Balans. Ungefär lika många jobb som försvinner tillkommer under den gröna omställningn
Foto: Pexels, Pixabay
Vad betyder den gröna omställningen för sysselsättningen? Blir jobben fler eller färre när tekniken utvecklas och miljöreglerna skärps? Ett nytt forskningsprojekt visar att skillnaden i princip är – noll.
66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar.
Hur långt kan man gå utan att tekniken blir integritetskränkande? Det är en av de frågor som Jan Johansson, professor vid LTU ställer sig.
Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.
Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.
– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.
Marcus Andersson och Tobias Ekberg. Foto: Eva Ekelöf
I Leksands gymnasiums snickerisal slipar eleven Tobias Ekberg med en planslip medan läraren Marcus Andersson tittar på. Det luktar gott av trädamm i salen, men något damm syns inte i luften. Här har Spets-projektet varit på besök och visat hur trädamm virvlar upp när man slipar om det inte finns något utsug, och hur det ser ut när utsuget är igång. Både lärare och elev har fått lära sig en läxa för livet.
– Nästan varje gång vi mäter på ett företag hittar vi folk som utsätts för alltför höga halter av svetsrök, säger Bengt Christensson på Svenska Miljöinstitutet IVL, som har fått stöd av AFA Försäkring till projektet ”Webbplats med utbildning om bra arbetsmiljö vid svetsning”.
- Det är viktigt att tänka på hela ljudbilden med frekvenser och ljudtoppar, säger Jenny Selander. Foto: KI
Det är viktigt att man tänker på hela ljudmiljön på arbetsplatsen och inte bara sätter en enda gräns vid dagens medelvärde på 80 decibel under åtta timmar. Det säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska Institutet.
De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock
Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.
– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.
Projektet riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet. Foto: Anna Holmgren
Andningsskydd ska användas på rätt sätt. Det är syftet med projektet ”Hur gör man egentligen? – Webbinformation för rätt användning av andningsskydd”.
Projektet bedrivs vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, och riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet.
Victor Ramirez, Magnus Eriksson och Tomas Kullberg.
Dammet virvlar när byggnadsarbetar kapar väggar i blåbetong och gips. Gränsvärdena överskrids då men det är oklart hur kopplingarna till deras hälsa ser ut. Det behövs ordentliga mätningar på arbetsplatserna och en genomgång av byggnadsarbetarnas hälsa, anser Bengt Christensson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han har med kollegor undersökt vilka förebyggande åtgärder som fungerar bäst för att stoppa dammet.
Tre byggnadsarbetare
I byggbranschen är allvarliga arbetsolyckor vanligare bland äldre medarbetare och bland dem som jobbat längre än bland yngre och nyanställda. Flest allvarliga olyckor inträffar på vintern och en tredjedel av dessa händer klockan 10-12. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.