Användbart nr 1 2017 Tema: Med mer balans blir arbetslivet bra för alla
Det nya kunskapscentrumet ska utvärdera arbetsmiljöpolitiken och sprida kunskap till arbetsplatserna. Foto: Anna Holmgren

Regeringen vill ha nytt centrum för arbetsmiljö

Efter många års diskussioner om ett kunskapscentrum för arbetslivsforskning kom den till slut, regeringens utredning om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Arbetsgivare och fack var nöjda med utredningen. Forskarna varnar för att förslaget inte tillräckligt tillgodoser de lokala kunskapsbehoven hos skyddsombud, anställda och företag.

Hjärnvänliga arbetsplatser gynnar alla

Svårigheter att koncentrera sig, minnas, kommunicera, lära nytt och planera. Över hälften av befolkningen har en kronisk eller tillfällig sjukdom eller åkomma som kan leda till kognitiva problem. Därför behöver vi hjärnvänliga arbetsplatser. – Det som är bra för alla är nödvändigt för vissa och det som är nödvändigt för vissa är bra för alla, säger Mirja Johansson, specialist i neuropsykologi på Arbetsmiljöverket.

Högre kreativitet och lägre sjukfrånvaro med rörelse på jobbet

– Jag vill att vi ska vara landets mest kreativa, smarta och samarbetsinriktade arkitekter. Samtidigt lever vi i en värld med väldigt korta och ständiga deadlines, säger Johan Norén, vd på Kanozi arkitekter. För att hitta balansen får de anställda flera möjligheter att träna varje vecka. Men det handlar också om flexibla arbetstider, mångfald och hjälp att sätta gränser.
På Södra Cell i Mönsterås har de arbetat mycket och länge för att få så hälsosamma skiftarbetstider som möjligt. På Södra Cell i Mönsterås har de arbetat mycket och länge för att få så hälsosamma skiftarbetstider som möjligt.

Forskning och försök gav bättre skifttider på massabruket i Mönsterås

– Visst kan det vara hälsosamt att få långa ledigheter och den återhämtning som det ger. Men risken är att skiftarbetet blir för komprimerat, säger Percy Schiöld, HR-specialist på Mönsterås massabruk med bakgrund som ordförande i Pappersklubben. Han har arbetat med skiftarbetsfrågor under lång tid.
Arbete dygnet runt i pappers- och massaindustrin - hur gör man skift med minst hälsorisker? Foto: Jan Nordström

Samarbete mellan parterna och forskarna ledde fram till Skiftnyckeln

Hur man förlägger arbetstiden har blivit en tydligare arbetsmiljöfråga. I pappers– och massaindustrin har Industriarbetsgivarna och facken länge arbetat partsgemensamt om skiftarbete och hälsa. Och de har gjort det i ett nära samarbete med forskare. Forskning visar på många risker med skiftarbete, allt från hjärt–kärlsjukdomar till diabetes. Nattarbete är oundvikligt i vård och omsorg, transporter och processindustri, men går att utforma på olika sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) slår fast: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna”.

Användbart nr 4 2016 Tema: Centrum för belastningsskadeforskning
Lastare Stress och oro gör att hjälpmedlen blir stående. Foto: Tya

Svårt få gehör för förbättringar på orolig arbetsplats

Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.
Lastare Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya

Forskning inspirerar till förbättringar på Umeå flygplats

Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.
Lastare Med ett rullbord slipper man lyfta väskorna mellan vagn och band. Foto: Tya

Forskningsrön blev till information och utbildning för alla

Projektet Skadefria flygplanslastare visade var problemen fanns. I ett nytt projekt Från ord till handling, fick Tya pengar för att informera och utbilda alla flygplanslastare om de nya rönen. 1 200 lastare runt om i Sverige fick information och utbildning.
-De anställda upplevde att det blivit något sämre arbetsmiljö, säger Mikael Palm. Foto: Anna Holmgren

– Jag önskar att vi fortsatt med projektet

– I min värld fungerar Goda-metoden var som helst. Det är bra att prata om kommunikation, eller om sjuknärvaro, att man inte ska gå till jobbet om man är hängig, säger Mikael Palm, som är tekniker och chef för verksamhetsutveckling på Sandviken Energi AB.
Detaljhandeln

Jämställdhet i detaljhandeln

Arbetar kvinnor och män med olika saker, trots att de är på samma arbetsplats och hur påverkar det i så fall hälsa och välbefinnande?

Att sitta korta stunder ger mindre smärta

Det kan vara bra att sitta i korta perioder för att slippa få ont i nacken och skuldrorna om du har ett jobb där du rör på dig mycket resten av tiden – I manuella arbeten kan sittandet göra att man slipper tunga lyft och obekväma arbetsställningar som kan leda till smärta, säger David Hallman, forskare på Högskolan i Gävle som undersökt sittandets effekter på smärta i manuella yrken tillsammans med forskare vid NFA, Nationella Forskningscentret för arbetsmiljö i Köpenhamn.
Johan Rune är ansvarig för arbetsmiljön på Sandviken Energi AB. Foto: Anna Holmgren

Sjuktalen halverades under projekttiden

-Goda-projektet bidrog till en bättre arbetsmiljö genom att arbetsmiljön kommit upp på agendan mer. Alla medarbetarna fick en chans att påverka, att komma med förbättringsförslag säger Johan Rune.
Axel Liljemark ledde samtalen om arbetsmiljön på kundservice. Foto: Anna Holmgren

En turbulent tid påverkade hela resultatet

-Vi ville bli en mer attraktiv arbetsplats och skapa en bra arbetsmiljö för oss som jobbar här, säger Axel Liljemark. Han är tekniker och ansvarig för kundservice på Sandviken Energi AB.
Pär Gussman tog initiativet till forskningen på Sandviken Energi AB. Foto: Privat.

Kan satsningar på friskvård ge bättre hälsa?

Pär Gussman, tidigare personalchef på Sandviken Energi AB, tog initiativet till att Goda-projektet kom till företaget genom att kontakta CBF, Centrum för belastningsskadeforskning,vid Högskolan i Gävle.
Sandviken Energi besiktigar sina högspänningslinjer med hjälp av helikopter. Foto: Sandviken Energi

På spaning efter friskfaktorer i Gästrikland

Goda – God arbetsmiljö och frisk arbetsplats – heter ett flerårigt projekt på Högskolan i Gävle. Projektet testar en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling.

Användbart nr 3 2016 Tema: Centrum för arbets- och miljömedicin

Klyftorna ökar av den ojämlika arbetsmiljön

Klyftorna i samhället går kors och tvärs genom arbetslivet och människors hälsa och de fördjupas. Arbetsmiljön sprängs isär mellan dem som får det bättre och dem som får det sämre. De som behöver mest företagshälsovård får minst. De med lägst utbildning ökar inte sin livslängd i samma takt som de välutbildade. – Idag ser vi en förstärkt social gradiering, skillnad, mellan de sociala grupperna, säger Maria Albin.

Stöd som strategi mot stress

Socialt stöd kan systematiskt använt vara en skyddsutrustning för arbetsplatsen, ett verktyg mot stress och psykosociala hälsorisker.
Nynäshamn Nynäshamns kommun satsar 6 miljoner för att förbättra arbetsmiljön och trivseln. Ledningen hoppas få ner sjukskrivningarna, som kostar 14 miljoner.

Så ska Nynäshamn lyfta hälsan i jobbet

”Jaget, laget och uppdraget” – så heter projektet som är tänkt att öka hälsan bland de anställda i Nynäshamns kommun. Där har en genomsnittlig heltidsanställd tre timmars sjukfrånvaro i veckan. – Projektet ska leda till en tydligare organisation, som i sin tur kan minska ohälsan, säger projektledare Linda Öhman.
Studien av hur buller i arbetsmiljön kan påverka foster omfattar 1,4 miljoner barn. Foto: Melbia, Freeimages

Buller kan skada ofödda barns hörsel

När gravida kvinnor arbetar i mycket bullriga miljöer ökar risken för hörselskador hos barnet, visar Jenny Selanders forskning. Studien omfattar över en miljon barn under tjugo års tid.
Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin blev själv överraskad över de stora skillnaderna i hälsa mellan olika områden i länet. Foto: Roland Cox

Höga ohälsotal i Nynäshamn

Den som arbetar i Nynäshamn är betydligt mer utsatt för buller, vätskor, vibrationer och stress än den som bor i Danderyd eller Lidingö. En rapport om arbetshälsan i Stockholms län avslöjar en hälsoklyfta mellan friska och sjuka områden. Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, inom Stockholms läns landsting har sammanställt rapporten.

Användbart nr 2 2016 Tema: Organisatorisk och social arbetsmiljö
– Vi lärare har fler arbetsuppgifter än vi har tid till, säger Lars Santelius. Foto: Anna Holmgren

Läraryrket ett pressat potpurri av uppdrag

Läraryrket har förändrats på senare år. Lärarna toppar numera Arbetsmiljöverkets statistik när det gäller psykiskt påfrestande arbete. 61 procent av lärarna upplever arbetet som psykiskt påfrestande. Samtidigt är det 80 procent som upplever arbetet som meningsfullt.
Erik Lindstrand

De som brinner i idéburet arbete får egen makt över arbetstid och gränser

Att mäta sin tid är ett sätt att slippa gränslösheten även för en brinnande medarbetare i idéburet arbete.”En fråga om arbetshygien”, säger personalstrategerna i Örebro pastorat.”Jag är alltid präst, men jobbar inte hela tiden, och det är viktigt att kunna se skillnaden”, säger Erik Lindstrand.
Arbetsgivaren kan behöva beordra ledighet. Foto: FreeImages

Arbetsgivarens ansvar är tydligt

Den nya arbetsmiljöföreskriften tydliggör arbetsgivarens ansvar för arbetstiden. Stressforskaren Göran Kecklund menar att arbetsgivaren behöver räkna faktiska timmar och beordra ledighet när så krävs.
–Vi vill ta reda på hur lärarna arbetar, säger Inger Arvidsson, AMM i Lund. Foto: Privat

Lärare i riskzonen att drabbas av utmattning

Många lärare är stressade och riskerar att drabbas av utmattning visar en studie av 49 grundskolor i södra Sverige. Lärarna var betydligt mer utmattade är övriga befolkningen, även jämfört med lärare i andra nordiska länder, samt jämfört med operationspersonal, ett annat krävande yrke.

Återhämtning för skiftarbetande sjuksköterskor

Nyutexaminerade sjuksköterskor har en stressig första tid i arbetslivet. Genom att ge dem mer kunskap och olika metoder för återhämtning, hoppas forskaren Anna Dahlgren stärka förmågan till återhämtning mellan arbetspassen. Syftet är att förebygga stressrelaterad ohälsa för alla som jobbar skift.
–Det ingår inte i lärarnas utbildning att vara psykologer och kuratorer, säger Petra Lindfors. Foto: Anna Holmgren

Jobbar med höga emotionella krav

Många lärare jobbar i dag under hård tidspress och med höga emotionella krav. Deras utbildning är inte anpassad för den bredd i olika arbetsuppgifter som läraryrket innebär. Det kan bidra till att många lärare lämnar yrket.

Användbart nr 1 2016 Tema: Gränsvärden
Den nya mejselmaskinen vibrerar betydligt mindre än en traditionell. Foto: Hans

Maskinvibrationer kan konstrueras bort

–Maskiner måste inte vibrera och ge skador. Det går att konstruera bort problemen, säger Hans Lindell, Swerea IVF. I det nya projektet Noll vibrationsskador vill forskarna ta ett brett grepp och involvera alla slags intressenter.
Att arbeta med vibrerande verktyg ökar belastningen ytterligare. Foto: Mia Åkerström

Dags för gränsvärden också för ergonomiska belastningar

Lika allvarligt som för höga kemikaliehalter i luften är det att belasta kroppen för mycket. Det leder till utdragna smärttillstånd i muskler och leder och till långa sjukskrivningar. Nu finns objektiv kunskap om hur risken ser ut för armen, nacken, skuldran och axlarna. Ett gränsvärde är möjligt, men att sätta det är ett politiskt beslut.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox

Kampen mot stendammet

Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket. – Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han. Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.