Väktarnas arbetsmiljö i centrum för BYA

Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft.

BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten.

 

– Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.

Det var ett tag sedan väktare var ett enhetligt begrepp, oavsett om de tog hand om felparkeringar, värdetransporter, var ordnings- eller skyddsvakter, butiks- eller flygplatskontrollanter.

– Det fanns ett behov av att tränga ner djupare i utbildningarna, att öka kvalitén för en bättre arbetsmiljö som ledde till att branschen gemensamt skapade BYA, säger William Rosberg. Tidigare låg verksamheten under TYA, Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Transportfacket är arbetstagarnas representant. Alla stora bevakningsföretag finns representerade, som G4S, Securitas och Lomis, med Almega som övergripande arbetsgivarenhet.

– Vi har ett mycket gott samarbete mellan parterna, vilket gynnar både väktarna och deras företag, säger Per Martelius, projektledare inom arbetsmiljöfrågor.

Sociala muskler

BYA:s centrum finns i Kista utanför Stockholm, men man bedriver verksamhet över hela landet. En av BYAs huvuduppgifter är yrkesutbildningar, med en två veckors grundutbildning som är obligatorisk för väktarna för att de ska få arbeta. Den följs sedan av 160 timmars yrkesträning samt ytterligare en veckas grundutbildning, och därefter en tre dagar lång fortbildning vart fjärde år.

– Den som inte går fortbildningen förlorar legitimationen, säger William Rosborg. Det är oerhört viktigt för personalen med kontinuerlig utbildning om de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt och ha de rätta förutsättningarna för detta.

Totalt 18 000 personer arbetar i bevakningsbranschen. Majoriteten av dessa är män, med det är också en hel del kvinnor som arbetar med bevakning. Det är en frisk samling anställda, sjukfrånvaron är relativt låg.

 

Ett allt vanligare arbetsmiljöproblem för värdetransportörerna idag är tunga lyft. Man bär mer tunga förvaringsboxar som innehåller kemikalier och andra störningsrisker. Där satsar värdebolagen genom BYA på ergonomiutbildning, vilket ger ergonomicoacher på arbetsplatserna med uppgift att analysera riskkällor och förebygga arbetsskador.

Innan man blir anställd som väktare väntar omfattande tester för att man ska pröva lämplighet för yrket. Det är inte muskler man är ute efter, utan personer med mer sociala färdigheter. Anställda som kan föra dialog med folk och som är mer inställda på att hjälpa än att konfrontera, förklarar William Rosborg.

– Man ska främst agera som en medmänniska, för att inte i onödan skapa riskfyllda situationer.  Det kan vara direkt farligt för
bevakningspersonal om de ser på folk som potentiella brottslingar, eftersom generaliseringar skapar risker. Å andra sidan ska de vara på sin professionella i sin yrkesroll och arbeta förebyggande.

Det vanligaste är att väktarna går i 12 timmars pass. Under den tiden har de ofta lunch eller middag på betald tid. Tyvärr kan de sällan luncha med arbetskamraterna, eftersom någon alltid måste vara i tjänst.

– En del jobbar ju i par, men ofta arbetar man ensam. För att väktarna ska få mötas och ventilera arbetet har företagen schemalagda arbetsplatsmöten, och då är det obligatorisk närvaro, säger William Rosborg.

Väktare och stress

Alla chefer och skyddsombud ska gå sex dagars arbetsmiljöutbildningen PAM, praktisk arbetsmiljöutbildning. Det är ett gemensamt krav från fack och arbetsgivare. På arbetsmiljöenheten har man även tagit fram andra utbildningar, bland annat i riskhantering och för krisstöd. Enheten har utvecklat är en egen arbetsmiljöhandbok och branschanpassade checklistor.

– Ett gemensamt krav vi har är att de regionala skyddsombuden, RSO, ska jobba fulltid som sådana, inte dela arbetsmiljöarbetet med andra uppgifter, säger Pär Martelius. Det är viktigt att de har ett starkt arbetsmiljöfokus, som inte splittras av andra uppdrag.

RSO fungerar även som kursledare på PAM och AFG, Arbetsmiljö för gruppledare.

När det gäller forskning så driver BYA en hel del egna arbetsmiljöprojekt inom olika områden som hot/våld och ergonomi. Ett exempel på en studie i BYAs regi är om kemiska riskerna med färgpulver och gaser i värdekassetter, och bullerrisker när de sprängs. Det är ett projekt som har genomförts ihop med Statens Provningsanstalt.

Forskare vid Linköpings universitet har hört av sig med önskan om att studera väktare och deras sätt att hantera stressituationer, när de utsätts för hot och våld.

BYA:s arbetsmiljöansvariga har även kontakt med EU:s arbetsmiljöbyrå i Bilbao, OSHA, för att följa hur andra länders bevakningsbranscher hanterar arbetsmiljön, och hur de redovisar sina resultat. BYA har deltagit i europiska samverkans projekt och föreläst om hur den svenska bevakningsbranschen arbetar med riskbedömningar.

Önskade forskningsinsatser gäller områden som skyddsvästar, idag är inte väktarnas västar klassade som personlig skyddsutrustning. Då krävs en CE-märkning som inte finns idag.

William Rosborg har ett par andra centrala frågor där man önskar forskningsstöd för att veta mer om de rätta åtgärderna. Som hur de anställda ska klara sitt livspussel.

– Det är viktigt är att få hela livet att fungera för våra anställda. Vi sätter högt värde på det sociala sammanhanget. Familjen går före jobbet om något akut händer, om barnen är sjuka eller så.

– Detsamma gäller vikten av återhämtning. Att man äter rätt och sover nog och gott är A och O för att en väktare ska fungera optimalt och orka arbeta vidare. Det vill vi ha mer kunskap om från forskningshåll.

 

Torbjörn Uhlin