Det finns ett samband mellan skiftarbete och olika sjukdomar, till exempel cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett samband också mellan skiftarbete och sjukdomen multipel skleros.
– Våra analyser visar en signifikant koppling mellan att arbeta skift i ung ålder och förekomst av MS, säger Anna-Karin Hedström, forskare vid KI.
Sedan tidigare är det känt att skiftarbete ökar risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och för hormonrubbningar i sköldkörteln. Forskarna vid Karolinska Institutet ville undersöka om sömnbrist och störningar av den biologiska klockan också kan leda till inflammatoriska sjukdomar. De valde att studera MS, multipel skleros, som är en inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. I Sverige har 17 000 personer MS, flertalet kvinnor.
Tillsammans med sina kollegor på Karolinska Institutet analyserade Anna Hedström data från två studier av MS-patienter. Forskarna jämförde risken att få MS hos skiftarbetare och icke-skiftarbetare. Skiftarbete definierades som arbete mellan klockan 21.00 och 07.00. Den ena studien omfattade 1 343 nya fall av MS och 2 900 personer som inte hade MS, den andra omfattade 5 129 personer som haft MS i minst ett år och 4 509 friska personer. Alla deltagare var 16-70 år gamla och bosatta i Sverige.
Forskarna fann att de som skiftarbetat i tre år eller mer när de var unga hade dubbelt så stor risk att utveckla MS jämfört med dem som aldrig arbetat skift. Resultatet gällde båda grupperna. Forskarnas slutsats var att en störning av den biologiska klockan och sömnbrist kan ha samband med uppkomsten av MS, men exakt hur detta hänger ihop var oklart.
– Resultatet avspeglar inte moderna arbetsförhållanden, säger stressforskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, som manar till försiktighet när man ska tolka KI-forskarnas resultat om sambandet mellan skiftarbete och MS.
– Vilka arbeten kan dessa ungdomar ha haft? Knappast vanligt skiftarbete i industrin, möjligen kvällsarbete i restaurangbranschen.
Skiftarbetare får cancer oftare
Enligt Arne Lowden är däremot sambandet mellan skiftarbete och cancer betydligt mer klarlagt genom fler studier från olika länder. Skiftarbetare drabbas av cancer två till tre gånger oftare än andra, framförallt bröstcancer och prostatacancer. Frågan är varför.
Forskarna vet att ljus, särskilt blått dagsljus, hämmar utsöndringen av sömnhormonet melatonin, ett hormon som ger ett immunologiskt skydd med mycket antioxidanter. Skiftarbetare och andra som exponeras för ljus på natten har lägre halter av melatonin, och i stället högre halter av hormonerna östrogen och testosteron, något som i sin tur ökar risken för cancer.
Det forskarna studerar för att förklara orsaken till den ökade cancerrisken är variationen av melatonin. Frågan är vad som händer i kroppen när melatoninet minskar eller helt uteblir. Forskarna har fått fram råttstammar, som inte kan producera melatonin alls.
– Dessa knock-out-möss har lättare än andra möss att få speciella cancerformer, säger Arne Lowden. Därifrån är det en lång väg till att säga något om sambandet mellan skiftarbete och cancer.
Vägen till tydliga och klara svar om vad som orsakar cancer hos skiftarbetare är minst sagt knagglig. På stressforskningsinstitutet har man genomfört tvillingstudier och jämfört par där den ena tvillingen jobbat skift, men inte den andra.
– Det svåra är att bedöma selektionseffekten, säger Arne Lowden. Vad är det som gör att någon väljer att arbeta skift? Påverkar detta också vem som får cancer?
En stor amerikansk studie som funnit ett starkt samband mellan skiftarbete och cancer frågade efter sjukdomar hos personer med oregelbundna skiftarbetsstider. Men de missade helt den grupp som regelbundet jobbade natt.
Och det duger inte att dra alla skiftarbetare över en kam i forskningen.
– Det är direkt löjligt att jämföra piloter med industriarbetare, säger ArneLowden. Alla jobbar skift, men det är hel olika urval. Piloter är betydligt friskare än nästan all andra, trots sina nattliga arbetstider.
Arne Lowden deltar i ett utvecklingsarbete vid Forsmarks kärnkraftverk. Där provar man att använda måttliga mängder av blått dagsljus för att se om skiftarbetarna blir piggare på natten. Det handlar om att avväga säkerheten i kärkraftverket med säkerheten för skiftarbetarna.
– Vi är försiktiga, de har bra skiftscheman, de jobbar bara sju nätter på sju veckor, och vi använder låga ljusmängder, säger Arne Lowden.
Resultaten visar att skiftarbetarna blir piggare av det blå ljuset och Forsmark kommer att utvidga försöket till flera arbetsplatser.
Den biologiska klockan
Människan har en biologisk klocka som styr dygnsrytmen så att vi är pigga på dagen och trötta på natten. Den biologiska klockan drivs av ljuset. När man stiger upp på morgonen och drar upp rullgardinen träffar det blå dagsljuset ögat. Näthinnan skickar signaler, som talar om för hjärnan att det är dags att vara aktiv. Hjärnan skickar då ut hormoner, som påverkar till exempel hunger och mättnad, ämnesomsättning, stressnivå, vakenhet och kroppstemperatur. Ett hormon som gör oss sömniga heter melatonin och produceras av tallkottkörteln mitt inne i hjärnan. På dagen hindrar dagsljuset hjärnan från att producera melatonin. På kvällen och natten ökar hjärnan produktionen av melatonin. Det gör att vi blir trötta och sover så att kroppen får vila. Melatoninet är också läkande. Det ger ett immunologiskt skydd och samverkar med antioxidanter.
Fotnot: Studien av MS och skiftarbete finns redovisad i rapporten “Shift Work at Young Age is Associated with Increased Risk for Multiple Sclerosis” av Anna Karin Hedström med flera i tidskriften Annals of Neurology.