Jobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath
Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.
Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.
Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.
–De största problemen i den visuella arbetsmiljön är bländning och flimmer. Felplacerade armaturer är det absolut vanligaste, säger Hillevi Hemphälä. Illustration: Mynak
Vi tänker sällan på ljusmiljön och hur vi påverkas av den, men en felplacerad lampa kan leda till sjukskrivning på grund av nackbesvär. Det säger Hillevi Hemphälä, synergonomiforskare vid Lunds universitet.
– Med min forskning vill jag skapa en bättre visuell arbetsmiljö som leder till bättre hälsa och ökad prestationsförmåga.
En intervjustudie om bra och dåliga arbetstider visar att det sämsta är att ha lågt inflytande på arbetstiden. Därefter kommer kort framförhållning, kort dygnsvila, delade arbetspass, många arbetspass i rad, periodplanering, långa arbetspass och varierande starttider.
Ständigt närvarande och flexibel. Foto: Patrick Heagny
Det gränslösa arbetet skapar en stark lojalitet med jobbet, men det finns också hur mycket övertid som helst. Var och en ska själva sätta sina gränser och separera sitt arbete från fritiden. Den som inte klarar av att göra det kan på sikt bli sjuk.
Du ska inte bara lösa ett problem utan också komma på vad som är problemet och sedan kunna formulera det. Att leda sig själv på jobbet är en krävande aktivitet.
Det menar Gisela Jönsson som har undersökt de gränslösa jobben i teknik och IT-sektorn.
– Jag vill motverka känslan av att det är något fel på den som inte klarar av det gränslösa jobbet. Det är jobbet som behöver förändras, säger Gisela Jönsson, forskare på institutionen för Industriell ekonomi & organisation på KTH.
Psykisk ohälsa är ett växande problem inom arbetslivet. Uppkomst av utbrändhet sker oftare på grund av för stor arbetsbelastning samt brist på kontroll än på grund av individuella faktorer, säger Magnus Lindén, lektor och forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Natten är deras arbetstid, på dagen sover de en del. Tidningsbuden försöker leva ett normalt liv ändå, och behålla rutiner för mat och familjeliv så gott det går.
– Det är ett fantastiskt jobb eftersom man även kan vara med familj på dag- och kvällstid, säger Bert-Ola Petersen. Man nöter ju inte direkt ut varandra i förhållandet.
Gerhard Wendt på Transport
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
Henrik Mortensen går på sitt nattpass.
Trötthet orsakar var femte singelolycka bland yrkesförare och dålig sömn är en stor riskfaktor.
Det visar en genomgång av trafikstudier som forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har gjort.
Henrik Mortensen har kört lastbil i hela sitt yrkesliv, sedan fem år kör han natt. Han slutar köra direkt då han känner sig trött. Men trygga rastplatser är en bristvara.
Måltidsforskare Maria Lennernäs pekar på vikten av lite och rätt mat under nattarbetet
Skiftarbete utgör en risk för hälsan, eftersom nattarbete avviker från kroppens dygnsrytm. Att hålla denna rytm är en överlevnadsfråga.
– Huvudrådet är att man inte alls ska äta på natten och sova ordentligt på dagen, säger måltidsforskare Maria Lennernäs.
Balans i tillvaron
Att dygnets timmar inte räcker till för arbete, familj, fritid och hemmasysslor är inget ovanligt konstaterande.
Men, vems är ansvaret för att få ordning på livet?
Kanske är det även arbetsgivarens, eftersom gränserna mellan arbete och fritid flyter ut alltmer. Nu finns en modell för certifiering för ett socialt hållbart arbetsliv som kan fixa ordningen.
Arbetstidsutvärderaren Artur är ett verktyg, som kan användas av chefer, fack och anställda när de ska utvärdera skiftscheman och vilka risker de medför för arbetsskador, olyckor och nedsatt produktivitet. Det är sömnforskningsgruppen på Stressforskningsinstitutet, som utvecklat verktyget.