Tema: Användbart nr 2 2012 Tema: Ledning och organisation – om förändringsprocesser i företag

Transporter ska utveckla inte skada

Risker i arbetsmiljön inom TransportGruppen har bredd. Arbetsskador handlar om att ramla, falla och halka, om maskinskador, rån, hot och våld. Arbetssjukdomar uppstår ur buller, vibrationer och belastning.

En som tar itu med frågorna även på Europanivå är Alf Berglund, företagsrådgivare inom arbetsmiljö.

 

TransportGruppen är en av de stora aktörerna i svenskt arbetsliv, med medlemmar som utför all sorts transport mellan himmel och jord, och som tillhandahåller fordon. Den inrymmer hela 170 000 anställda på runt 12 000 företag. Många är småföretag, sju av tio har färre än tio anställda och nio av tio under 50 anställda.

– Det ger ett stort behov av samordnade insatser, och skapar problem när vi önskar forskning för de små företagen som inte väcker lika stora intressen som de stora, säger Alf Berglund. Men arbetsmiljöfrågor sitter i högsätet hos oss.

Det handlar om arbetsmiljö på fartyg, i hamnar eller terminaler, i lastbilar, flygplan och bussar, vid bensinmackar och verkstäder. Det blir tydligt att det är ett mångfacetterat ämne inom Transportgruppen. Därför finns flera branschorgan som specialiserar sig på specifika frågor kring arbetsmiljön.

God arbetsmarknad

TransportGruppen har fyra yrkes- och arbetsmiljönämnder där man tillsammans med de fackliga organisationerna kanaliserar frågor som handlar om arbetsmiljö, yrkes- och fortbildning, rekrytering samt skolfrågor för att öka elevintresset för yrkena och ge lärarna kunskaper.

Nämnderna finansieras via kollektivavtal. De är Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), Sjöfartens Arbetsmiljönämnd (SAN), Motorbranschens Yrkesnämnd (MYN) och Lackerarnas Yrkesnämnd (LYN).

– Min uppgift som företagsrådgivare är att bevaka frågor om arbetsmiljön inom branschen och informera, samt deltaga i referens- och arbetsgrupper på Arbetsmiljöverket, AFA, Prevent med flera, säger Alf Berglund.

En uppgift är att säkerställa rekryteringen av personal. Idag är efterfrågan stor på personal, samtidigt som många ungdomar väljer utbildningar till transportyrkena. Och företagen erbjuder ofta kompetenslyft för de anställda i form av vidareutbildning och produktkunskap kring nya material och teknik, främst inom motorbranschen.

– De har till exempel gästmekaniker som genomför en del av sin utbildning på ett racingstall under utbildningstiden, och vi lockar med racing och andra yrkestävlingar.Än så länge är det en mycket manlig bransch, endast 7-8 procent av eleverna på gymnasieutbildningarna är kvinnor. Den siffran tycks inte förändras speciellt mycket.

Svårt locka forskare

Risker i arbetsmiljön har bredd. Arbetsskador handlar om ramla, falla och halka, maskinskador, rån, hot och våld. Arbetsolyckor uppstår ur buller, vibrationer. Men ännu fler drabbas av belastningsproblem, hälften av alla anmälda arbetsskador beror på det.

Annat är kemikalier, såväl gasade containers som ämnen i färger och lim. Arbetstiderna är inte helt perfekta för många inom transportnäringen, inte heller matintag och matuppehåll där flera lider av övervikt och brist på motion .

Psykisk ohälsa har ökat med stressen, där även tjänstemännen inom branscherna lider av skador på samma sätt som i övriga arbetslivet.

– Vi vill veta mer om hur vi ska förbättra arbetsmiljön i dessa olika delar, vad som gäller i våra branscher, säger Alf Berglund. Men det är svårt att locka forskare och institutioner på grund av de små företagen, och företagen att satsa på grund av de långa ledtiderna för forskarna.

– Ett annat problem är att resultat från viktig forskning inte redovisas så att våra företag tar till sig dem, att de inte presenteras på begriplig nivå. Där har vi god hjälp av exempelvis TYA, som kan tolka och presentera på ett lämpligt sätt för företag och anställda. Så att det blir mer praktiskt och möjligt att genomföra.

Ett gott exempel på sådan forskning är Högskolan i Gävle, Centrum för Belastningsskador, som studerar belastningsskador hos flygplanslastarna på Arlanda och fem andra flygplatser i Sverige. Där är parterna med under själva processen, och den känns användbart för Transportbranschen.

Ett annat exempel är AFA-stödd forskning om risker vid hudexponering av diisocyanater, ämnen som förekommer i lim, billacker, kitt med mera. Ämnet kan orsaka luftvägsallergier, astma och hudallergi. Praktiska tester på bilverkstäder ingår i forskningen som utförs av forskaren Roger Lindahl på Kemiska institutionen, Umeå universitet.

Exponering undersöker man via tejpprovtagning på huden.

Alf Berglund vill dock peka på den långa leveranstiden för forskning. Det var fem år sedan man tog kontakt, och institutionen sökte pengar. Om två år får man se resultatet.

Skadefri leverans

Rationella och skadefria godsleveranser är ett TYA-projekt, där man anlitat TFK Transportforsk med hjälp av AFA-medel för att undersöka riskerna kring leveranser av gods för distributionsförare. Leverans av varor innehåller många saker som måste problemlösas, allt från att godset kan se ut lite hur som helst till sak och form, till att det levereras under varierande mottagningsförhållanden.

Ofta handlar det om flera integrerade transportled mellan många underleverantörer som ska samordnas. Tanken är att det ska ge skadefria leveranser ur såväl arbetsskadesynpunkt som av hela varor.Inom Transportgruppen samarbetar man tätt med arbetsmiljöarbetet under ledning av Alf Berglund och hans kollega Jan Arvidsson.

I sin tur samarbetar de inom Svenskt Näringsliv i ett nätverk för arbetsmiljöfrågor, som samordnas av Bodil Mellblom, arbetsmiljöansvarig.

– Det gör att vi kan hålla uppe frågor kring arbetsmiljö på hög nivå, och även samordna oss för att finna gemensamma lösningar, säger Alf Berglund.

Ytterligare en nivå är Europakommissionens Rådgivande Kommitté för arbetsmiljö & hälsa, där Alf Berglund deltar sedan några månader. Han ingår i gruppen Working Party on Work Related Vehicle Risks.

– Det kommer att bli en guide till Good Practice med råd men inte krav, där man bland annat kommer att ta fram guidelines med fakta kring ”Vehicle risks”, risker med fordonstrafiken.

Inriktningen är risker med fordon inblandade i trafiken vid sidan av vägen, eller för fordon utanför vägar som i hamnar, på byggen, i industriområden, för bärgningsbilar, för reparatörer i fält, trafik på industriområden och i hamnar med mera.

– Det kommer att bli guide till ”good practice”, med råd men inte med krav vad gäller buller, vibration, ställningar och stegar, varningsskyltar med mera. Andra initiativ är guidelines om förebyggande insatser mot skador vid arbete på väg och kampanjen ”Tankar du rätt rätt?”, om hur man ska hantera mathälsan för yrkesförarna.En idé som Transportgruppen, via TYA, bygger på är att skapa egen högskoleutbildning och forskning via Malmö Högskola, i ett eget program. För att få riktad forskning, men framför allt för att ge de anställda en chans att höja sin kompetens, och gå vidare.

– Vi stimulerar dem till att klättra vidare inom branschen, kanske byta karriär, för att de ska stanna kvar, säger Alf Berglund. Det ser vi som en god utveckling för hela branschen om de anställda trivs och får mervärde som ger oss mervärde. Det är rätt vanliga främst inom Motorbranschen att man avancerar inom företagen.

 

Torbjörn Uhlin

”Lean” ger bättre arbetsmiljö – om det finns bergfast tro och delaktighet

De flesta förändringsprojekt misslyckas. För att lyckas krävs en bergfast tro från ledningen, de anställda måste känna sig delaktiga och eniga om syftet, och bättre arbetsmiljö ska vara en del av målet. Dessutom ska vinsterna i projektet delas lika mellan alla intressenter; kunder, de anställda och aktieägare.

ABBs turbintillverkning, barnkliniken på Jönköpings lasarett och Ericssons tillverkning av basstationer – vad har de gemensamt? Jo, att de alla införde och arbetade med processorientering i sin verksamhet.

Representanter från de olika verksamheterna hade mycket att prata om och erfarenheter att utbyta när de träffades på ett seminarium om just ledarskap och förändringsarbete, berättar Jörgen Eklund. Han är professor vid skolan för teknik och hälsa, KTH och vid Helix, Linköpings universitet.

Lean, eller resurseffektiv produktion, är populärt i Sverige. Det finns knappast något sjukhus i Sverige som inte infört lean, eller leaninspirerade förändringar. Inom tillverkningsindustrin har lean blivit det vanligaste förändringskonceptet, som nu också gör nu sitt intåg i tjänsteproduktionen och inom i den statliga sektorn.

En andra våg

Lean kan ses som en filosofi i kombination med principer och en uppsättning verktyg och metoder som man kan använda för att producera varor eller tjänster. I fokus står att reducera kostnader, öka värdet för kunden, förbättra kvalitet och produktivitet och minska slöseri.

– Många arbetar med lean i förändringsprojekt. På 1990-talet kom lean i en första våg, sedan blev det ganska tyst, men under 2000-talet har den andra vågen sköljt över oss, för att stanna kvar, berättar Jörgen Eklund.

Många förändringsprojekt misslyckas. 70 procent är en siffra som ofta förekommer, oavsett om de kallats lean, TQM eller något annat. För att ett projekt ska lyckas måste ledningen tro på det och vara övertygad om att det ska lyckas. Ju högre upp i en hierarki man kommer desto mer positiv är man till lean. Det har Jörgen Eklund och hans kollegor funnit i forskningen.

– Det är också viktigt att de fackliga organisationerna och de anställda känner sig delaktiga i ett förändringsprojekt. Kommunikationen måste fungera och man måste vara medveten och enig om syftet med projektet, säger han.

Alla blir vinnare

Ett delsyfte, eller delmål, måste vara att skapa bättre arbetsmiljö. Men om ingen part lyfter frågan om arbetsmiljön, utan den glöms bort, blir utvecklingen för arbetsmiljön sämre.

– Arbetsmiljön måste finnas med på agendan och vara integrerad i förändringsarbetet. Det är en viktig aspekt, säger han.

Om en organisation enbart har som mål att förbättra ekonomin då tenderar arbetsmiljön att försämras i projektet.

– För att skapa effektiva organisationer måste vinsterna av projektet fördelas mellan intressenterna. Förändringen ska inte bara ge ökade vinster utan också sänkt pris eller bättre kvalitet till kunderna, eller ökad patientnytta, och bättre arbetsförhållande för de anställda. Projekten blir mer framgångsrika om alla intressenter känner sig som vinnare, förklarar han.

Har företaget låg grad av facklig medverkan i förändringsprojektet blir det inte en bra utveckling på sikt.

– Ibland kan facket vara passivt till lean eftersom man tycker man har dålig kunskap och har svårt för att diskutera frågorna med företagsledningen. Det har hänt att facket har kommit till oss och frågat om utbildning i lean, berättar Jörgen Eklund.

Risk eller möjlighet

När det gäller arbetsmiljön kan det finnas det både möjligheter och risker med att införa lean. Jörgen Eklund och några kollegor har gjort en kunskapsöversikt för Arbetsmiljöverket om bland annat lean och belastningsergonomi. Den visar att sambandet mellan lean och arbetsmiljö är svårt att peka på. Både negativa och positiva effekter fanns bland forskningsresultaten. Bland de positiva fanns ökade möjligheter till påverkan, ökade kompetenskrav, bredare arbetsuppgifter och samverkan mellan medarbetarna. En fördel kan vara att många tycker det blir bättre struktur, ordning och reda i arbetet. Processer och flöden i hela verksamheten flyter på bättre.

De negativa effekterna var ökad stress, övertid, mer monotona arbetsrörelser och skuld för defekta produkter. Arbetet blev mer enformigt med kortare cykeltider, både för arbetare och tjänstemän. Det avgörande tycktes vara, som Jörgen Eklund också påpekar, medarbetarnas delaktighet i förändringsarbetet och fokus på hälsa och säkerhet.

– Men man får olika utfall i olika verksamheter. Koncepten ser olika ut i sjukvården och i masstillverkningen, till exempel.

Underbemanning bra

Ibland kan de belastningsergonomiska besvären handla om underbemanning eller ökad produktion med bibehållen personalstyrka, men en liten underbemanning kan vara positivt, visar forskningen.

– En liten underbemanning är effektivare än en liten överbemanning. Med liten underbemanning känner människan sig behövd, säger Jörgen Eklund.

Fokus ligger på det som ska göras och man får känslan av att göra viktiga insatser. Det psykosociala klimatet bli bättre och man ställer upp för varandra. Det kan däremot vara litet frustrerande med överbemanning och att inte ha fullt upp att göra. Då känner man sig onyttig och det kan bli revirstrider om jobb som finns och intern dragkamp.

– Men här måste finnas en balans, poängterar Jörgen Eklund.

Ute i Europa har lean inte varit lika populärt som i Sverige. Facken har ofta sagt nej. I Sverige är facken mer positiva, i högre grad på central nivå än på lokal nivå. Ute på golvet är man mera tveksam.

Byta idéer

I ”Produktionslyftet” arbetar forskare från en rad universitet och företag tillsammans med att driva ett strukturerat förändringsarbete. Man anpassar en utvecklings- och förändringsmodell efter varje enskilt företag och man byter erfarenheter och idéer.

Ett förändringsarbete inleds ofta med att någon i företaget har blivit inspirerad av ett föredrag och själv vill sätta igång. Det kan vara någon från produktionssidan eller ledningen. Sedan gäller det för ledningen att se till att få de anställda med på vagnen och alla andra viktiga intressenter, som blir bärare av idéerna.

Förändringsprocesserna är långa. De börjar med utbildningar, efter 18 månader ska organisationen klara sig på egen hand, man stämmer av efter 2 år och 3 år.

– Efter en två-tre år händer det ibland att förändringsarbetet rinner ut i sanden. I andra företag klarar man av att bli bättre år efter år. Scania i Södertälje till exempel har arbetat med lean i 15-20 år. Toyota har utvecklat och drivit sin modell i 60 år. Företag som börjar med lean har en lång resa framför sig och de måste vara ihärdiga för att lyckas. Det tar lång tid att förändra människors sätt att tänka.

Det finns en rad konkreta verktyg i arbetet med att införa lean.

– Det finns ett 40-tal olika verktyg i förändringsarbetet, men ofta börjar man med att jobba med tre eller fyra verktyg under några år. För att förändringsarbetet ska lyckas måste företagen tänka på hållbarheten och långsiktigheten och vad som är målet med att införa lean, säger Jörgen Eklund.

 

Dålig arbetsmiljö kostar pengar för företagen visar exemplet Finland

Siffror väger tyngst. Ekonomiska argument höjer temperaturen för arbetsmiljöfrågorna i styrelserummen. Det vet man i Finland där, arbetsgivarna står för stora delar av de kostnader, som dålig arbetsmiljö för med sig. Det finska Arbetshälsoinstitutet bedriver forskning och i företagen ligger arbetsmiljön på styrelseborden.

Välmående i arbetslivet och omsorgen om de anställdas hälsa blir nästa stora trend i arbetslivet. Det sade representanter för både forskare och arbetsgivare, som redaktionen för arbetsmiljoforskning.se träffade vid ett besök i Helsingfors.

På Arbetshälsoinstitutet är forskningschefen också professor i företagsekonomi, Guy Ahonen. Han kom för tre år sedan från Handelshögskolan till institutet för att göra ekonomiska analyser av arbetshälsan, alltså sambandet mellan ekonomi och arbetsmiljö.

Arbetshälsoinstitutet har 750 anställda i Helsingfors och på fem andra platser runt om i Finland.

Guy Ahonen hänvisade först och främst till forskningslitteraturen.

–  Den visar att ekonomiska investeringar i hälsofrämjande åtgärder brukar betala sig själva om de är systematiskt planerade och väl genomförda.

Han hänvisade bland annat till A. Aldana, i American Journal of Health Promotion 2001;1, 296-320 och boken Health Affairs, som kom ut 2010.

– Det är inte alltid sådana investeringar lyckas och lönar sig, men det är alltid bättre att förebygga än att ingripa när skadan är skedd, påpekade han.

Gigantiskt belopp

Låg sjukfrånvaro hänger ihop med en rad faktorer som bra arbetsförmåga, låg upplevd stress, ett fungerande samarbete, bra kunskapsstöd från närmaste chef, och om man uppfattar att ledningen är rättvis. Idag är sjukfrånvaron i Finland i genomsnitt 11 arbetsdagar per person och år och den har långsamt stigit, trots alla insatser.

Här kan man gå i pension mellan 63 och 68 års ålder, men den verkliga pensionsåldern år 2008 var 58 år. Guy Ahonen hade räknat ut att det kostade 23 970 miljoner euro om året om man räknade på förlorade arbetsår och hur mycket dessa år var värda. Ett gigantiskt belopp när han räknade på kostnaderna för hela samhället.

Ekonomin ser annorlunda ut i Finland jämfört med Sverige. En finsk arbetsgivare tjänar mer på att ha en frisk och välmående personal. Arbetsgivaren betalar en del av en anställds förtida pension, om den beror på arbetet. Storleken på procentsatsen beror på hur stort företaget är. Premien till arbetsskadeförsäkringen betalas efter hur många skador man har i företaget och företaget står för en del av kostnaderna för rehabiliteringen. En del av sjuklönen betalar också arbetsgivaren och för företagen är det den högsta av dessa tre kostnader. Det blir därför intressant för en arbetsgivare att minska arbetsskadorna för att hamna i en annan, billigare premieklass och att förhindra förtida pensioneringar och hög sjukfrånvaro.

Investeringar ger avkastning

Arbetsförmågan är ett aktuellt begrepp. Arbetshälsoinstitutet har utvecklat ett arbetsförmågeindex, WAI, som är validerat och spritt, både i Finland och utomlands. Det består av en enkät med tio enkla frågor. Det finns också en term ”managing working ability” som innebär att företagshälsovården kontinuerligt mäter och gör insatser för att förbättra de anställdas arbetsförmåga. Företagshälsovården är obligatorisk och bara ungefär hälften av kostnaden betalar företaget, resten av pengarna kommer från staten.

Men i det finska arbetslivet finns det ändå en ”terrorbalans” mellan kostnader för förebyggande arbete på arbetsplatsen och vad sjukfrånvaro och sjuklighet kostar företagen, berättade Guy Ahonen. Varje år investerar företagen 2 miljarder euro i företagshälsovård, rehabilitering, utbildningar, rekreation, kultur, motion, med mera till sina anställda, medan de förtida pensioneringarna, sjukfrånvaron och arbetsolyckorna kostar dem 30 miljarder euro.

Det finns en rad goda exempel, både i industrin och i den offentliga sektorn, som visar att satsningar på arbetsmiljö, de anställdas hälsa och välbefinnande, ger höga avkastningar tillbaka till företaget.

Parterna går ihop

I fallet Metso, ett företag som tillverkar skogsmaskiner, gav sådana insatser en nytta som motsvarande en ökad omsättning i företaget om 20 procent.

Arvi Parvinen var företagsläkare vid Metso. Nu är han delägare i ett konsultföretag som arbetar med att hjälpa företag att sänka sina kostnader, Hoffmanco. Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi vid Stockholmsuniversitet, hade ordnat ett seminarium för svenskar hos konsultfirman. Där berättade Jan Schugk, arbetsmiljöansvarig i Finlands motsvarighet till Svenskt Näringsliv, att cirka 80 000 personer går i pension varje år. Av dem är det en tredjedel som går i förtid på grund av arbetet. Även Finlands befolkning åldras och det betyder att fler måste arbeta längre.

Arbetsmarknadens parter har gått ihop i ett program där målet är att företagsledningarna ska bli medvetna om vikten av god arbetsförmåga. Genom att registrera och samla in information om relevanta kostnader, att dokumentera investeringarna i hälsa och arbetsförmåga och att utveckla metoder för att använda hälsa och välmående som ett verktyg i företagets styrning, ska man uppnå målet.

– Företaget måste vara medvetet om hälsoriskerna och hur de anställda mår. Det man inte kan mäta kan man inte heller styra. Fokus ska ligga på prevention och tidiga ingripanden, sade Jan Schugk.

De arbetstagare som inte orkar med jobbet måste få en andra chans och möjlighet till en ny karriär.

– I Finland förbrukar vi människor som det ser ut idag. Även de som inte har sin fulla arbetsförmåga kvar måste ha möjlighet till ett jobb, sade han.

Revisorn räknar

Trots att investeringarna i företagshälsovård har ökat i Finland minskar inte sjukfrånvaron.

– Frågor som inte är medicinska går inte att lösa med medicinska insatser. Det är på arbetsplatsen förändringarna måste ske. Men om inte företagshälsovården kan bevisa att den skapar mervärde är den en kostnad som måste bort, sade Jan Schugk.

Thomas Westerholm från Hoffmanco menade att det handlar om att översätta kunskapen om vikten av god arbetsmiljö till siffror för den högsta ledningen. Därför hade Hoffmanco kopplat in en revisor från ett stort, internationellt revisionsföretag, som räknar på kostnader och vinster.

– Det är mer lönsamt att få ner sjukfrånvaro än att höja omsättningen, sade Thomas Westerholm och berättade om företaget Altia, som tillverkar och säljer sprit, bland annat i och till Sverige. Där räknade man ut att 9 procent av det totala löneutrymmet betalades för icke värdeskapande arbete. Ledningsgruppen var förbluffad och blev genast intresserad av att göra något åt detta.

– Med rätt investeringar kunde vi på några år spara en hel del pengar för företaget, berättade Thomas Westerholm.

Paula Liukkonen påpekade att det egentligen är sorgligt att man tvingas motivera arbetsmiljöinsatser med lönsamhetsargument.

– För 25 år sedan, då jag disputerade, var det viktigt att synliggöra sjukfrånvarokostnader för att visa investeringsutrymmet. I dag talar jag hellre om värdefrågan och försöker engagera styrelser och ledningsgrupper i att förstå vikten av företagets värderingar och värdighet, säger hon.

 

Takbeläggning med asfalt är farligt

Arbete med takbeläggning av asfalt är sannolikt cancer-framkallande, enligt IARC, som är ett WHO-institut för cancerforskning. Resultatet kom fram vid institutets internationella utvärdering av cancerrisker vid arbete med asfalt.

Per Gustavsson, professor i arbets- och miljömedicin forskar om yrkesbetingad cancer. Han var inbjuden av IARC som expert och ordförande i den grupp som utvärderar epidemiologiska studier. (IARC betyder International Agency for Research on Cancer.)

– Huvudbudskapet av IARC-studien är att vi inte ser tecken till ökad lungcancerrisk vid arbete med den asfalt som kallas bitumen, säger Per Gustavsson.

Risken för takbeläggning med asfalt blev uppklassad av forskarna i IARC till riskgrupp 2A, som innebär ”sannolikt cancerframkallande”.

– Takbeläggning med asfalt förekommer i Sverige, men är vanligare till exempel i USA. Det arbetet är inte så farligt att det måste totalförbjudas. Om man har riktig skyddsutrustning och verkligen använder den, är detta ett arbete som går att utföra, säger han.

Gjutasfalt inte lika farligt

Arbete med gjutasfalt, som ibland används för beläggning på broar, gårdar, terrasser och i källare fick en svagare riskklassning, 2B, som betyder ”möjligen cancerframkallande”.

En orsak till att takläggning är farligare är att man på tak använder högre temperaturer på asfalten och av en annan typ än på vägarna.

Men vägarbete med asfalt är inte heller fritt från cancerrisk. Vägbeläggningsarbete med bitumen har av IARC klassats i grupp 2B, det vill säga att det ”möjligen är cancerframkallande för människor”. För att klassas i den lägre riskgruppen 3 måste ett ämne vara utan misstankar om cancerrisk.

I Sverige består asfalten på vägarna numera av en blandning av bindemedel och sten. Bindemedlet (bitumen) är en petroleumprodukt.

Förr var bindemedlet tillverkat av stenskolstjära, som är mycket cancerframkallande. Ibland återanvänds asfalt, som är baserad på stenkolstjära. Det innebär att arbetare kan ha exponerats för stenkolstjära även sedan man slutade nyanvända sådan asfalt.

-Att asfalt för vägbeläggning inte klassades i grupp 3 beror på att det finns studier, som tyder på en exponering för mutagena ämnen hos asfaltarbetare, säger Per Gustavsson.

Skyddsmask mot rök och ångor

Allt arbete med asfalt är alltså mer eller mindre riskabelt.

– Det handlar om arbetarskydd för dem som utför takbeläggning. Det ska vara adekvat skydd mot ångorna och röken från asfalten. Arbetarna bör använda skyddsmask och skyddshandskar.

– Arbetsmiljöer ska vara tillräckligt bra så att man ska kunna ha samma arbete hela livet utan att ta skada. Det är målet med våra gränsvärden, säger Per Gustavsson, som också är chef för Centrum för arbets- och miljömedicin inom Stockholms läns landsting.

Handsken är kastad för en bättre arbetsmiljö

På Världsdagen för arbetsmiljö i april 2012 överlämnade Byggnads 111 par arbetshandskar till arbetsmarknadsministern Hillevi Engström. Handskarna var märkta med namnen på de 111 byggnadsarbetare, som förolyckats på jobbet de senaste tio åren.

Kent ”Renen” Johansson från Byggnads avdelning i Handen och hans arbetskamrater lämnade över säckarna med begagnade handskar till ministern utanför Rosenbad.

– Vi vill ställa regering, politiker och företag till svars för utslagning, sjukdomar, olyckor och dödsfall kopplade till byggnadsarbetarnas arbetsmiljö, sade Kent Johansson.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström var på väg till Arbetsmiljöverkets möte på Rosenbad när hon fick säckarna med handskar.

– Jag tycker att det är bra när människor engagerar sig. Jag har uppmärksammat den kompetens som skyddsombud har att ta tillvara de anställdas arbetsmiljö. Och det behövs fler skyddsombud, sade hon när hon inledde seminariet på Världsdagen för arbetsmiljö.

– Det behövs också ett arbetsmiljötänk tidigare i processen, redan på ritbordet i planeringsstadiet, tillade hon.

Mikael Sjöberg, chef för Arbetsmiljöverket sade att en dödsolycka är yttersta konsekvensen av en dålig arbetsmiljö och ett arbetsmiljöarbete som inte har fungerat.

– Ganska många dödsolyckor hade gått att förebygga. Oftast är det inte alls komplicerade förlopp. Alla vi som är engagerade borde ta ett steg framåt för en bättre arbetsmiljö!

Tema bemanning

Bemanningsbranschen var dagens tema på Rosenbad. I branschen har arbetsskadorna nästan fördubblats på senare år, enligt Arbetsmiljöverket. Därför har verket startat en nationell tillsynsinsats i branschen.

– Det är viktigt att de som arbetar i bemanningsbranschen har lika goda villkor som andra anställda, sade Hillevi Engström. Arbetsgivarna ska inte hyra in personal för farliga jobb och de kan inte heller släppa sitt arbetsmiljöansvar som arbetsgivare.

Gabriella Sebardt, förbundsjurist på Bemanningsföretagen, berättade om branschens syn på arbetsskadorna och vad man kan göra åt dem.

– När det gäller arbetsmiljö och arbetsskador finns det bra rutiner hos bemanningsföretagen, men inte lika bra rutiner hos kundföretagen, sade hon.

Truckolyckor är de vanligaste olyckorna och arbetsskador inom lager, industri- och byggbranschen har ökat. Frågan är hur branschen kan minska arbetsskadorna. Då behövs bättre uppgifter om var olyckorna sker, vem som är ansvarig för arbetsmiljön och hur man kan förhindra och förebygga olyckor.

– Vi vill samarbeta med de näringar som partihandel, lager, industri, och byggbranschen. Vi vill gärna få ner olycksfallen, sade hon.

Intervjuer med arbetsskadade

Ann-Beth Antonsson, forskare vid IVL Svensk Miljöinstitutet, berättade om ett forskningsprojekt hon leder om arbetsmiljön i bemanningsbranschen. Projektet drivs i samråd med Almega, Unionen och LO, finansieras av AFA Försäkring och har pågått i ett år av tre.

– Vi arbetar med att försöka förstå branschen. Frågan vi ställer oss är hur bemanningsföretag och inhyrare kan samarbeta för att säkerställa en bra arbetsmiljö för de anställda i bemanningsföretagen, sade hon.

Hittills har forskarna intervjuat 19 anställda, som anmält en arbetsskada.

– Det är viktigt att försöka förstå sammanhanget kring skadan, vad den anställda fått för information om sin arbetsmiljö, hur arbetsmiljöarbetet fungerat, allt det som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det finns preliminära resultat av intervjuerna. Verksamheten inom olika bemanningsföretag bedrivs inom helt olika arbetsmiljöer med varierande risker. Störst risk för arbetsskador är det inte förvånande inom traditionellt riskfyllda arbeten

Tyngre jobb läggs ut

Det finns en tendens att besvärligare och tyngre jobb oftare läggs ut på bemanningsföretag. Det är ofta hög personalomsättning bland cheferna på bemanningsföretagen, samtidigt som det ställs höga krav på dem att se varningssignalerna när arbetsmiljön inte fungerar bra. Det kan vara svårt om man inte har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljö. Om kunskapsbrist kombineras med ett starkt fokus på att belägga bemanningsföretags personal, kan resultatet bli att personal placeras ut i farliga arbetsmiljöer.

Arbetsledare och chefer i det inhyrande företaget delar ansvaret för arbetsmiljön för de inhyrda med bemanningsföretaget. Det finns exempel i intervjuerna på hur deras rutiner definitivt inte har fungerat.

Vill inte riskera jobbet

– Många bemanningsanställda kan ha svårt att påverka sin arbetsmiljö. En viktig orsak till detta är en svag ställning på arbetsmarknaden.

– Flera av dem vi intervjuat har varit otroligt glada att ha ett arbete. Vi har fått flera beskrivningar av att de uppmärksammat risker i sin arbetsmiljö, men att de avfärdats och förstått att ”det är ingen ide att jag tar upp det här då riskerar jag jobbet”.

I intervjuerna finns flera exempel på hur den svaga positionen på arbetsmarknaden gör att de inte vill ifrågasätta sina arbetsförhållanden.

En av de intervjuade menar att de ”värsta jobben” läggs på bemanningsföretagen och som inhyrd ”så gör man det som anvisas, annars kan man gå tillbaka till sitt bemanningsföretag, så tar de någon annan istället”.

En annan av de intervjuade hade påpekat riskerna med alltför monotona rörelser, och föreslagit att få ingå i den övriga rotationen på arbetsplatsen för att få mer varierande arbetsuppgifter, men inte fått något gehör vare sig från inhyrande företag eller bemanningsföretaget. Efter den inträffade arbetsskadan, personen kunde inte utföra arbetsuppgiften och fick avsluta sitt uppdrag. Han har fortfarande problem med ryggen och menar att ”så länge kundföretagen bara kan slänga ut någon som blir skadad, och så länge det inte kostar något; så kommer inget att förändras”.

Brist på kunskap

Intervjuerna visar också att bristande arbetsmiljökunskap bidrar till arbetsskadorna. En av de intervjuade hade arbetat med härdplaster, utan att få utbildning eller genomgå den medicinska kontroll som lagen anger. Personen fick en stark allergisk reaktion och var tvungen att avbryta sitt uppdrag. Personen hade inte själv tillräckliga kunskaper för att förstå riskerna och bemanningsföretagets arbetsledare hade inte heller uppmärksammat dessa.

Letar efter goda exempel

Forskarna letar nu efter goda exempel på arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag. Hela projektet går ut på att hitta lösningar på arbetsmiljöproblemen i branschen.

– Ett bra arbetsmiljöarbete bygger på en kultur där man vågar prata med varandra, sade Ann-Beth Antonsson.

 

Anna Holmgren

Slipskiva skadade rörläggarens lungor för livet

En slipskiva gav rörläggaren Håkan Larsson livslånga arbetsskador. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund visade på värmefrigjorda isocyanater som skadat lungorna.

Resultatet blev att företaget 3M har slutat tillverka skivan, och en berättelse för Världsdagen för arbetsmiljö den 28 april i år.

 

– Det var ett rent detektivarbete från klinikens sida som gav en god förebyggande effekt, startar verksamhetschef Kristina Jakobsson berättelsen om slipskivan som skadade.

Håkan Larsson arbetade med rörsystemet i kulvertarna under Lunds Universitetssjukhus när skadan uppstod. Han putsade svetsfogarna och fick hosta och andnöd. Men ingen kunde ge honom svar på vad orsaken var.

Fast han anade det själv. Det enda som var förändrat i hans arbetssätt var de nya sliprondellerna, putsskivorna. Håkan Larsson fick genomgå en rad tester på Arbets- och Miljömedicin, AMM.

Där visste man redan att det ämne, polyuretan, som företaget uppgav att det fanns i skivan, kan ge skador vid termisk nedbrytning genom att ”isocyanater” frigörs i värmen. Då kan luftvägarna skadas. Nytt var att slipningen medförde så hög värmeutveckling att AMM:s undersökning visade på att exponeringen för isocyanater var mer än tre gånger det gällande hygieniska nivågränsvärdet, och rejält över takgränsvärdet.

– Fyndet bör få flera konsekvenser, säger yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg. Främst att man ska informera om att skumförsedda rondeller kan avge isocyanater på skadlig nivå. Men även att man skärper användningen av skyddsutrustning.

Den som slipar bör använda skyddsglasögon på grund av att rondellerna stänker vid användning. Rekommendationen är en

fläktassisterande övertrycksmask, som skyddar ansiktet och håller partiklarna borta.

– De som berörs måste även snarast genomgå medicinsk undersökning enligt föreskriften om härdplast, lägger överläkare Margareta

Littorin till.

Slutligen bör man kartlägga förekomsten av skumförstärkta slip- och putsskivor på marknaden, vilka tillverkarna är.

När de skadliga effekterna blev kända valde företaget 3M att sluta tillverka rondellen. Däremot vill man inte dra tillbaka de rondeller somfinns ute i arbetslivet, men 3M i Sverige har skickat ut information om hanteringen av dem. Eventuella skadestånd är uppe för förhandling.

Resultatet har gett Håkan Larsson en viss lättnad främst av att veta orsaken till sjukdomen, även om han aldrig blir kvitt lidandet. Han har blivit sjukpensionär på deltid, och han har fortsatta problem med sin lungsjukdom.

 

Torbjörn Uhlin

 

Allas perspektiv behövs i ett företag

En gemensam värdegrund bör finnas i botten när ett företag ska bygga upp engagemanget hos sina anställda. Företaget måste ta tillvara alla möjligheter som uppstår ute i organisationen. Enbart chefens perspektiv räcker inte i en globaliserad värld, anser Richard Berglund.

Han har skrivit en avhandling om hur man skapar engagemang på en arbetsplats och har listat tio faktorer som är betydelsefulla för att påverka viljan hos de anställda att engagera sig. Nu fortsätter han tillsammans med sina kollegor arbetet med att ta fram en modell för hur en företagsledning ska arbeta med dessa tio faktorer. Syftet är alltså att locka fram engagemanget bland de anställda och skapa en stabil och engagerad företagskultur. AFA Försäkring stödjer forskningen.

Modellen har en koppling till lean, men kan användas i alla företag, menar Richard Berglund. I enkäter och seminarier ska han ta reda på skäl och förväntningar, insatser och utdelningar, och vad resultatet blir.

Olika perspektiv

Förutsättningarna för engagemang uppfattas ofta olika hos ledningen och bland de anställda. Överlag blir perspektivet på verksamheten ett annat om man sitter i en central ledningsposition än om man befinner sig längre ned i hierarkin. De två perspektiven försöker han fånga och ställa mot varandra.

– Till exempel tenderar ledningen ofta att överskatta de egna insatserna och närvaron i organisationen. Den som är chef för 20 personer och är ute och pratar med två av dem, har inte varit närvarande för de övriga 18, säger Richard Berglund.

Inspirationen och tankegångarna kommer bland annat från lean.

– Lean-konceptet kan användas på många olika sätt. Vi försöker argumentera för att medarbetarnas engagemang är en av förutsättningarna, säger han.

Med sin modell vill han göra tydligt för beslutsfattare och HR att ett företags utveckling kräver omsorg och insatser, där närvaro är en förutsättning. Vill man ha engagemang kräver det uthållighet. Modellen måste byggas upp under lång tid med konkreta åtgärder inom varje företag.

Beslutskraft

Forskningsresultat visar att det kan vara lönsamt att ta vara på engagemanget hos personalen. Men det beror på grundinställningen i företaget och dess värderingar.

– För att organisationen ska fungera effektivt krävs en värdegrund och samsyn kring inriktningen, säger han.

För att få beslutskraft på alla nivåer, också i organisationens utkant, måste det finnas engagemang men också befogenheter.

Richard Berglund menar att företagen står inför ett paradigmskifte.

– Det kan jag bara spekulera om, men det måste finnas en ökad lokal beslutsförmåga inför det informationsflöde och de förändringar som sker allt snabbare. Globaliseringen gör oss beroende av aktörer långt borta och det kan medföra en potentiell risk.

I Skandinavien finns en basdemokrati med ett icke-auktoritärt synsätt och det skulle kunna vara en styrka i utvecklingen, anser Richard Berglund.

 

Ordning och reda blev framgångsrecept i förändringsarbetet

Liselotte Franzén och Jimmy Hogbrink arbetar vid Eskilstuna Elektronikpartner AB. De har varit delaktiga i den förändringsprocess som pågått i fabriken sedan 2005. Jimmy Hogbrink tycker det bästa med lean är inflytandet, att företaget verkligen lyssnar på de anställda. Dessutom gillar han att det blivit ordning och reda och att alla har sina verktyg i ordning.

– Vi blir uppmuntrade till att ifrågasätta saker och ting och komma med förbättringsförslag så fort det är möjligt, berättar Jimmy Hogbrink.

Han började sina bana som montör men utbildade sig till civilingenjör och är nu konstruktör och också en anhängare av det nya arbetssättet.

Eskilstuna Elektronikpartner startade sitt lean-arbete år 2005. Det kom sig av att VD Mikael Joki hade lyssnat på en föreläsning och blivit inspirerad.

– Vi stod inför ökad konkurrens och kundernas krav på prissänkningar. Det krävde en rationaliseringsnivå på 2 till 5 procent om året, säger han.

I företaget arbetar cirka 50 anställda som utvecklar, konstruerar och tillverkar kretskort. Kretskorten används bland annat i passagesystem i fängelser, i styrning av belysningssystem, i vindkraftsverk, och i fordonselektronik. 1991 startade företaget med ett fåtal anställda och under de senaste tio åren har omsättningen vuxit i en brant stigande kurva.

– Vi är samarbetspartner med våra kunder i projekt och målsättningen är att kunderna ska vara konkurrenskraftiga på marknaden.

Avsikten med lean var också att få en personalstyrka som var delaktig i företagets utveckling och medveten om hur en utvecklingsprocess går till. 50 par ögon ser mer än ett par, både inne på företaget och ute i omvärlden, tyckte Mikael Joki. Det gällde att skapa lönsamhet och utrymme för att växa i framtiden. Framför allt ville han skapa ordning och reda. Det var alltså inte fråga om uppsägningar.

– Nej, ingen skulle bli överflödig, alla skulle vara med. Vill man satsa framåt måste man satsa på sin personal.

Bättre trivsel

Med hjälp av en lean-coach Jan Linell, och Erik Engman från Mälardalens högskola, började arbetet. Alla fick spela lean-spelet, där man bygger en fabrik med legobitar för att identifiera flödet, kapaciteten och yttre förutsättningar för att få lönsamhet.

Man satte upp mål och delmål och började arbeta med en rad leanverktyg, som 5S, som just handlar om ordning och reda, flödesanalyser, med mera. Alla icke-värdeskapande arbetsmoment skulle fasas ut. Arbetsplatserna och arbetsmomenten blev standardiserade och personalen certifierades för olika jobb.

Två i personalen fick en högskoleutbildning till lean-coach, som Produktionslyftet arrangerar. I Produktionslyftet arbetar forskare och företag tillsammans med att driva förändringsarbete.

Resultatet blev att omsättningen ökade på en mindre yta, från 38 miljoner till 75 miljoner kronor. Omsättningen per anställd steg också. Inhyrning av personal sker inte ofta. Just nu har företaget en person som är inhyrd från ett bemanningsföretag.

– Personalen är delaktig och kommer med förbättringsförslag, den jobbar aktivt mot kunderna och trivs bättre idag, enligt våra enkäter. Sjukfrånvaron har sjunkit och är nu bara 1 procent av arbetad tid.

Varje måndag morgon är det personalmöte med gemensam frukost då personalen får reda på hur försäljningen går och annan viktig information om företaget.

– Vi arbetar med öppenhet och transparens för att skapa förutsättningar för personalen att känna sig delaktiga, förklarar Mikael Joki.

Den egna leanmodellen innehåller en gemensam värdegrund med personalen i fokus, Värdegrunden har rubrikerna kunskap, tydlighet och engagemang.

– Den har jag inte satt ihop själv, hela personalen har varit delaktig. Under finslipningen åkte vi till Island och höll workshops där. Vi arbetade också med layout för produktionssystemet i smågrupper så att projektet var väl förankrat.

Vi vill ha högt i tak, klara mål och enkelhet, så det blir lätt att göra rätt. Personalens kompetens ska växa och vi ordnar både interna och externa utbildningar.

Ansvar i grupper

Förbättringsgrupper arbetar med förbättringsförslag och alla får en återkoppling på sina förslag. I arbetsgrupperna har man ansvar för produkten från början till slut och även för kvaliteten, men det görs också kvalitetskontroller i form av stickprov.

Alla har överbryggande kompetens så att man aldrig ska vara utan folk. För att nya medarbetare ska växa in i företaget har man utvecklat en modell för kunskapsöverföring. Det finns också en innovationsstrategi, som alla känner till, inför framtiden och för att hitta nya uppdrag.

Företaget samarbetar med högskolan, gymnasium och grundskola i Eskilstuna. Två innovationsdoktorander från Mälardalens högskola finns i det samarbetet, liksom två masters-studenter, som skriver sina examensarbeten.

– Jens von Axelson arbetar åt Produktionslyftet med lean ute i företag. Han säger att om lean ska utvecklas väl så handlar det om att kunna mobilisera medarbetarnas engagemang. Annars lyckas det inte.

– Det går inte att kritisera lean som fenomen, exempelvis sägs att ”lean is mean”, utan det handlar om hur chefer hanterar förändringsprocesser i företag. En hammare kan man använda både till att slå i spik och använda som vapen, säger han som en liknelse.

Lean är ett redskap för att effektivisera och öka konkurrenskraften. Perspektiv är inte bara ägarens utan också medarbetarnas, kundernas och samhällets.

– Elektronikpartner utvecklas och investerar i nya maskiner. Man har lyckats engagera personalen i arbetet med att faktiskt bygga framtiden tillsammans, säger Jens von Axelson.

 

Lean påverkar arbetsmiljön

 Lean har kommit för att stanna. Det går inte att stoppa den globala utvecklingen mot en rationellare produktion. Det gäller för fackföreningar och företag att organisera arbetet så att det passar in i leankonceptet – samtidigt som det uppfyller kraven på god arbetsmiljö.

Detta är den övergripande slutsats Lena Abrahamsson kommit fram till när det gäller lean. Hon är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och leder det nätverk med cirka trettio arbetslivsforskare, som studerar lean och andra rationaliseringsstrategier från Nordamerika och Japan.

– Mycket av leanforskningen har handlat om definitionen av lean och införandet av lean i organisationer och företag. Konsekvenserna av lean för arbetsmiljön finns det inte lika mycket forskning om, även om det finns en del bra studier, enligt Lena Abrahamsson.

Lean in på dagis och sjukhus

När lean först infördes, under 1990-talet, handlade det mest om organisationen av produktionen i industrin. Den andra fasen, som pågår nu, är mer genomgripande än den första och den berör många fler branscher.

– Vi är nästan helt indoktrinerade av lean i dag. Det finns på dagis och sjukhus, överallt runt om oss, säger Lena Abrahamsson.

Men lean införs inte likadant överallt. Löpande band fungerar inte i all produktion. De flesta företag och organisationer väljer de aspekter av lean, som är möjliga för dem att införa.

 

Vad är lean och hur skiljer det sig från andra sätt att rationalisera?

– Lean har två aspekter, den fysiska i uppläggningen av produktionen, och den mentala som innehåller delaktighet och engagemang, säger Lena Abrahamsson.

I den fysiska produktionen handlar lean om att ta bort mellanlager, att arbeta ”just in time”, att producera rätt sak i rätt tid i rätt mängd, utan slöseri. Det sker genom att organisera produktionen i ett flöde och att effektivisera dessa flöden. Och det sker genom att standardisera arbetet så att alla vet vad de ska göra.

– Kärnan i lean är standardisering och flödesorganisation – i det extrema fallet löpande band och väldigt standardiserade arbetsuppgifter ända ner på detaljnivå.

Mental effektivitet

Lean handlar också om att göra alla anställda mentalt engagerade i effektivisering och förbättringar.

– Då gäller det att visualisera, att göra produktionen transparent, så att alla ska se den. Alla, inte bara cheferna, ska se sammanhangen, ha en överblick och förståelse för produktionen. I det som kallas daglig styrning ska alla vara delaktiga i vad som behöver göras för att nå målen, för att leverera rätt sak i rätt tid.

Förut pratade företagen om en rationaliseringsstrategi, som hette PIA, att minimera produkter i arbetena, att binda så lite kapital som möjligt i produkter i arbete, och i lager.

Lean är att gå ett steg till. Lean handlar om att minimera allt slöseri, att minimera allt bundet kapital, i varor, maskiner, redskap, att skapa ordning och reda i produktionen, att inte utföra onödigt arbete, inte gå för långa sträckor.

Precisionsbemanning

Jakten på onödiga kostnader handlar också om bemanningen. Många företag har ökat andelen tillfälligt anställda. Det gäller att optimera bemanningen för precis det arbete som finns att göra. En inriktning i industriföretag verkar numera vara att 30 procent av de anställda inte ska vara fast anställda. De ska vara tillfälligt anställda eller tas in via bemanningsbolag, så att företaget inte behöver dras med dessa kostnader i nedgångar.

– Detta är en extrem tillämpning av just in time-idén, säger Lena Abrahamsson.

Vad betyder lean för arbetsmiljön?

Flera saker med lean kan vara positiva för arbetsmiljön, till exempel att det krävs att man städar upp på arbetsplatsen. Det leder till bättre arbetsmiljö, inte bara i varuproduktionen. Det kan också vara positivt att lean innebär att minska allt slöseri.

– Det är slöseri om folk blir sjuka på jobbet, det kostar pengar och det blir bökigt. De som har ont producerar inte, säger Lena Abrahamsson.

Positivt kan vara att lean ofta innebär en delaktighet och en medverkan från en stor mängd av personalen, som får vara med och planera sin egen arbetsdag.

– De som är leanfrälsta, som är inne i en leantransformering, de rycks ofta med i euforin att lean är bra och roligt, säger hon.

Inte bara positivt

Men lean är inte enbart positivt eller negativt. Företagen har många val att göra. Det finns möjlighet för företagen att använda lean på olika sätt.

–Företagen som inför lean kan välja att inte standardisera in på bara skinnet. Det gäller att inte driva det för långt, att inte plocka bort lärandet, att komma ihåg att människor och organisationer utvecklas om de får tänka själva, säger Lena Abrahamsson.

Standardiseringsarbetet är ofta roligt, men när det är färdigt måste de anställda fortlöpande få vara med i utvecklingsarbetet, om arbetet ska förbli intressant.

 

Ger lean olika utfall för män och för kvinnor?

Med lean ökar standardiseringen och specialiseringen av arbetet. Arbetsuppgifter renodlas. Ibland leder det till en försämring för jämställdheten. En del industriföretag har plockat bort teknikfunktionen från arbetslagen och gjort det till en specialfunktion.

– Teknik har en viss tendens att hamna hos männen. Det är bekymmersamt, för det har skapat en ny könsdelning, som inte fanns tidigare.

Starka killar i stället för hjälpmedel

Det finns studier i England, Frankrike och Belgien av hur man infört lean. Enligt dessa studier skapar lean mer specialisering, mer uppdelning av jobben, mer löpande band.

– I stället för att underlätta där det är tungt, anser man att det kostar pengar att införa teknikhjälpmedel. Då sätter man starka killar där och kvinnorna på lättare montering, som sliter på ett annat sätt på kroppen. I dessa fall blir lean en försämring för både män och kvinnor, säger Lena Abrahamsson.

 

Anna Holmgren