien visar att mobbning inte enbart går att förklara med arbetsmiljöfaktorer utan att även anställdas personlighetsdrag spelar in.

De som är långvarigt stressade har svårare att uppfatta tal och bakgrundsljud jämfört med dem som inte upplevde någon stress. Även tinnitus har ett starkt samband med långvarig stress och utmattning.

Hela 32 procent av de arbetande svenskarna har någon form av hörselproblem, visar forskningen. Det är vanligare hos dem som exponeras för olika former av stress och/eller sover dåligt. Dessutom fanns ett starkt samband mellan stress och tinnitus. Hörselproblem är vanligare i socialgrupp 3 än i socialgrupp 1 och det är fler män än kvinnor som har problem.

Det berättar Dan Hasson, docent vid Karolinska institutet, Centrum för forskning om hörselskador i arbetslivet. Här har Fas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, satsat 20 miljoner kronor i fyra år. Han har nu fått två miljoner kronor från AFA Försäkring för att forska om hur stress hänger samman med hörselproblem som tinnitus och ljudkänslighet.

Den starkaste förklaringen till sambandet mellan tinnitus och stress är emotionell utmattning.

– Långvarig stress och tinnitus går hand i hand, säger Dan Hasson.

Tidigare studier har visat ett starkt samband mellan emotionell utmattning, långvarig stress och hörselproblem.

Stress och tinnitus

Tinnituspatienter kan ha en tendens att uppleva stress intensivare än andra och också ha nedsatt förmåga att varva ner. Det är vanligt med ljudöverkänslighet och det kan bli problem för dem i en normal arbetsmiljö.

– Personer med hörselproblem, i synnerhet tinnitus, kan ofta uppleva ett starkt obehag från vanliga ljudvolymer av vissa ljus, säger Dan Hasson.

För en tinnituspatient kan det vara det viktigt att lära sig stresshantering.

– En del påstår att stressen inte har med tinnitus att göra, men det är fel. Vi har gång på gång visat att stress och hörselproblem hänger ihop.

Hela 26 procent av den arbetande befolkningen rapporterar att de har tinnitus, men alla besväras inte av det. Mellan 6 och 10 procent uppger att de besväras av sin tinnitus.

En av fem bullerskadad

Fyra olika studier ingår i forskningen. I ett samarbete med amerikanska Harvard School of Public Health och amerikanska flottan ska man undersöka stressens betydelse för marinkårsoldaternas hörselproblem. De nyrekryterade går igenom en sex veckors utbildning och i slutet av utbildningen har hälften av rekryterna fått hörselnedsättning, trots dubbla hörselskydd.

– Efter två veckor hade var femte en permanent hörselnedsättning. De utsätts för extremt höga ljudnivåer och hög stress. Vi kan inte förklara varför somliga drabbas och andra inte. Vissa får permanenta hörselproblem, andra inte. I dagsläget finns det inga förklaringar till detta.

Studien ska bland annat jämföra en grupp som får stresshanteringsutbildning med en passiv kontrollgrupp och en grupp som får arbeta med självhjälp via en interaktiv webbplats. Man tror att de som får stresshanteringsutbildning i mindre grad utvecklar stressrelaterade hörselproblem.

Förebygga och behandla

Dessutom ingår en studie som handlar om effekterna av hörsel vid akut stress. Här ska man analysera sambandet mellan hörselbesvär och arbets- och stressrelaterade besvär hos män och kvinnor i olika socialgrupper.

Den tredje delen av projektet gäller cirka 3 000 tjänstemän i tio organisationer. Den handlar om hur arbetsmiljön påverkar hörseln. Här ska man använda ett webb-baserat redskap för stresshantering, hälsofrämjande aktiviteter och systematiskt arbetsmiljöarbete på individ-, grupp- och organisationsnivå.

– Vi ska ta reda på varför vissa får hörselproblem och andra inte. Det kan vara både miljöfaktorer och ärftliga faktorer. Vi ska också undersöka hur dessa skador kan förebyggas och behandlas, antingen med mediciner eller med psykoterapi, säger Dan Hasson.