Forskningsområde: Aj & oj

Arbetsolyckorna
Foto: Skeeze, Pixabay

Olyckor bland unga män allt vanligare

Antalet arbetsskador som resulterar i sjukskrivning har legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Men för unga män har olyckorna nästan fördubblats sedan 2009.

mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.

laptops Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle

Arbetsplatserna inte redo för den äldre arbetskraften

Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.

– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.

Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From

Kurs ska minska stressen i Vindeln

Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.

I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.

– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.

– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.

Belastning – mer än bara tunga lyft

Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.

Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.

- Det gjorde så ont att jag inte kunde hålla i ett instrument, säger Susanne. Foto: Anna Holmgren

Susanne bytte yrke och kunde fortsätta jobba heltid

Susanne jobbade i många år som tandhygienist. Besvären kom successivt. Så småningom blev jobbet som tandhygienist omöjligt att utföra. För några år sedan bytte Susanne jobb på mottagningen till tandsköterska och receptionist. Hon klarar fortfarande att jobba heltid trots att händerna numera värker dygnet runt.

– Allt mindre tid för personalvård

‒ Det finns allt mindre tid för kompetensutveckling och personalvård, säger David Bergman, forskare på Karolinska institutet.

Han har i många år provat samtalsgrupper för läkare och annan sjukvårdspersonal, mot drabbande upplevelser i jobbet.

 

 

Förlossningsläkare och barnmorskor kan drabbas av posttraumatisk stress när ett barn dör. Beredskapen bör förbättras, menar forskaren Åsa Wahlberg.

Dödsfall på förlossningen kan ge posttraumatisk stress

När det som skulle bli det lyckligaste ögonblicket i livet vänds till katastrof. När ett barn dör på förlossningen.

Då finns en barnmorska och ofta en läkare där som kan drabbas av skuld och skam och kan få psykiska skador på liknande sätt som krigsoffer.

En del bussförare får ibland hot och glåpord från passagerare i stället för den självklara betalningen för resan.

Hot och glåpord vardag för förarna

Vad som är psykiskt påfrestande på jobbet handlar både om kropp och själ.

Den som blir utsatt för hot och våld i tjänsten kan också bli mycket trött. Ett exempel på detta är personalen i kollektivtrafiken.

Forskaren Anna Anund och hennes kollegor har studerat deras arbetsmiljö.

Christian Smith, robotforskare på KTH. Christian Smith, robotforskare på KTH.

Nya fiffigare robotar minskar risker

Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbets­miljön för många, på kort och lång sikt.

Robot­forskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker.

Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.

Så beställer man bra IT-system

Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön?

Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.

Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin blev själv överraskad över de stora skillnaderna i hälsa mellan olika områden i länet. Foto: Roland Cox

Höga ohälsotal i Nynäshamn

Den som arbetar i Nynäshamn är betydligt mer utsatt för buller, vätskor, vibrationer och stress än den som bor i Danderyd eller Lidingö. En rapport om arbetshälsan i Stockholms län avslöjar en hälsoklyfta mellan friska och sjuka områden.

Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, inom Stockholms läns landsting har sammanställt rapporten.