Forskningsområde: Iögonendrabbande

Belysning & synergonomi
Illustration av felriktat ljus –De största problemen i den visuella arbetsmiljön är bländning och flimmer. Felplacerade armaturer är det absolut vanligaste, säger Hillevi Hemphälä. Illustration: Mynak

Friskare personal med rätt visuell arbetsmiljö

Vi tänker sällan på ljusmiljön och hur vi påverkas av den, men en felplacerad lampa kan leda till sjukskrivning på grund av nackbesvär. Det säger Hillevi Hemphälä, synergonomiforskare vid Lunds universitet.
– Med min forskning vill jag skapa en bättre visuell arbetsmiljö som leder till bättre hälsa och ökad prestationsförmåga.

Prismatiska glas leder ögon rätt

Sex av tio som arbetar med tandvård får besvär med värk och smärta i nacke och axlar av sitt arbete. En lösning är prismor i glasögonen, som vrider blicken nedåt och sparar nacken. Folktandvården i Västra Götaland har erbjudit prismaglasögon till alla personal.

Prismaglasögonen fick även Ergonomisällskapets pris för bästa ergonomidesign 2012.

Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror

Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.

Nytt instrument testar muskelkontroll

Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.

Mynak arbetar med att ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården. Dessa kan också vara användbara för arbetsgivarna, som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Bild: Mynak

Gör riktlinjer till stöd för FHV

Liv Nilsson är processledare  på Mynak för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården.. De två senaste handlar om synergonomi samt kränkande särbehandling och mobbning.

Johannes Lindén fascinerades av att mäta det som var ”omöjligt” att mäta och halkade in på ljusforskning. Här undersöker han ljuset på Kungliga biblioteket i Århus tillsammans med Thomas Dau Larsen på biblioteket. Foto: DTU

Flimmerförvirring!

Ljusforskarna har en annan och alldeles egen definition av flimmer än den gängse. Den har sina rötter i tidig forskning om ljussvängningar – i biograferna. Detta kan ibland göra det lite krångligt när de vill kommunicera med allmänheten.

Mobilens kamera synliggör den dåliga LED-lampans flimmer, som du själv inte kan se – men som kan ge dig huvudvärk. Foto: Johannes Linden, LTH

Varning för flimmer

Lampor som flimrar, utan att du själv kan se det, kan ge dig huvudvärk och koncentrationssvårigheter, och i värsta fall migrän. Du kan själv göra en första flimmerkoll med din mobil, och det finns flimmerfria lampor. Detta ett enkelt arbetsmiljöproblem att lösa.

Kerstin Hart Lundberg – Personalen blir piggare med den nya dygnsrytms belysningen, berättar Kerstin Hart Lundberg. Foto: Ragnhild Larsson

Dygnsrytmsbelysningen gör personalen friskare

En störd dygnsrytm kan öka risken för sjukdomar som cancer. Belysning som imiterar det naturliga ljusets skiftningar kan vara en lösning. Det visar en pilotstudie från avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö.

På avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö är den tidigare så mörka korridoren behagligt ljus denna tidiga eftermiddag i september. Här arbetar 26 anställda  med 17 patienter.

– Jag  blir pigg när jag kommer hit för att det är så ljust och överlag är personalen mindre trött, säger Kerstin Hart Lundberg, enhetschef på avdelning 83

Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i. Foto: Enikö Arnell Szurkos

Nytt labb förenklar ljusforskning

Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.

Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash

”Utforma belysning rätt från början”

Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi.