Fall i trappa är en vanlig arbetsolycka. Foto: Anna Sullivan.
Den vanligaste arbetsskadan är att ramla, ute eller inne. En sådan olycka leder ofta till lång sjukskrivning och till och med till invaliditet. Det visar AFA Försäkrings senaste statistik över godkända arbetsskador. Långa sjukskrivningar drabbar kvinnor mer, speciellt de som arbetar inom industrin och som städare. Men när det gäller kvinnors arbetssjukdomar är det få som blir godkända.
Idén till Allt om städ, ett forskningsprojekt om arbetsmiljön i städbranschen, uppstod långt från den akademiska världen. Det var på en begravning.
– En av oss kunde inte servera, hon hade ont i en axel efter att har jobbat många år som städerska. Det var min väckarklocka, säger Ann-Beth Antonsson, forskare på Svenska Miljöinstitutet, IVL.
Det finns också hjälpmedel för flygplanslastarna.
Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och
en slutrapport är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar. Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.
Lastning är ett tungt och besvärligt arbete. Foto: Eva Ekelöf
AFA Försäkring har gett en miljon kronor till ett fortsättningsprojekt om flygplanslastarnas arbetsmiljö. Forskare har tillsammans med parterna undersökt arbetsmiljön ur en rad olika aspekter. Resultatet har blivit en katalog av förbättringsförslag. Nu ska dessa införas.
– Vi som städade järnvägsvagnar hade mycket dåliga arbetsställningar. Det var då jag kom på att det skulle behövas bra verktyg, så att städarna inte behövde böja sig så mycket, säger Rupesh Kumar, lektor på Institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet och har medverkat i projektet Allt om städ.
Stress och oro gör att hjälpmedlen blir stående. Foto: Tya
Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.
Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya
Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.
Med ett rullbord slipper man lyfta väskorna mellan vagn och band. Foto: Tya
Projektet Skadefria flygplanslastare visade var problemen fanns. I ett nytt projekt Från ord till handling, fick Tya pengar för att informera och utbilda alla flygplanslastare om de nya rönen. 1 200 lastare runt om i Sverige fick information och utbildning.
Ryggen tar stryk. Foto: Eva Ekelöf
Tuffa arbetsställningar, trötthet och brist på inflytande. Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik – även internationellt sett. Den listar 13 användbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Du ska inte bara lösa ett problem utan också komma på vad som är problemet och sedan kunna formulera det. Att leda sig själv på jobbet är en krävande aktivitet.
Det menar Gisela Jönsson som har undersökt de gränslösa jobben i teknik och IT-sektorn.
– Jag vill motverka känslan av att det är något fel på den som inte klarar av det gränslösa jobbet. Det är jobbet som behöver förändras, säger Gisela Jönsson, forskare på institutionen för Industriell ekonomi & organisation på KTH.
Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer. Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning. Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka. Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.