Flygplanslastare känner av arbetsmiljön in på bara skinnet. De lyfter och lastar, skjuter och drar i obekväma ställningar. Användbart! följer forskningsprojektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare” som ska ge lastarna en bättre arbetsmiljö. Detta är artikel två i serien. Forskningen är nu i full gång och forskarna befinner sig ute på fältet för att samla in data. Arbetsgrupperna fördjupar sig i olika aspekter av lastarnas arbete.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Banarbete vintertid med snö, vind och stål i förening är verkligen kallt arbete. Då behöver banarbetarna rejäla skydd av varma, vindtäta och avfuktande kläder.
– Bara det allra bästa klädskyddet duger, säger Leif Nilsson och får huttrande medhåll av Abraha Larsson medan de rensar spåren och testar hur växeln fungerar.
Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen.
– Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.
Cecilia Rydberg från Göteborgs Kex, Birgitta Nilsson, Innventia, och Bertil Johansson, Sun Chemicals, visade de sträva askarna vid Elmias arbetsmiljömässa. Foto: Anna Holmgren
Afa Försäkring finansierar 2007 – 2010 ett forskningsprogram med sex projekt som syftar till att förbättra kvinnors arbetsmiljö och minska arbetsskadorna i de mest utsatta industribranscherna. Här presenterar vi de sex projekten.
Trötthet orsakar var femte singelolycka bland yrkesförare och dålig sömn är en stor riskfaktor.
Det visar en genomgång av trafikstudier som forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har gjort.
Henrik Mortensen har kört lastbil i hela sitt yrkesliv, sedan fem år kör han natt. Han slutar köra direkt då han känner sig trött. Men trygga rastplatser är en bristvara.
Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker.
Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.
– Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha
respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa
annat och visa ödmjukhet.
– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
– Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för
Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och själva forskat vid Mälardalens högskola.
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Undrar du hur mycket du ska röra på dig under dagen, för att inte riskera problem för att du belastar din kropp för lite i ditt arbete? Här får du råd från en rad holländska forskare.Rekommendationerna för fysiska aktiviteter i arbetet är grundade på forskningsfakta och diskussioner med experter. Råden gäller arbeten där människor står eller sitter på samma ställe, har litet fysisk aktivitet, få rörelser och få variationer i rörelserna av huvudet, nacken och skuldrorna, låg kraftansträngning i händerna, händer som ofta är fixerade vid uppgiften och ögon som är fixerade vid resultatet. Det är många typer av arbete som berörs av rekommendationerna: allt datorarbete, arbete med mikroskop, lätt monteringsarbete, kassör, musiker, tandläkare, kirurger, förare av tåg, buss, bil och tunnelbana, maskinförare. Råden berör alla som arbetar minst 75 procent av dagen med sådant arbete .
Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, i genomsnitt. Kampanjer för lägre farter vid vägarbeten kan hjälpa för en tid, ibland. Men vägarbetarna tycker det är bättre när man leder om trafiken.
Buller är ett arbetsmiljöproblem som orsakar sju procent av arbetssjukdomarna, främst hos män. Men det ökar mest hos kvinnorna. Det traditionella industribullret kvarstår, medan det störande oljudet växer på andra arbetsplatser som skolor, förskolor och servicenäringen.
Ventilation, kollegornas och elevernas samtalston stör allt mer.
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.
Cecilia Rydberg från Göteborgs Kex, Birgitta Nilsson, Innventia, och Bertil Johansson, Sun Chemicals, visade de sträva askarna vid Elmias arbetsmiljömässa. Foto: Anna Holmgren
Henrik Mortensen går på sitt nattpass.
Möte praktiker - forskare
- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren
Gerhard Wendt på Transport
Hörselskador av buller
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare