Forskningsområde: Möte & utbyte

Forskningskommunikation
Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB

I gruvan växer en ny säkerhetskultur fram

En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.

Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Det ställer krav på samordning av arbetsmiljöarbetet. Foto: SSAB Luleå

Säkrare arbetsmiljö för industrins entreprenörer

Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Arbetet är inte riskfritt, särskilt om det sker under tidspress och stora värden står på spel.

Frågan är vad industriföretagen kan göra för att skapa en god arbetsmiljö. I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet berättar forskarna Ann-Beth Antonsson och Sanny Shamoun om hur arbetsmiljön kan bli säkrare för entreprenörer inom gruv-, stål- samt pappers- och massaindustrin.

På Lunds universitet pågår ett större forskningsprojekt om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Foto: Unsplash

Otydligt ledarskap gör lärare till rön för vinden

Ett otydligt ledarskap kan skapa hinder för att jobba på ett hållbart sätt. Det visar en ny studie från Lunds universitet om utmattade lärare. Stressen orsakar arbetsrelaterade dödsfall, och lärare är en riskgrupp, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.

– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.

Belastning – mer än bara tunga lyft

Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.

Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.

Terapikatten Justocat

Robotar underlättar i äldreomsorgen

Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot –  det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.

 

Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox

De knyter nätverk om nanomaterial

En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.

‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.

Personal på Tallhöjdens vårdcentral fikar. Foto: Roland Cox

Skål för fikarasten!

På Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje är fikarasten viktig, i synnerhet på fredagar när kollegerna turas om att bjuda på frukostbuffé.

– Det vore hemskt om man inte fick fika tillsammans. Det sociala är jätteviktigt, säger Maria Jansson, medicinsk sekreterare.

På Arbetsmiljöbloggen sprider hon forskningsresultat om arbetsmiljö

Arbets- och miljömedicin i Linköping har startade 2015 Arbetsmiljöbloggen som en ny kanal för att sprida forskningsresultat och kunskap om arbetsmiljö till personal, patienter och allmänhet.

– Genom att beröra och väcka människors intresse hoppas vi förebygga ohälsa, säger Charlotte Wåhlin.

Lärande nätverk för företagshälsor

Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet.
Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är
svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där
effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt
studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom
företagshälsovården.

Från missnöje till samverkan med företagshälsan

Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö och företagshälsopartnern Feelgood har vänt blad. De gick från ömsesidigt missnöje till ett gott samarbete för systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Nu känner sig cheferna och medarbetarna mer trygga i sina roller, och samverkar med skyddsombuden och företagshälsan, säger Karin Bergstrand, HR-chef. Men det har tagit tid och kraft att skapa den nya andan.

Ett kunskapscentrum bör ligga utanför Arbetsmiljöverket. Foto: Stock.exchnge

Arbetsmarknadens parter vill höja ambitionen för kunskapscentrum om arbetsmiljö

Arbetsmarknadens parter är inte nöjda med Arbetsmiljöverkets rapport om hur en kunskapsfunktion om arbetsmiljöforskning ska se ut. – I rapporten vill man mera förstärka det som Arbetsmiljöverket redan gör. Vi ser forskningen som en bredare fråga som bör ligga utanför Arbetsmiljöverket och deras tillsyn, säger Jana Fromm, handläggare på TCO.

Kunskapscentret ska bygga på samverkan mellan olika vetenskaper , säger Mats Bohgard.

Regionalt kompetenscentrum för arbetsmiljö på väg

Ett regionalt kompetenscentrum för arbetsmiljöforskningen i södra och västra Sverige bildas nu av forskare vid universitet och sjukvårdskliniker i Lund och Göteborg. Liknande initiativ diskuteras inom institutioner i mellersta och norra Sverige.

– En tanke är att de regionala centren ska samverka på riksnivå, exempelvis med Arbetsmiljöverkets kommande kunskapscentrum, säger Mats Bohgard på LTH.