Yrke: Övrig industri

Svetsskador kan bero på nanopartiklar

Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.

– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.

- Det är viktigt att tänka på hela ljudbilden med frekvenser och ljudtoppar, säger Jenny Selander. Foto: KI

Buller kan ge hjärt- kärlsjukdomar

Det är viktigt att man tänker på hela ljudmiljön på arbetsplatsen och inte bara sätter en enda gräns vid dagens medelvärde på 80 decibel under åtta timmar. Det säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska Institutet.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en app för att mäta ljudnivån. Foto: Magnus Moström/AV.

– Det är inte så himla svårt att åtgärda buller

Bullerföreskfrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också andra risker för ohälsa som trötthet och förhöjt blodtryck. Arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än att bara erbjuda hörselskydd, påminner Kjell Holmberg, som är bullerexpert på Arbetsmiljöverket.

De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock

Tyst acceptans för buller på fabriker

Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.

– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.

Cecilia Rydberg från Göteborgs Kex, Birgitta Nilsson, Innventia, och Bertil Johansson, Sun Chemicals, visade de sträva askarna vid Elmias arbetsmiljömässa. Foto: Anna Holmgren

Kvinnors arbetsmiljö inom industrin

Afa Försäkring finansierar 2007 – 2010 ett forskningsprogram med sex projekt som syftar till att förbättra kvinnors arbetsmiljö och minska arbetsskadorna i de mest utsatta industribranscherna. Här presenterar vi de sex projekten.

En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.

Styckare får utbildning i knivskärpa och arbetsteknik

Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.

Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson

Mätmetod Meba ger friskare slakteri

Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.

Industrirådet vill ha bättre spridningen av forskning för att ge bättre underlag i det vardagliga arbetet med arbetsmiljön.

Industrin vill ha kunskapscentrum för arbetsmiljön

Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö.

Det vill fack och arbetsgivare i Industrirådet att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ska skapa.

Arbetsmiljöverket är redan på gång med att bygga en riksplattform för kunskaper kring arbetsmiljö och arbetsliv, på regeringens uppdrag.

Forskning med skydd har Hans Pettersson utfört tillsammans med Lage Burström (med ryggen mot), och då funnit risker för hörselskador av vibration och buller.

Vibrationer ökar risken för hörselskada

Buller och vibrationer ger tillsammans ökad risk för hörselskador. Det visar forskare på yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet i en ny studie.

– Det kräver åtgärder som sänkt bullernivå och mer pauser under dagen när man jobbar med vibrerande verktyg, säger Hans Pettersson, doktorand.

Borraggregat i LKAB:s gruva i Kiruna.

Skiftjobb i gruva ljusare än väntat

Gruvarbetarna i Kiruna tycks inte lida mer av vintermörkret än de som jobbar ovan jord.

Det tyder preliminära resultat på från Stressforskningsinstitutet. De presenterades vid ett seminarium om skiftarbete och hälsa, som handlade mycket om ljus och mörker.

Anställda från Gimoverken och Ovako berättade hur de omsätter rönen i praktiken. Ett råd: Använd solglasögon när du går av skiftet i gryningen.

Marcus Andersson, Tobias Lekberg Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf

”Eleverna måste lära sig att förutse risker innan något händer”

Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.

Omväxlande arbete i brädgård – men var tredje kvinna arbetsskadad

Inom träindustri och sågverk arbetar bara 18 procent kvinnor. I en
undersökning som GS-facket gjort uppvisar kvinnorna sämre arbetsmiljö
jämfört med männen. Men Hanna Samsioe tycker det är omväxlande och
rörligt att vara brädgårdsarbetare. Hon är också skyddsombud på en
trävaruhandel.