Tema: Användbart nr 1 2012 Tema: Trötthet och tider – om arbetstider och arbetsmiljö

En tredjedel av alla kvinnor arbetar på obekväm tid

Fler kvinnor än män arbetar på obekväm arbetstid och på deltid och bara knappt två av tre kvinnor arbetar enbart dagtid och på vardagar. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning från 2010.

I butiker är det många, främst kvinnor, som arbetar deltid och timmar, morgnar och kvällar. Där kan det många gånger vara svårt att få en heltidstjänst. Men så ser det inte ut i elkedjorna, som säljer elektroniska och elektriska apparater, eller i byggvaruhusen. Där jobbar nästan enbart män och där finns många heltider. Där tycks det inte vara något problem.

– Det beror på att ett könsrollstänkande i branschen, tror Marina Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöombudsman hos Handelsanställdas förbund.

De nordiska länderna och Nederländerna har mycket deltider.

– Det pågår en diskussion om det är bra eller dåligt att arbeta deltid, berättar Göran Kecklund, arbetstidsforskare.

Å ena sidan är det lättare att kombinera arbetet med det sociala livet och familjelivet, å andra sidan är deltider en kvinnofälla. Med deltider behåller kvinnorna ansvaret hemma och får därtill lägre pension och sämre inkomster. De betalar själva sin deltid.

– Så vill vi inte ha det. I Sverige finns en samstämmighet mellan politiska partier, fackliga organisationer och många arbetsgivare om rätten till heltid, säger han.

Flera arbetsplatser

När kommunerna driver rätten till heltid kan det innebära att deltidarna inte får vara på samma arbetsplats utan är 75 procent av tiden på en annan arbetsplats eller tillhör en pool resten av tiden för att komma upp till heltid.

– Jag kan inte svara på vad det innebär. Det kan både vara trevligt att få mer variation i jobbet och slitsamt. Det finns inga vetenskapliga utvärderingar av detta, säger Göran Kecklund.

I Arbetsmiljöverkets undersökning är avvikelserna från vanlig arbetstid vanligare bland kvinnor än män. 59 procent av kvinnorna arbetar vanlig arbetstid, alltså dagtid och inga helger, medan 64 procent av männen gör det. En fjärdedel av kvinnorna har skiftarbete av något slag, och en femtedel av männen. Bland unga kvinnor är det 34 procent som har någon form av skift. Ungefär lika många män som kvinnor har nattarbete minst hälften av arbetstiden, medan det är fler kvinnor som har kvällsarbete.

 

Delad arbetstid gör nattvilan alltför kort

Mahmoud och Aysha bor i en trivsam trea i en söderförort i Stockholm. De har jobbat tillsammans som städare i många år. De jobbar på ett privat städföretag där Mahmoud har delade turer från sex på morgonen till halvnio på kvällen. Aysha orkar inte med det, så hon jobbar enbart på kvällen.

Mahmoud går upp halv fem på morgonen, äter frukost och tar bilen till jobbet i Stockholms centrum. Halv tio åker han hem igen och har några timmars paus då han försöker sova. Klockan två äter han och Aysha lunch, ofta spagetti med köttfärssås. Sedan tar de bilen och åker norrut till Kungsängen till nästa jobb som börjar halv fyra. Där har de tre olika lokaler som de ska städa, i Kungsängen, Kallhälloch Jakobsberg.

– Utan bil skulle det inte fungera alls, men egentligen har vi inte råd med den sedan jag gick ner i arbetstid, säger Aysha.

 

Jobbar en timme gratis

Enligt schemat slutar jobbet halvåtta på kvällen, men det tar till halvnio för dem att bli klara, så de kommer inte hem igen förrän vid halv tio. När Mahmoud har ätit och varvat ner på kvällen, hinner han bara sova ungefär fyra timmar innan han ska upp igen. Mahmouds nattvila enligt schemat är bara tio och en halv timme, trots att arbetstidslagen sätter en gräns vid elva timmar. Kanske beror det på att han har två olika förmän som inte känner till eller bryr sig om varandras scheman.

– Jag är helt slut, ibland vaknar jag på natten och är helt dyngsur. Jag känner en inre stress hela tiden, säger Mahmoud. Han har tio år till pension och är rädd att inte orka ända dit. Det blir inte bättre av att deras arbetsbelastning hela tiden ökar. Städföretaget de jobbar åt har lagt ett lågt pris för att få uppdraget. Det innebär att det är långt mer arbete som ska utföras än städarna hinner med på den tid de får betalt för. Det är många papperskorgar som ska tömmas.

Handfat, speglar, skrivbord, allt ska avtorkas dagligen.

– Vi vill göra ett bra jobb, men det är omöjligt när vi har så lite tid, säger Mahmoud.

– Kunderna har blivit överkänsliga, säger Aysha.

När kunderna klagar får Mahmoud och Aysha resa hela vägen till Kungsängen på sin lediga tid och förklara varför städningen inte är perfekt. Kunden har en pärm där de skriver upp vad städarna missat.

– Kvällsjobbet tar fem timmar om vi skyndar oss, men vi får bara betalt för fyra, säger Aysha.

 

Åtta portar har blivit 26

De delade turerna är besvärliga. Men det värsta, tycker Mahmoud, är att arbetet blivit många gånger tyngre.

– Förr när vi städade åt ett kommunalt bostadsbolag hade vi fem timmar för att städa åtta portar. Efter det att jobbet lagts ut på privat entreprenad måste vi klara av 26 portar på samma tid. Fast en trappa tar lika lång tid att städa som förut, säger han.

Nu har Fastighets i Stockholm tagit upp en förhandling med städföretaget om Mahmouds och Ayshas arbetsvillkor. Annelie Pettersson, ombudsman och arbetsmiljösamordnare på Fastighets Region Ost berättar om städarnas arbetsmiljö i Stockholm. Arbetet blir tyngre när många fler kvadratmeter ska städas per timme. Våld och hot ökar, liksom ensamarbetet. Och arbetstiderna blir allt sämre, med färre dagtider och fler obekväma tider.

– Det har ökat kolossalt med delade turer, särskilt på företag som utför kommunalt upphandlade städtjänster, säger Annelie Pettersson.

Men också företag som Coop och ICA har lagt ut städning på entreprenad, liksom butiker och banker.

– Numera är städningen ett störande moment, tycker kundföretagen. Städarna ska inte komma med dammsugaren och flytta stolar på dagtid. Det ska vara rent och tyst när butiker, kontor, banker och skolor öppnar, säger Annelie Pettersson.

De städtjänster som efterfrågas ligger till största delen på obekväma arbetstider, tidigt på morgonen eller på kvällstid när skolor, kontor och affärer stängt. Arbetstiderna försämras ytterligare av att restiderna blir allt längre. De som köper städning bor ofta norr om staden, de flesta som utför städjobben bor långt söder om staden, som Mahmoud och Aysha.

 

Vågar inte ställa krav

Dagen innan har Annelie Pettersson haft en typisk förhandling. Den rörde en medlem som fått ett nytt schema från 06.00 på morgonen till 19.00 på kvällen, alltså på minuten enligt minimiregeln om minst elva timmars dygnsvila. Med resor blev det inte många timmar kvar att sova. Och dagen gick åt till arbete och resor till och från olika jobb.

– Det ska inte vara en paus mitt på dagen på fyra till sex timmar, säger Annelie Pettersson. 

Förhandlingen gällde att försöka krympa ramarna för arbetstiden. Arbetsgivaren ville gärna försöka hjälpa till, men de hade förlorat trappstädning och andra dagtidsarbeten, så de hade inte mycket att erbjuda.

– Arbetsgivarna vågar inte ställa krav på sina kundföretag. De tar alla kontrakt de kan få tag i, säger Annelie Pettersson. Förhandlingen slutade bra. Räddningen blev att parterna hittade ett vårdhem där medlemmen kunde börja jobba senare på morgonen.

 

Fotnot: Aysha och Mahmoud heter egentligen något annat. De vill inte framträda med sina riktiga namn för att inte stöta sig med sin arbetsgivare.

 

Återhämtning viktig för skiftarbetare

Andelen som har oregelbundna arbetstider blir allt fler.  De riskerar hälsan och måste sköta sig extra noga. Då blir återhämtningen A och O.

Det visar professor Björn Karlson i sin interventionsstudie på malmöföretaget Rexam. Där bytte man schema och gick från utslitande trötthet till bättre ork och trivsel på arbetsplatsen.

 

Kroppen är helt inställd på vakenhet med föda på dagen och sömn eller vila utan mat på natten.

Kroppstemperaturen är högre dagtid, och lägre på natten, oavsett vi gått länge på ett nattskift. Den biologiska klockan visar oss vad som styr människans behov.

Likafullt är vårt vardagsliv uppbyggt på att det finns folk som arbetar skift. Sjukvård, bevakning, transporter, nöjen, handel och restaurangliv kräver personal som är i farten på kvällar och nätter

Dagens 24-timmarssamhälle kräver servicenivåer med tillgänglighet dygnet runt. Idag har var tredje kvinna och var femte man skiftarbete, och nästan tio procent går på nattpass.

– Risken är att oregelbundna arbetstider skapar ohälsa, säger Björn Karlson, forskare i arbetslivs- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Skiftarbete sliter på kroppen, och en del personer ska inte arbeta annat än dagtid.

Olämpliga för skift

Medicinska risker har konstaterats främst för uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom, bröstcancer, magsår och MS. Även en del personer med psykiska sjukdomar klarar inte av skiften. Troligen behövs även andra riskfaktorer för att skiftarbetare ska drabbas av de sjukdomarna.

– Men för dem som har de sjukdomarna kan det vara mindre lämpligt att jobba nattetid, säger Björn Karlson. Det kan även gälla personer med allvarlig diabetes, äldre och gravida. Dessutom finns de som aldrig kan tolerera nattskift, det fungerar inte för dem.

Det finns dock inget entydigt svar på vad som ligger bakom detta. Det man vet är att fler skiftarbetare har livsstilsproblem. Det är vanligare med rökning och ohälsosamt matintag som kan vara en bidragande orsak till fetma inom gruppen. För skiftarbetare kan det vara extra betydelsefullt att motionera och på andra sätt hålla en hälsosam livsstil.

Sömnen är viktig för den nödvändiga återhämtningen, och den är svårare att utföra dagtid. Matintag och hanteringen av födan i kroppen fungerar inte lika väl, helst ska man inte äta alls nattetid. Hela kroppen ställer in sig på sömn, eller vakenhet.

Halten av stresshormonet kortisol sänks kvällstid medan sömnhormonet melatonin ökar. Detta går inte att styra om speciellt mycket ens efter flera nätters arbete.

Men god återhämtning kan dock skapas även vid skiftarbete.

Det har Björn Karlson visat i en interventionsstudie på företaget Rexam i Malmö. En tid innan hade en inspektör från Arbetsmiljöverket besökt arbetsplatsen och lagt märke till många slitna skiftarbetare i dålig vigör. Hon rekommenderade företagets arbetsmiljöansvariga och fackets skyddsombud att ta kontakt med Björn Karlson och hans team vid Arbets- och miljömedicin.

Teamet höll ett möte med personalen, skyddsombuden och personalansvariga där de informerade om skiftarbetets risker, och hur man förebygger dem. Därefter skapade han tillsammans med de arbetsmiljöansvariga ett nytt skiftschema. Där gick man ifrån ett upplägg med treskift enligt följande schema: Två dygn med morgonskift, två med kvällsskift och två dygn med nattskift, vilket följdes av fyra dagar ledigt.

I stället gjorde man schemat så här: Tre morgonskift, tre lediga dagar, tre nattider, tre lediga dagar, tre kvällstider och tre lediga dagar. Detta innebar bland annat fler lediga helger. Det blev mindre arbetstid, därför lades ett extra skift in rullande, plus att man fick löneavdrag för ett skift.

Friskare personal

– Det är inte optimalt, bäst är att rulla ett schema framåt, säger Björn Karlson. Men det nya schemat gillades av arbetsgruppen och det är viktig. Det gav framför allt oftare sammanhängande ledighet., vilket gynnar återhämtningen.

Resultaten var entydigt, personalen blev friskare genom en bättre återhämtning, och trivdes med nya tiderna. Mätningarna gjordes 17 månader efter införandet av det nya skiftschemat. Detta har visat sig hållbart ännu längre, fortfarande efter flera år.

– De var mindre trötta, familjekrockarna var färre, hälsan kändes bättre, säger Björn Karlson. Förr var 60 procent missnöjda, nu var i stort sett varenda en mycket nöjd med skiftschemat.

Skiftgruppen kunde jämföras med en grupp dagarbetare vid samma företag, där man inte gjort någon förändring. Där var det ingen skillnad vad gäller sjukskrivningar, frånvaro och påverkan på produktionen.

Båda grupperna har efter förändringen liknande värden där de tidigare var sämre för skiftarbetarna.Så ett schema med mycket mellanrum för återhämtning är viktigt. Det går även att göra annat för att motverka problemen. En åtgärd är tupplurar, korta vilopauser. Att somna in under 15-20 minuter, men inte falla ner i djupsömnen.

– Man kan även skaffa sig ett sömnlager. Genom att sova några timmar innan man går på nattpasset blir man piggare under natten, Man bör ha en sovstrategi för sömnen under dagen, som att hålla ljuset ute och skapa tystnad.

Ett annat tips är att ha mörka solglasögon på sig under vägen hem på morgonen. Det finns dessutom metoder att manipulera med ljuset. Att hålla vitt ljus under arbetet på natten, som övergår i mer mjukt orange ljus mot morgonen. Allt för att ställa in kroppen för arbete och sömn.– Det finns inget enhetligt stöd till att det fungerar, säger Björn Karlson. Det är lätt att man lurar kroppen för mycket med det vita ljuset.

Värdefullt är att medarbetarna får vara med och lägga upp scheman så att de stämmer med deras egna livspussel. Inflytande och en chef betyder mycket för att inte skiftarbetet ska skapa ohälsa.

 

Torbjörn Uhlin

Använd Artur för att utvärdera arbetstiderna

Arbetstidsutvärderaren Artur är ett verktyg, som kan användas av chefer, fack och anställda när de ska utvärdera skiftscheman och vilka risker de medför för arbetsskador, olyckor och nedsatt produktivitet. Det är sömnforskningsgruppen på Stressforskningsinstitutet, som utvecklat verktyget.

Arbetstidsutvärderaren Artur är en så kallad sleep – wake predictor, den förutsäger sömn och vakenhet. Artur är konstruerad att förutsäga vilken trötthet och insomningsrisk olika skiftscheman kommer att ge. Utvärderaren förutsäger också hur mycket sömn den skiftarbetande kommer att få under skiftschemat.

– Vi har byggt upp Artur utifrån olika modeller för sömn. De utgår från hur lång tid vi sover, när på dygnet vi sover och dygnsrytm, säger Arne Lowden, en av sömnforskarna på Stressforskningsinstitutet.

Det är farligt att arbeta på natten. Tröttheten gör att risken för olyckor ökar och det är inte nyttigt i längden att inte sova på nätterna. Ju längre man är vaken desto tröttare blir man. De flesta människor har sin högsta trötthetsnivå sent på natten, mellan fyra och sex. Den som är vaken länge efter kort sömn och är vaken mitt i natten löper mycket stor risk för att nicka till och somna. Återkommande trötthet kan leda till utbrändhet, sämre funktionsförmåga och sämre livskvalitet. Hög insomningsrisk medför ofta ofrivillig insomning med olyckor och arbetsskador som följd.

Trots detta måste många arbeta på natten, till exempel inom industri, vård och transport. Då gäller det att utforma arbetstider som minimerar riskerna. Utvärderingar med Artur kan användas som ett av flera underlag när arbetsgivare, fackförening och anställda vill analysera ett skiftschema, till exempel om man ska införa ett nytt schema. Då kan man själv variera tiderna för att hitta det skiftschema som är minst dåligt.

Det finns en praktisk handledning som visar hur det går till att använda utvärderaren. Man öppnar Artur i sin dator, knappar in arbetspassens tider och skiftschemats starttid och sluttid. Läs här hur man använder Artur.

När man bedömer ett skiftschema är det viktigt att också tänka på faktorer som inte finns med i Artur. Det gäller främst arbetets karaktär. Det är till exempel större risk att somna om arbetet är monotont och stillasittande med låg arbetsbelastning. Däremot är risken lägre att somna om arbetet är omväxlande och innebär fysisk och psykisk aktivitet, samt om skiftarbetaren tar sig en tupplur före ett nattskift.

Utvärderingen ger bäst resultat för grupper och arbetslag, den är inte lika träffsäker för enskilda individer. Det beror på att det är stora skillnader mellan olika individer när det gäller trötthet, till exempel beroende på ålder, kön och om man är kvälls- eller morgonmänniska.

Klicka här för att komma till arbetstidsutvärderaren Artur.

 

Fotnot: ARTUR = ARbetsTidsUtväRderaren

Skiftarbete kan främja livspusslet

Oregelbundna arbetstider har ingen hälsosam klang. Men när doktorand Madelaine Agosti ställde frågan ”Hur får du ihop livspusslet” till kvinnor inom äldreomsorgen fick hon det oväntade svaret att själva skiftarbetstiderna sågs som en resurs för att balansera livets olika delar.

– Majoriteten såg många fördelar med kvälls- och nattarbete, medan tidigare studier främst visat på nackdelarna, säger Madelaine Agosti. Så jag ändrade fokus på forskningen till vilka fördelarna är, och vad de beror på.

 

Den moderna människans kamp med livspusslet beskrivs som en ständig kamp mot klockan. Alltfler jobbar på udda arbetstider, skiftarbetena ökar såväl vad gäller kvälls- som nattider. Var tredje kvinna i vårt land arbetar skift. Var tionde anställd har nattarbete.

– Nu råder 24-timmarssamhället, där butiker håller öppet allt längre, banker och andra ska ge service dygnet runt, säger Madelaine Agosti, doktorand i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad. Ny teknik gör att vi kan arbeta under dygnets alla timmar. Samhället ställer krav på att alltfler arbetar utanför normala arbetstiden.

Livskrockar

Krocken mellan arbete och fritid, med familjeliv, föreningsliv, kultur och nöje, ökar med att fler går på skift. Ofta talar man om problemet med livspusslet, att få alla delar att passa in i varandra. Tidsstressen är alltmer allmän.

– Livsbalansen är mer diskuterat och studerat i USA och Canada, och även i övriga Europa, säger Madelaine Agosti. Medan det är sparsamt med forskning här i Norden och i vårt land. Det är som om livskrockar är mer på tal utanför vårt land.Hennes forskning är inriktad på livspusslet och den första vinkeln var vilka strategier som skiftarbetande har för att få ihop det. Men, ett verktyg visade sig vara just arbetstiden. De första svaren på frågorna till en grupp kvinnlig hemtjänstpersonal, blandat i åldrar och familjesituation, var entydiga.

– En stor majoritet av dem var klart positiv till skiftarbete, det var en medveten strategi att välja skift för att klara av livets helhet, säger Madelaine Agosti. Jag blev helt förvånad över att man inte såg särskilt många av de problem som är beskrivna i litteraturen, utan i stort sett bara fördelar med skiften.Kvinnorna betonar det positiva med variationerna. Att de kan få en sovmorgon ibland, de kan handla när det är lite köer och ta en fika mitt på dagen med vänner. Att de får en ökad tid med familj och barnen, mer lugn och ro.

– Dessutom leder det till mer jämlika förhållanden, där mannen på ett naturligt sätt tar ett större ansvar för hushåll och barn, säger Madelaine Agosti. Likaså blir det självklart för barnen att hjälpa till hemma, och det fungerar bara positivt. För å andra sidan är ju mamma hemma mer tid ibland. Lite motverkan till genuskontraktet kan man se bakom den positiva känslan.

Livsbalans

Det forskarna upptäckte var en rätt väl förankrad strategi hos kvinnorna att få ett bättre liv som helhet. Där ingår då skiftarbete, gärna med variation över dygnet, men även deltidsarbete.

De flesta har 75 procents tjänst.Ett plus är det även för jobbet, nämligen att de får möta de äldre vårdnadstagarna på flera olika tider av dygnet. Det ger ofta mer lugn på sena tider, och mer tid för samtal och stöd.

– En intressant synvinkel var flera anställdas tankar kring dessa möten där döden ofta är närvarande. Att det främjar tanken på att värdera familjelivet och livet allmänt i nutid, säger Madelaine Agosti.Förnöjsamheten var stor på arbetsplatsen. Det hängde även samman med att chefen och arbetskamraterna ställde upp på scheman som fick de olika pusselbitarna på plats för varandra, att de betona vikten av att ha det gott med familjen. Ett flexibelt ledarskap och socialt stöd på arbetsplatsen ses som en stor resurs.

Forskaren märkte även att de anställda var medvetna om behovet av sömn och vikten av rätt föda på rätt tid. De var medvetna om ljusets betydelse, att man till exempel bör gå hem med solglasögon på för att inte väcka kroppen med dagsljuset.

Forskningen är dock inte färdig med detta. Nu väntar en studie om hur skiftet, men även andra aktiviteter som främjar livspusslet, påverkar hälsa och arbetstillfredsställelse. Dessutom ska man vidga arbetsgrupperna till socialförvaltningen och hela omsorgsförvaltningen. Det innebär såväl dagtidsarbetande som manlig personal, och personal i äldreboenden.

Madelaine Agosti har även en forskarkollega på hälsovetenskapliga institutionen som gör en jämförande studie på en lärargrupp för att finna deras syn på arbetstider, och då främst synpunkter på och hanteringen av deras ”förtroendetid” som alltmer bokas upp.

Livspusselbit

En viktig förutsättning för att studien har fått den verksamhetsanpassning som den har är att forskarna arbetar deltagarbaserat. De har löpande möten personalen för att diskutera upplägg, enkätfrågor, synpunkter på inriktningen av studier och annat.

– Det är ett gäng kvinnor som är jätteintresserade av att medverka i studien, säger Madelaine Agosti. De ser vikten med att kunskapen kommer fram, liksom att de stödjer varandra utifrån ett lyssnade på de andras problem med livspussel.

Så följderna av denna preliminära forskning kan bli att fokus byter från risker och problem med skiftarbete till att finna fördelarna – och därifrån finna de mest hälsosamma lösningarna på skiftarbetet.

Det som saknas är frågor kring det könsstereotypa tänkandet. Är det typiskt att den goda lösningen passar för att det är kvinnor som söker den. Hänger det samman med att det finns en man i familjen som jobbar heltid.

– Livet ser så klart olika ut för kvinnorna med eller utan barn, och med barn i olika åldrar. Generellt ser man tiden tillsammans med barnen som värdefull och var/är tacksam över att man fått möjligheten att vara tillsammans med dem. Man såg det materiella som mindre värt, säger Madelaine Agosti.

– Personalen har möjlighet att välja om man vill gå upp i arbetstid, man kan ansöka om det. Och vem vet, män hade kanske också valt att jobba 75 procent om det var mer okej på manliga arbetsplatser, funderar hon. Kanske är inte en 40 timmars arbetsvecka lösningen på jämställdhetsdebatten – det finns kanske många andra värden i livet som räknas.

Problemet visade JämO:s föräldrakampanj Barnvagnen, nämligen att var tredje arbetsgivare motverkar föräldraledighet. Lika många gör direkt motstånd mot männens önskan att kombinera arbete och fritid.

Om detta kommer upp i den fortsatta forskningen om livspusslet har Madelaine Agosti inte bestämt än.

 

Torbjörn Uhlin

 

Blir man sjuk av att jobba på natten?

Det finns ett samband mellan skiftarbete och olika sjukdomar, till exempel cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett samband också mellan skiftarbete och sjukdomen multipel skleros.

– Våra analyser visar en signifikant koppling mellan att arbeta skift i ung ålder och förekomst av MS, säger Anna-Karin Hedström, forskare vid KI.

Sedan tidigare är det känt att skiftarbete ökar risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och för hormonrubbningar i sköldkörteln. Forskarna vid Karolinska Institutet ville undersöka om sömnbrist och störningar av den biologiska klockan också kan leda till inflammatoriska sjukdomar. De valde att studera MS, multipel skleros, som är en inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. I Sverige har 17 000 personer MS, flertalet kvinnor.

Tillsammans med sina kollegor på Karolinska Institutet analyserade Anna Hedström data från två studier av MS-patienter. Forskarna jämförde risken att få MS hos skiftarbetare och icke-skiftarbetare. Skiftarbete definierades som arbete mellan klockan 21.00 och 07.00. Den ena studien omfattade 1 343 nya fall av MS och 2 900 personer som inte hade MS, den andra omfattade 5 129 personer som haft MS i minst ett år och 4 509 friska personer. Alla deltagare var 16-70 år gamla och bosatta i Sverige.

Forskarna fann att de som skiftarbetat i tre år eller mer när de var unga hade dubbelt så stor risk att utveckla MS jämfört med dem som aldrig arbetat skift. Resultatet gällde båda grupperna. Forskarnas slutsats var att en störning av den biologiska klockan och sömnbrist kan ha samband med uppkomsten av MS, men exakt hur detta hänger ihop var oklart.

– Resultatet avspeglar inte moderna arbetsförhållanden, säger stressforskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, som manar till försiktighet när man ska tolka KI-forskarnas resultat om sambandet mellan skiftarbete och MS.

– Vilka arbeten kan dessa ungdomar ha haft? Knappast vanligt skiftarbete i industrin, möjligen kvällsarbete i restaurangbranschen.

 

Skiftarbetare får cancer oftare

Enligt Arne Lowden är däremot sambandet mellan skiftarbete och cancer betydligt mer klarlagt genom fler studier från olika länder. Skiftarbetare drabbas av cancer två till tre gånger oftare än andra, framförallt bröstcancer och prostatacancer. Frågan är varför.

Forskarna vet att ljus, särskilt blått dagsljus, hämmar utsöndringen av sömnhormonet melatonin, ett hormon som ger ett immunologiskt skydd med mycket antioxidanter. Skiftarbetare och andra som exponeras för ljus på natten har lägre halter av melatonin, och i stället högre halter av hormonerna östrogen och testosteron, något som i sin tur ökar risken för cancer.

Det forskarna studerar för att förklara orsaken till den ökade cancerrisken är variationen av melatonin. Frågan är vad som händer i kroppen när melatoninet minskar eller helt uteblir. Forskarna har fått fram råttstammar, som inte kan producera melatonin alls.

– Dessa knock-out-möss har lättare än andra möss att få speciella cancerformer, säger Arne Lowden. Därifrån är det en lång väg till att säga något om sambandet mellan skiftarbete och cancer.

Vägen till tydliga och klara svar om vad som orsakar cancer hos skiftarbetare är minst sagt knagglig. På stressforskningsinstitutet har man genomfört tvillingstudier och jämfört par där den ena tvillingen jobbat skift, men inte den andra.

– Det svåra är att bedöma selektionseffekten, säger Arne Lowden. Vad är det som gör att någon väljer att arbeta skift? Påverkar detta också vem som får cancer?

En stor amerikansk studie som funnit ett starkt samband mellan skiftarbete och cancer frågade efter sjukdomar hos personer med oregelbundna skiftarbetsstider. Men de missade helt den grupp som regelbundet jobbade natt.

Och det duger inte att dra alla skiftarbetare över en kam i forskningen.

– Det är direkt löjligt att jämföra piloter med industriarbetare, säger ArneLowden. Alla jobbar skift, men det är hel olika urval. Piloter är betydligt friskare än nästan all andra, trots sina nattliga arbetstider.

Arne Lowden deltar i ett utvecklingsarbete vid Forsmarks kärnkraftverk. Där provar man att använda måttliga mängder av blått dagsljus för att se om skiftarbetarna blir piggare på natten. Det handlar om att avväga säkerheten i kärkraftverket med säkerheten för skiftarbetarna.

– Vi är försiktiga, de har bra skiftscheman, de jobbar bara sju nätter på sju veckor, och vi använder låga ljusmängder, säger Arne Lowden.

Resultaten visar att skiftarbetarna blir piggare av det blå ljuset och Forsmark kommer att utvidga försöket till flera arbetsplatser.

 

Den biologiska klockan

Människan har en biologisk klocka som styr dygnsrytmen så att vi är pigga på dagen och trötta på natten. Den biologiska klockan drivs av ljuset. När man stiger upp på morgonen och drar upp rullgardinen träffar det blå dagsljuset ögat. Näthinnan skickar signaler, som talar om för hjärnan att det är dags att vara aktiv. Hjärnan skickar då ut hormoner, som påverkar till exempel hunger och mättnad, ämnesomsättning, stressnivå, vakenhet och kroppstemperatur. Ett hormon som gör oss sömniga heter melatonin och produceras av tallkottkörteln mitt inne i hjärnan. På dagen hindrar dagsljuset hjärnan från att producera melatonin. På kvällen och natten ökar hjärnan produktionen av melatonin. Det gör att vi blir trötta och sover så att kroppen får vila. Melatoninet är också läkande. Det ger ett immunologiskt skydd och samverkar med antioxidanter.

 

Fotnot: Studien av MS och skiftarbete finns redovisad i rapporten “Shift Work at Young Age is Associated with Increased Risk for Multiple Sclerosis” av Anna Karin Hedström med flera i tidskriften Annals of Neurology.

Arbetstidsfrågorna måste bli viktigare i arbetsmiljöarbetet anser Unionen

Fackförbundet Unionen efterlyser en tydligare koppling mellan hälsa och
arbetstider så att arbetstidsfrågorna får en självklar plats i
arbetsmiljöarbetet. Förbundets enkät visar att många sjukskrivs på grund av
arbetstidsfrågor, men att medvetenheten om detta är låg.

Arbetsmiljöombuden i fackföreningen Unionen svarar varje år på en rad
frågor som handlar om deras arbetsmiljö. 
En hel del av frågorna handlar om arbetstider. Senaste enkäten jämför
resultaten under de senaste fem åren och de visar att stress och
arbetsbelastning varit det ständiga – och växande – största
arbetsmiljöproblemet.

Mer än häften uppger att ordinarie arbete sker på oregelbundna tider och
vanligast är sena kvällsskift. På fyra av fem arbetsplatser förekommer övertid,
och på varannan förekommer jour eller beredskapsarbete. Möjligheten att själv
påverka och välja sin arbetstid har stor betydelse för hälsan. Hälften uppger
att alla, eller några på arbetsplatsen, kan påverka sin arbetstid. Trenden har
här varit fallande genom åren, alltså att det blir färre som kan påverka.

Sjukskriven på grund av arbetstiderna

Sjukskrivningar förknippade med arbetstider har förekommit vid 39 procent
av arbetsplatserna. Man ser en tydlig men svag ökning av sjukskrivningar på
grund av arbetsrelaterad stress. Men ändå är det ovanligt att man tar med
arbetstidsmönster vid riskbedömning. Hälften anger att arbetsgivaren inte
samverkar när det gäller arbetstiden.

Det är ovanligt att chefer eller arbetsmiljöombud fått utbildning i hur
arbetstider kan påverka hälsan. Det är oroväckande, anser Unionen.

Kortare arbetstid hälsosamt, men många vill jobba längre dagar

Förkortning av arbetstiden med bibehållen lön är positivt för de
anställda, men några objektiva mått för bättre hälsa har forskarna inte kunnat
spåra.  Det visar den enda stora
studie som gjorts i Sverige om arbetstidsförkortning.

 

Göran Kecklund är expert på arbetstider och docent vid
Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Hans eget arbetsrum är tyst och lugnt i
ett hus i skogen nära Brunnsviken. Vi ska prata om arbetstidsförkortning, som
åter har blivit en fråga på den politiska agendan.

En arbetstidsförkortning kan vara bra för hälsan om arbetsbelastningen är
hög. Men en arbetstidsförkortning utan bibehållen lön skulle förmodligen leda
till att folk tog ett jobb till. Det skulle inte leda till några positiva
hälsoeffekter, tror Göran Kecklund.

Om man däremot fick en arbetstidsförkortning och behålla sin lön skulle
effekterna bli positiva. Man skulle må bättre, känna sig mindre stressad, sova
bättre och tycka att livssituationen var bättre.

 

Intresse för kortare arbetstid

Forskningen Göran Kecklund refererar till är en studie som gjordes av
Arbetslivsinstitutet 2007. Det var på beställning av näringsdepartementet i den
dåvarande socialdemokratiska regeringen efter påtryckningar från miljöpartiet
och vänsterpartiet. De ville ha fram argument för arbetstidsförkortningar. Kommuner
och arbetsplatser som ingick i undersökningen fick extra pengar för att anställda
ny personal som ersatte den som kortade sin arbetstid till sex timmar.

– När studien var klar var ingen intresserad av att fortsätta att satsa
pengar på arbetstidsförkortning, tror Göran Kecklund.

Eftersom Arbetslivsinstitutet lades ner samtidigt vet han inte säkert.
Men då fanns det ingen projektägare längre och projektet kunde inte följas upp
för att undersöka långsiktiga effekter.

Resultatet visade alltså att de självupplevda effekterna var positiva. Däremot
såg forskarna inga objektiva mått på hälsoeffekter.

– Då menar jag mått som minskad sjukfrånvaro eller förbättringar i
biologiska hälsomarkörer, som stresshormoner, hos dem som deltog. Deras hälsa var
opåverkade, vad det syntes, säger Göran Kecklund.

 

Lång tid för förändring

I studien ingick 800 personer från alla delar av arbetslivet. Deltagarna hade
inte generellt hög sjukfrånvaro. Hälften fick en arbetstidsförkortning, hälften
inte. Efter ett år undersökte man deltagarnas hälsa, både den objektiva hälsan
och den självupplevda, och återigen efter ytterligare ett år.

– Det hade varit intressant att undersöka vad som hade hänt efter tre år.
Men egentligen hinner inget förändras under så kort tid. Det krävs fem eller
tio år för att få igenom en förändring. Och vi har inte kunnat göra någon
uppföljning tyvärr.

Studien kunde alltså inte förlängas utan lades till handlingarna, och
frågan dog i politiken.

Göran Kecklund berättar att många hellre ville arbeta fyra dagar i veckan
med längre arbetsdagar och ha tre dagar ledigt än en generell förkortning av
arbetstiden. Det är därför frågan står och stampar och aldrig kommer framåt,
tror han.

 

Löneutrymme till förkortning

Men nu har den åter dykt upp på dagordningen. Många fackliga
organisationer vill ha arbetstidsförkortning, exempelvis Kommunal. Men hur ska
den i så fall finansieras?

– Man behöver också analysera vad en arbetstidsförkortning skulle
innebära för produktiviteten. Utvilad personal är kanske i bättre skick för
att jobba än om samma personal fortsatte arbeta två timmar till? Men vi vet
inte.

Inom kommunerna har en del försök genomförts men de allra flesta har gått
tillbaka till den gamla arbetstiden igen. Inom skiftarbete fanns
”tre+tre”-system, som innebar att man jobbade tre hela dagar och var ledig tre,
en uppskattad arbetstidsförkortning. Tre+tre-systemet är borta i de flesta
kommuner. Man ansåg att det blev för dyrt. På en del ställen finns det kvar som
till exempel ett 2+4-system.

Frågan om arbetstidsförkortning ägs av arbetsmarknadens parter, enligt
Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister. Den ska alltså ske i förhandlingar
där löneutrymme växlas mot kortare arbetstid.

– Det ska förmodligen mycket till för att man ska ha råd, tror Göran
Kecklund.

Samtidigt finns det mycket litet forskning som visar att
arbetstidsförkortningar verkligen leder till positiva effekter. Det finns inga
andra studier, varken i Sverige eller internationellt, enligt Göran Kecklund.

Delade pass ger långa arbetsdagar

Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, totalt är det cirka 150 000 människor i Sverige. 55 procent uppger att de delade passen ger dem sociala problem. I vanligt skiftarbete uppger 45 procent att arbetstiderna ger dem sociala problem.

 

Delade turer innebär att man jobbar några timmar på förmiddagen, exempelvis från klockan sju till elva, och sedan är ledig i fyra timmar, för att börja jobba igen från exempelvis 15.00 till 19.00.

Totalt har 150 000 skiftarbetare i Sverige delade turer. Det är ungefär 15 procent av alla skiftarbetare. Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, 100 000 kvinnor mot 50 000 män. Delade turer är något som de anställda tycker sämst om visar Stressforskningsinstitutets forskningsrapport om bra och dåliga skiftscheman. Näst efter att inte ha något inflytande över arbetstiden eller att veta när man ska jobba är delade pass mest impopulärt.

Cykla hem

Göran Kecklund är docent på Stressforskningsinstitutet och har arbetat med forskningsrapporten.

– Vi har inte kunnat undersöka eventuella hälsokonsekvenser, men har gjort en analys när det gäller sociala problem. Vi finner då att skiftarbetare som har delade turer har mer sociala besvär än skiftarbetare som inte har delade turer, eller i siffror 55 procent mot 45 procent. Men sådana pass är inte lika negativt ur hälsosynpunkt som nattarbete. Dock vet vi ingenting om de långsiktiga konsekvenserna, säger han.

I analysen är hänsyn inte tagen till yrken, hur schemana ser ut, eller andra arbetsmiljöfaktorer.

– Rimligtvis finns det de som upplever delade pass som positivt. Om man kan cykla hem några timmar mitt på dagen och gå ut med hunden, till exempel. Men det finns inte så många hundägare. De allra flesta upplever att de jobbar från tidig morgon till sen kväll, säger Göran Kecklund.

Jobbar hela dagen

Lotta Lundholm (fingerat namn) är en av dem som upplever sitt arbetsliv precis så. Från tidig morgon till sen kväll. Hon börjar halv sex på morgonen och jobbar till 11, är ledig fram till klockan 15 och jobbar sedan till klockan 20 i Tallink-Siljas färjeterminal i Stockholm, där hon tar hand om passagerare.

Hon jobbar fem dagar i rad, är ledig två dagar, jobbar två dagar och är ledig fem. Terminalen är öppen varje dag året runt.

– Det känns som om jag jobbar hela dagen. Jag vaknar klockan fyra på morgonen och är hemma från jobbet igen klockan halv nio på kvällen. Efter fem arbetsdagar är man okoncentrerad, glömsk och totalt utsliten. Jag orkar inte, arbetet måste förändras, eller också måste jag byta jobb, säger hon.

Det finns inget meningsfullt att göra under håltimmarna. Resvägarna i Stockholms-området är långa och det är knappt någon mening med att åka hem.

Sådana pass borde förbjudas, eller också borde håltimmarna avlönas, tycker Lotta Lundholm.

Unionen, facket Lotta tillhör, kräver att arbetet borde organiseras så att det fanns andra arbetsuppgifter att fylla timmarna med då inga passagerare rör sig i terminalen, exempelvis på huvudkontoret, som ligger i anslutning till terminalen.

De som städar ombord på båtarna har liknande arbetstider. Över huvud taget är delade pass vanliga i städbranschen.

 

”Nattskiftet sliter på kroppen”

Barnen stiger upp vid halv sju och då börjar en ny dag för skiftarbetaren Pierre Wiberg. Men när barnen är iväg går han tillbaks till sängen. Det gäller att inte vända på dygnet utan att sova till lunch och sen gå och lägga sig som vanligt på kvällen. Det är slitsamt och ibland behöver han sömntabletter.

Pierre Wiberg har jobbat natt i 16 år. Först som truckförare och väktare, nu som operatör på SOS Alarm i Växjö. Han dirigerar ambulanser och brandbilar och på nätterna svarar han dem som ringer alarmnumret 112. De är 35 operatörer som jobbar under olika tider på dygnet i ett tioveckorsschema.

– Jag jobbar mellan tre och fyra nätter i veckan. På nätterna måste vi vara alerta hela tiden, vi får inte ta någon tupplur för vad som helst kan hända. Pauser får vi ta när tillfälle ges, berättar han.

I arbetslokalen är ljuset anpassat och vid varje arbetsplats kan var och en reglera ljuset själv. Det gäller att hålla sig vaken.

Natten är en speciell tid. Då kommer de annorlunda samtalen och operatörerna kan komma nära människorna som ringer. Efter allvarliga samtal och olyckor kan det vara svårt att släppa tankarna på jobbet och koppla av när man väl kommer hem på morgonen.

Sova en stund

I anställningen ingår att jobba minst en natt i veckan i olika skift. Då är veckoarbetstiden 34 timmar. Många tycker nattarbete är slitsamt och kan då få välja att jobba ett mindre antal nätter. Men då får de en veckoarbetstid på 36 timmar. De som har läkarintyg på att de inte kan jobba natt har en arbetsvecka på 38 timmar.

Skiften på SOS Alarm ser ut så här. Pierre Wiberg kan börja tio i sju på morgonen och jobba till tjugo i tre på eftermiddagen. Sedan är han ledig fram till klockan tio på kvällen och jobbar så hela natten fram till klockan sju på morgonen. Eller tvärt om, så att han börjar klockan tio på kvällen och jobbar till sju, sedan på kvällen igen klockan fem till två på morgonen. I mellantiden åker hem han och sover en stund.

Schemat rullar på dygnet runt, vecka efter vecka, år efter år. Operatörerna kan välja vilka dagar de inte vill jobba inför varje tioveckorsperiod.

– Jag väljer aldrig måndagar för då kör jag mina barn till simskolan. Mer än så kan vi inte välja. Men företaget frågar om vi är nöjda med schemat innan det läggs ut.

De nätter Pierre Wiberg är ledig jobbar hans sambo.

– Det är slitigt men vi får vardagen att fungera. Kanske har vi mer fritid än många andra familjer. Barnen är 3, 5 och 7 år gamla. När de växer upp förändras kanske behoven och nattskiften blir färre.

– Ja, man orkar inte jobba natt hur länge som helst. När jag jobbat flera nätter är det svårt att vänja sig av med den rytmen. Det tar lång tid och ibland behöver jag sömntabletter för att kunna sova.

Komprimerad arbetstid

Göran Kecklund är expert på arbetstider och docent vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Han är kritisk mot i skifttiderna vid SOS Alarm. Ledigheten mellan passen är för kort. Man komprimerar de lediga timmarna mellan passen för att få längre sammanhängande ledighet, tror han.

– När man börjar tio i sju har de flesta en sömnbrist. Man sover nog inte mer än sex timmar på natten inför ett så tidigt skift. På eftermiddagen tar nog vissa en tupplur innan nattpasset börjar. Men många prioriterar andra saker och hinner inte sova innan de ska börja, säger han.

Då börjar de nattskiftet utan att vara utvilad och det ökar belastningen och tröttheten.

– Jag rekommenderar 24 timmars ledighet före det första nattskiftet så att man får bra förutsättningar för återhämtning och förberedelser, säger han.

 

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Frågan ställs av forskarna vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Deras svar är att självbestämmandet är helt avgörande. Sämst är arbetstider som man inte bestämt själv, bäst är de scheman som man själv valt.

– Vi har intresserat oss för anställda som inte har kontorstider, som arbetar utanför tidsramen 0700 och 1900. Det är en tredjedel av arbetskraften, säger projektledaren Torbjörn Åkerstedt.

Frågan är hur man ska utforma skiftscheman som ställer till minst skada för den enskildes hälsa och sociala liv och som skapar minst risker i arbetet till följd av trött personal.

Tidigare har forskarna studerat enskilda företag och organisationer. De resultaten är inte alltid användbara för andra. För att få fram ett mer representativt resultat har forskarna genomfört en rikstäckande undersökning i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I projektet ingår också samtal i fokusgrupper med skiftarbetare från olika arbetsplatser.

Tre tusen skiftarbetande fick en enkät om vilka skiftscheman de upplevde skapar mest problem när det gäller hälsa, familjeliv och övrigt socialt liv.

 

Dåliga skiftscheman

Det var tre sorts scheman som skiftarbetarna upplevde som mest besvärliga:

– Allra sämst är att inte kunna bestämma själv över sin arbetstid.

– Näst sämst är arbetstider med kort vilotid mellan arbetspassen.

– På tredje jumboplats kommer delade arbetspass, som avbryts av många lediga timmar mitt i.

Det visade sig att kvinnor är mer utsatta än män av de besvärliga arbetstiderna.

– Det kan bero på att kvinnor har mer ansvar för hem och barn än män, säger Torbjörn Åkerstedt.

Det är inte säkert att den som arbetar skift själv upplever de mest hälsofarliga arbetstiderna som mest besvärliga. Nattarbete kom ganska långt ner på skiftarbetarnas egen svarta lista.

– Det är lite förvånande eftersom vi vet att ständigt nattarbete är det allra mest problematiska för hälsan.

En annan överraskning var hur vanligt det är med långa arbetspass med korta vilotider mellan passen, trots att detta är emot EUs arbetstidsdirektiv. Tiden mellan arbetspass ska vara minst 11 timmar. I särskilt säkerhetskänsliga arbeten får arbetspassen inte vara längre än 8 timmar. Det råder ett godtycke på arbetsmarknaden när det gäller arbetstider, anser Torbjörn Åkerstedt.

– Sverige har ett partstänkande med en lång tradition av att bryta mot arbetstidslagens anda. Skiftarbetarna ställer upp på detta eftersom de får mer betalt och ofta också extra ledigt som kompensation längre fram. Det kompenserar dock inte för tröttheten när de arbetar nästa dag efter en kort vila, säger han.

Forskningen visar att många inom vården arbetar 16 timmars pass. Både inom vård och industri är det vanligt med bara åtta timmars vila. Då kan man till exempel jobba dag och sedan gå på igen efter åtta timmar kanske med bara fyra timmars sömn.

– Det är ett vansinnigt påfund. Efter fyra timmars sömn kan det vara farligt att arbeta inom branscher som vård, industri och transporter.

 

Bra skiftscheman

Hur ska då skiftscheman vara skapta för att vara bra för hälsa och familjeliv?

– Bra arbetstider, det är när man får bestämma själv när man ska arbeta, säger Torbjörn Åkerstedt.

Längden på arbetspassen har betydelse liksom att återhämtningen ska vara tillräcklig mellan passen. Det betyder helst 16 timmar, men minst 13 – 14 timmar. EUs minimiregel är 11 timmar.

– Elva timmar räcker kanske en tid, om man inte gör något annat än reser hem, äter och sover. Men det är inte bra att ha så lite vila mellan passen under en längre tid.

Det är vanligt i Sverige att trycka ihop arbetstiden till tolv timmars pass med tolv timmars vila. Efter tre sådana dygn får man tre dygn ledigt. Är det ett bra schema?

– Om man får en lång återhämtning kan det vara OK, säger Åkerstedt.

Projektet har inte innehållit några försök med att utforma bra skiftscheman.

– Ett problem för oss forskare när vi vill gå in och ändra människors arbetstider är att dessa betyder så mycket för de anställda. Det finns många som absolut inte vill ändra sina arbetstider. Det kan vara att familjen har anpassat sina tider till varandra, och då är det inte så lätt att ändra.

Forskarna Arne Lowden, Michael Ingre och Torbjörn Åkerstedt presenterade det färdiga resultatet i slutet av mars 2012. AFA Försäkring har finansierat projektet med två miljoner kronor.

 

Forskarnas råd: Att tänka på vid skiftarbete

– Gå ut på promenad. Försök utnyttja dagsljuset när du är ledig, använd raster och luncher om du får gå ifrån arbetsplatsen.

– Regelbunda måltider. Undvik för mycket svårsmält mat. Ät frukost, lunch och middag på normala tider och ät mat med låg kalori- och sockerhalt under nattskift. Ät frukt istället för godis.

– Ledighet efter nattskift. Börja med förmiddagspass, sedan eftermiddag och avsluta med nattpass och därefter ledigt några dagar. Ha varannan helg ledigt.

– Försök få mer än elva timmar ledigt mellan arbetspassen. De som har oregelbundna arbetstider löper större risk att drabbas av olika typer av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, men även övervikt och sömnproblem.  Källa: Stressforskningsinstitutet.

Läs också rapporten Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? av Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund. (Stressforskningsinstitutet, maj 2012)

Längre pilotpass riskerar säkerheten

Flygande personal pressas alltmer med långa arbetstider och hårda skiftscheman. Olycksriskerna ökar och Svensk Pilotförening, SPF, varnar för utslitna piloter. Problemet är EU:s nya arbetstidsregler som ökar arbetstiden.

– Vi har stöd från sömnforskare, men trots vetenskapliga krav går EU mot forskningen, säger Torsten Elfhag, huvudskyddsombud.

Orosmolnen hopar sig över flygande personalens arbetsvillkor. Arbetstiderna har skapat strider mellan flygbolag och flygfack. Strider där vetenskaplig sömnforskning används som vapen av den flygande personalen.Unionen har inlett och avblåst en strejk mot de tre charterflygbolagen TUIfly, Novair och Primair, som tänkte införa längre arbetspass för piloterna och kabinpersonalen, sanktionerat av nya EU-regler.

Piloter somnar

Ryanairs flygande personal klagar på orimliga och otydliga arbetsvillkor som innebär mer utnyttjande av anställda på flygbolaget, med längre arbetspass.Ännu en tydlig signal var SPF egen undersökning i höstas bland 1 000 av sina 1 600 medlemmar, varav 60 procent svarade.

– Orsaken till enkäten är tidigare pilotundersökningar i Danmark och Norge. De uppmärksammade allvarliga problem med uttröttad personal och försämrad flygsäkerhet som följd, säger Mattias Kling, koordinator för arbetstidsfrågor inom SPF.

Svaren på SPF:s pilotundersökning blev kraftfulla varningsklockor. Nio av tio svenska piloter har känt sig så trötta och slitna i cockpit att de funderat på det kloka i att vara i tjänst. Nästan var fjärde känner så ofta.Hälften av piloterna har under senaste två åren ”dåsat till” eller somnat i cockpit utan att ha gjort upp om det med kollegan. För sex procent händer det ofta.

Sju av tio har gjort misstag i cockpit på grund av tröttheten.

– Det är riktigt alarmerande, och borde leda till eftertanke hos Näringsdepartementet och ansvariga infrastrukturministern. Men än har vi inte märkt någon aktiv handling från dem, säger Mattias Kling.

Upptakten till de tuffare tidsscheman som gäller är EU:s arbete med arbetstiderna via EASA, flygmyndigheten i Europa. För två år sedan röstade EU-parlamentet igenom ett fördrag som krävde förändring av gällande arbetstidsregler för flygande.

De bearbetas nu för att bli lag.Grunduppdraget var att skapa moderna tidsregler som baseras på befintlig vetenskaplig forskning och medicinsk data. Dock har kunskapen nonchalerats av utredarna, trots att man haft flera oberoende sömnforskare till hjälp, som Torbjörn Åkerstedt. Se hans inlägg i tidningen.

Olycka i USA

– Helt klart beror det på flygets hårda kostnadskontroll, som gör att få bolag går med vinst förutom lågprisbolagen, säger Mattias Kling. Därför har det varit en stenhård lobbying från bolagen för att motverka krav som ökar kostnaderna. Vi menar att lagkrav på rimliga arbetstider baserad på forskning kan leda till att inget bolag kan skapa sina egna sämre villkor som försämrar flygsäkerheten och äventyrar personalens hälsa.

I motsatt riktning går USA som lagstiftar om betydligt hårdare krav på arbetstider, grundat på forskning. Upphovet är den fruktansvärda flygolyckan 2009 utanför Buffalo där ett plan från Colgan Air havererade, med 50 döda som följd. I en rapport om orsakerna kunde man verifiera att de delvis berodde på ”pilot fatigue”, trötthet hos förarna.

– Samtidigt vet vi att ”fatigue” står för cirka 20 procent av flygolyckor med allvarlig utgång som beror på mänskliga orsaker, säger Mattias Kling. Tyvärr får Transportstyrelsen in alldeles för få rapporter om ”pilot fatigue”. Det beror på att flygbolagen, i viss mån, kan välja vilka rapporter de vill skicka in och vilka som de skickar direkt i papperskorgen.

– Transportstyrelsen säger sig därmed inte ha några bevis för problemet, fortsätter Mattias Kling. Att det finns ett stort mörkertal, när man ser våra piloters svar, har vi inte fått myndighetens reaktion på.USA har anammat befintlig vetenskaplig forskning för sina nya bestämmelser. Samma filosofi gäller även i Storbritannien, där man särskiljer sig långt från andra EU-länder med krav på kortare arbetstider.

Hur de i slutändan ställer sig till de övergripande EU-lagkraven vet man än inte.

– Den brittiska flygindustrin har inte alls blivit mer påverkade av sina hårdare krav än övriga europeiska bolag, säger Torsten Elfhag. Dessutom finns andra länder som har tuffare krav än EU där man kanske inte väntar sig det. Exempelvis har Indien hårdare krav på flygarbetstid än vad många tror.

Vetenskap som stöd

EASA:s nuvarande regelverk tillåter 13 timmars flygtidstjänstgöring, det innebär dagtid två starter och landningar. I USA kommer man att tillåta 14 timmars tjänstgöring dagtid, vid morgonstart.

Men tiden begränsas vad gäller total flygtid: Max åtta timmar vid tidig start, nio timmar mitt på dagen, och åtta på kvällen.EASA vill kunna förlänga tjänstetiden upp till 16 timmar i Europa vid ”oförutsedda händelser”, vilket är otänkbart i USA.

Max nattjänstetid i USA är 9 timmar, EASA:s förslag är 11 timmar. Vetenskapsmännen stödjer max 10 timmars nattjänst.

– Man kan även jämföra lastbilsförarnas tidsgränser enligt EU-regler, som är max 9 timmar per dag och 10 timmar per natt, påpekar Mattias Kling.Dessutom verkar reglerna för ”standby tjänstgöringen” att bli försämrade. En timme där ger bara en halvtimmes tjänst. Det innebär att ett pass som påbörjas tidigt och har mycket standby-tid kan bli upp till 20 timmar långt.

Problemet när EASA lade fram sitt ramförslag som skulle föras vidare till lagstiftning, var att alla möjliga intressenter skulle ge sina egna synpunkter.

– Det ledde till polsk riksdag, en enda röra med alla möjliga synpunkter där kraven på minimala kostnader stod överst, säger Mattias Kling. Då försvann den vetenskapliga grunden helt.

Förslaget till en ny lag kom i mitten av januari, och ska nu hanteras av alla aktörer och lobbyister innan det förbereds för beslut i EU-kommissionen och slutligen EU-parlamentet i höst. Målet är att det ska börja fungera från 2013.

– Den nya generationens piloter kommer att bli försökspersoner, säger Mattias Kling.  Det kan leda till en försämrad flygsäkerhet, och det är helt oacceptabelt.

– Glamouren kring flygandet har försvunnit, både för piloterna och för kabinpersonalen, fyller Torsten Elfhag i. Det gäller arbetstiden, men även anställningstryggheten som alltmer försvinner i takt med att fler får kortare kontraktstider eller att de anställs via bemanningsföretag.

 

Torbjörn Uhlin