Den gröna omställningen – från två forskningsprogram, ett snart avslutat och ett precis startat. Forskning om nygamla risker, med farliga ämnen i samband med återvinning. Om konsekvenser för transporter och industri. Om hur man arbetar med omställningen, och om vikten av bred delaktighet.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Balans. Ungefär lika många jobb som försvinner tillkommer under den gröna omställningn
Foto: Pexels, Pixabay
Vad betyder den gröna omställningen för sysselsättningen? Blir jobben fler eller färre när tekniken utvecklas och miljöreglerna skärps? Ett nytt forskningsprojekt visar att skillnaden i princip är – noll.
Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, ska ta reda på vilka hälsorisker batterierna innebär i verkstäderna. Foto::Pixabay
På tio år har antalet eldrivna fordon mer än tiodubblats i Sverige. Den snabba elektrifieringen innebär nya hälsorisker för bilreparatörer.
Nu inleder forskare vid KTH en studie för att förbättra säkerheten i verkstäder under den gröna omställningen
Forskaren Jindan Gong har undersökt vad yrkesförarnahar för farhågor och förhoppningar inför den gröna omställningen. Foto::Sabine Pixabay
Elektrifieringen av transportsektorn står för dörren. För yrkesförare innebär omställningen flera fördelar, som mindre avgaser och buller. Samtidigt oroas många förare av att jakten på laddstationer ska pressa tidsschemat ännu mer.
Åsa Nyblom från IVL och Pernilla Hagbert från KTH har studerat hur lokalsamhället påverkas av omställningen. Foto: Daniel Olausson/Follow the Light, Gällivare kommun
Den gröna omställningen inom industrin rör om i grytan. Vissa orter dräneras på arbetstillfällen medan andra får ett välkommet tillskott av nya jobb. Kommunerna ställs inför stora utmaningar när behovet av kompetens, grön energi och infrastruktur ska tillgodoses.
Anställda i återvinningsbranschen utsätts för damm och metaller. Bild: iStock/vm
Unik forskning visar att återvinningsarbetare i Sverige utsätts för farliga nivåer av damm och vissa metaller, vilket ökar risken för allvarliga sjukdomar. Professor Karin Broberg leder banbrytande studier som kartlägger arbetsmiljörisker inom metall- och plaståtervinning.
Byggbranschen har stor miljöpåverkan. Nu ska professor Ida Gremyr forska i hur KMA-chefer, som ansvarar för att utveckla och driva kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet upplever sin roll.
Bild: iStock/dardespot
Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola, ska forska i kvalitetschefers arbetsmiljö för att göra hållbarhet till en naturlig del i organisationers beslutsfattande.
På Volvos lastbilsfabrik i Tuve ska 400 monteringsarbetare på två avdelningar som en del i sitt dagliga arbete jobba med att minska klimatavtrycket. Foto: Volvo
Fyrahundra monteringsarbetare på Volvo lastvagnar får förändrat arbete genom ett försök med ”medarbetardrivet miljöarbete”. De får mer kunskaper och större befogenheter, när det gäller att styra och förbättra sitt arbete – för att minska klimatavtrycket. Medarbetarna kommer att använda verktyg och metoder för grön omställning, som forskare utvecklat.
Hur kan de anställda bli aktiva aktörer för en miljömässigt rimlig och socialt rättvis grön omställning på sina arbetsplatser? Kanske genom ”gräv där du står”-cirklar där de får nya kunskaper, samtidigt som de undersöker egna arbetsplatsen klimatpåverkan. Forskare i Umeå har genomfört försök, med kollegor i Spanien och Storbritannien.
Ny forskning studerar hur automatisering i lantbruket påverkar arbetsmiljön och arbetet. Bild: istock/deimagine
Mjölkproducenterna är nöjda med automatiserade mjölkningsystem, som gör arbetsmiljön bättre. Men de tyngre arbetsuppgifterna faller på migrantarbetare. Det visar ny preliminär forskning.
Skogsindstrin hör till branscherna som forskarna ska följa. Foto: Alexander Farnsworth
För att få omställningen att bli av på arbetsplatserna, behöver medarbetarna vara delaktiga, känna att de har något att tillföra, och få ett erkännande för vad de gör. Omställningen kan inte vara något som bara kommer uppifrån. Det säger Christian Ståhl. Han leder en tvärvetenskaplig forskargrupp på temat grön omställning i arbetslivet.
—forskning kring metoder inom företagshälsovården. AMM-klinikerna i Sverige har tillsammans med högskolor och universitet bidragit till nya evidensbaserade metoder till stöd för landets företagshälsovård.
Några exempel vi berättar om är från Idrottshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet och Göteborgs universitet.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Kungälvs sjukhus - en av arbetsplatserna där man arbetar med att fånga upp tidiga signaler genom informell information. Foto: Västra Götalandsregionen.
Det räcker inte med att bara skicka över en påse pengar till en verksamhet för att de själva ska lösa sina arbetsmiljöproblem.
Det krävs en långsiktighet, en struktur på insatserna över tid.
Västra Götalandsregionen valde att ta in den regionala företagshälsovården Hälsan och arbetslivet som processtöd.
Det idealiska vore att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser Irene Jensen. Foto: Wojciech Wolak
Irene Jensen är professur i metoder för företagshälsa vid Karolinska institutet. Här i Sverige vore det idealiska att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser hon. Företagshälsorna skulle mer ha ansvar för att stödja arbetsgivare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock
Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, IMM. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.
Mynak arbetar med att ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården. Dessa kan också vara användbara för arbetsgivarna, som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Bild: Mynak
Liv Nilsson är processledare på Mynak för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården.. De två senaste handlar om synergonomi samt kränkande särbehandling och mobbning.
Företagshälsovård på pappret är ingen garanti. Foto: Lukas Bieri, Pixabay
Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay
Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay
Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat. Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.
Det finns en risk att kontorsarbete får hög prioritet medan andra yrkesgrupper glöms bort när företagshälsovård upphandlas, säger utvecklarna bakom FHV Metodik. Foto: Pixabay.
Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se.
Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år.
Användbart nr 2 2024 handlar om ny forskning kring både smittor och ämnen som länge varit kända för att vara skadliga.Hur ska man hantera de skadliga partiklar och smittor som kan spridas på arbetsplatser? Goda basala hygienrutiner och en god ventilation är grunden i de flesta fall. Coronapandemin kom att visa att en komplettering med luftrenare kan göra stor nytta. Partiklar kan också tränga in i huden och skada olika organ i kroppen.Flera forskare önskar sänkta gränsvärden. Sexvärt krom orsakade en stor miljöskandal i USA för ett kvarts sekel sedan. I Sverige har gränsvärdet för exponering av detta krom inte sänkts sedan 1996. Gränsvärdet är 25 gånger högre i Sverige än i USA.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.
Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.
Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.
Forskarna mätte virus och bakterier både på ytor och i luften på tandvårdskliniker.
Foto: Michelle Nerentorp.
Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete?
Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar.
Det fanns en oro för covidsmitta, och man ville också veta mer om kvicksilverfaror.
Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.
Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.
Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.
I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.
Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?
Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.
Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden.
– Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Det handlar om sexvärt krom.
Alexander Hedbrant leder projektet ”Partikelexponering i Arbetslivet” och han anser att forskningen inte tillräckligt uppmärksammat hur farliga partiklar på arbetsplatsen påverkar hjärta och kärl, lever och andra organ. Foto: Privat.
Forskning på senare år visar att ”bara vanligt damm” inte är så ”bara”. Och små, små partiklar kan gå längre in i kroppen än lungorna och via blodet hamna i andra organ som lever, hjärta och njure. Alexander Hedbrant leder ett tvärvetenskapligt projekt om partiklar i luften på jobbet och ger det här rådet till skyddsombud och chefer: Vänta inte på nya gränsvärden! Gör redan nu allt som går att göra för att minska mängden damm på arbetsplatsen. På sikt hoppas och tror han att projektets forskningsresultat kommer att bidra till sänkta gränsvärden.
Arbetsmiljöingenjör Anders Bruhn genomför ett experiment i laboratoriet. Foto: Klara Mitander
Kemiska ämnen och skadliga partiklar drabbar oss människor inte enbart genom luften som vi andas, utan hamnar också på huden, kroppens största organ. Där kan de orsaka hudproblem som eksem och allergier, och även tränga igenom den skyddsbarriär för resten av kroppen som huden är. Men frågor om huden och arbetsmiljön är överraskande lite beforskade. Och det råder brist på både mätmetoder och gränsvärden. Klara Midander vid IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med att göra något åt detta.
Amer Wafi har arbetat på McDonalds i två år. Innan han fick ställa sig vid stekbordet på hamburgerrestaurangen fick han genomgå en grundutbildning, Foto: Lotta Engelbrektson
McDonald’s är en av Sveriges största ungdomsarbetsplatser. Varje år tar tusentals unga sina första steg i arbetslivet just här. Hamburgerkedjan lägger därför stor vikt vid introduktion. Alla nyanställda måste genomgå en utbildning i arbetsmiljö innan de får börja jobba. Amer Wafi började sälja hamburgare som 17-åring.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
En bra start på jobbet bottnar i att kolleger och chefer på arbetsplatsen kan ta den nyanställdas perspektiv och att den nya känner att det är okej att vara just ny.Bild: iStock/SDI Productions
Ju snabbare den nyanställda blir på det klara över sin nya roll, får utveckla sin kompetens och blir en del av gänget, desto mindre blir stressen enligt Elin Frögéli vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor har hon forskat i vilka introduktionsinsatser som har effekt.
Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som finns. Foto: Arbetsmiljöverket
Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
– Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.
Elever på högskoleföreberedande program får nästan ingen undervisning alls i arbetsmiljö. Bild: iStock/skynesher
Nästan ingen undervisning alls i arbetsmiljö. Det är verkligheten för majoriteten av eleverna som går i grundskolan och gymnasiet, enligt en rapport från Mynak.– Det har visat sig i att många unga människor skadar sig i arbetet, säger forskaren och rapportförfattaren Jörgen Tholin.
Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock
Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.
Utmattad. Som ny på jobbet kan det vara svårt att sätta gränser.Bild: peoplemags Istock
Osäkra anställningar, dålig introduktion och bristfälligt stöd. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Sedan 2015 har antalet personer med stressrelaterade diagnoser bland unga, mellan 15 och 39 år, ökat med över 20 procent. Störst är pressen på unga kvinnor som upplever att de behöver prestera mer än män.
- Det krävs att man förtydligar var arbetsgivaransvaret ligger så att någon tar ansvar för plattformsarbetarnas arbetsmiljö,, säger Filippa Lundh. Foto: Anna Holmgren
Gigarbetare har ofta stressiga, otrygga, fysiskt tunga jobb. Vad kan man göra för att förbättra deras situation i Sverige och internationellt?
– Det viktigaste är att gig-arbetarna får rätt till en bra arbetsmiljö och en ekonomiskt dräglig situation, säger Filippa Lundh, folkhälsovetare och doktorand i projektet GigOSH.
Som ung på jobbet är det viktigt med introduktionen, att man får utrymme och möjligheter att lära sig och attt utvecklas. Foto: Anna Holmgren
Hur är det att vara ung på jobbet? Den frågan ställde tre forskare på Karolinska institutet till 21 gymnasister som provat på att jobba i handeln. Svaren rörde sig kring lärande på jobbet, osäkerhet och gränser mellan jobb och privatliv. De unga vuxna som deltog i studien var 18 – 19 år gamla och gick sista året på gymnasiet på linjen handel och administration. Alla hade erfarenhet av att arbeta i butik.
Cykelbud riskerar fallolyckor, trafikolyckor och förslitningsskador. Foto: Anna Holmgren
I Stockholm har Karolinska institutet genomfört en studie med 17 cykelbud, taxiförare och frilansar. De har dokumenterat sitt arbete med stöd av forskarna. Resultatet blev en fotobok och en utställning på Arbetets museum i Norrköping.
Det finns ett tydligt samband mellan villkoren för arbetet och arbetstagarnas hälsa. Foto: KI
Ungefär hälften av unga under 25 år har osäkra jobb med låg kvalitet. Forskarna på institutionen för miljömedicin på Karolinska Institutet har i fyra år studerat otrygga, lågavlönade jobb utan kollektivavtal och försäkringar. De har tagit fram en handbok med tio förslag till åtgärder för att minska de negativa effekterna på hälsan av dessa otrygga jobb.
På Hemköp City i Stockholm hanterades covidpandemin med förebyggande åtgärder och regelbundna riskanalyser. Man följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer, som konkretiserades av Hemköp centralt. Men kunderna följde inte alltid rekommendationerna.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Covidpandemin ledde till en extrem arbetsmiljö på IVA. Foto: Rickard Kihlström
Personalen på landets intensivvårdsavdelningar utsattes för hård press under Covidpandemin. Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vilka faktorer som orsakade mest utmattning. Det visar sig att rädslan för att göra fel var det som stressade mest.
Det gällde att skydda personalen från smitta. Plexiglas framför kassorna blev en av åtgärderna. FOTO: iStock
Arbetsmiljöarbetet i butikskedjorna förbättrades under pandemin. Det visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Riskanalyserna blev fler och arbetsmiljöfrågorna kom upp på bordet. Samverkan mellan ledning och skyddsombud blev bättre. Butiker med ett redan utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete hade lättast att anpassa sig.
Hemtjänstpersonalen utsattes för mer stress under pandemin. FOTO: iStock
Det krävs fler fasta tjänster och mer stöd till personalen. Det är några av de preliminära slutsatserna från en studie om hemtjänstpersonalens villkor under pandemin. Fredrik Norström vid Umeå universitet har tillsammans med kollegor frågat anställda om deras upplevelser.
Ensam är inte stark. Stöd från familj, kollegor, vänner och staten var avgörande. Det visar forskning på hur småföretagen klarat sig under pandemin.
Foto: Pexels/Pixabay
Före pandemin låg småföretagens chefer och ägare i framkant i hela EU när det gällde hälsa och välbefinnande. Mittuniversitetet har studerat småföretagarnas erfarenheter av covid och lärdomar inför framtida kriser.
Distansarbete gör det svårare att sätta en gräns mellan arbete och fritid.
Foto: t-lorien
Under pandemin flyttades stora delar av tjänstemännens arbete hem till den privata bostaden. Det visade sig att det minsta problemet var själva den digitala tekniken. Tvärtom var det den som öppnade hemmets dörr för distansarbete. Frågan är hur företagen och de anställda klarade den radikala omställningen.
- Företaget kräver mycket, det är mycket vi ska leverera. Vad behöver man då för kunna bidra på bästa sätt? säger Åsa Göthlin. Foto: Scania
– Hela cykeln av teknologiska förändringar går på högvarv globalt. Häng med och bli inte rädd, försök inte springa tillbaka. Du måste våga utveckla och förstärka de fina delarna! Det säger Åsa Göthlin. Hon är ekonom i grunden, men kom in på personalfrågor tidigt i sin karriär. På Scania i Södertälje är hon ansvarig för People experience.
- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz
Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.
När kontoren blir mindre läggs mycket vikt vid de sociala ytorna. Men behovet av lugn och ro finns fortsättningvis. Foto: simonkr/iStock
Kontor som gapar tomma får organisationer att skala ner på ytorna. Men utgångspunkten är alltför ofta kontorsutrymmet i sig – inte verksamhetens eller de anställdas behov. Det säger sakkunniga Suvi Hirvonen vid finska Arbetshälsoinstitutet.
En strategi för att skilja på jobb och privatliv är att ha en dedikerad arbetsyta i hemmet, och att städa undan jobbdatorn efter arbetsdagen. Foto: Deltagare i studien.
Gränsen mellan jobb och privatliv suddas lätt ut när man jobbar hemifrån. Men rutiner kan hjälpa människor att växla mellan jobbläge och privatläge, visar forskning.
Stockholm var snabb med att införa stängda framdörrar för att begränsa smittspridning.
Foto: Roland Magnusson/iStock
När covid-19 slog till lyste beredskapsplanerna med sin frånvaro i busstrafiken. För att begränsa virusspridningen sattes åtgärder in – men de var mer grundade i oro än smittspridningseffekt. Bussförare var extra utsatta för smittspridning, visar forskning.‒ Det är svårt att vara snabb och göra rätt utan en tydlig plan, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut