Användbart nr 3 2012 Tema: Kemi i arbetslivet

Svetsskador kan bero på nanopartiklar

Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden. – Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Kund hos frisör 80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI. Foto: sxc.hu

Skadliga ämnen i hårfärger

Allt fler färgar håret, även bland männen, och kunderna i salongerna blir allt yngre. Men riskerna är stora för hudpåverkan av allergi och eksem, såväl för kunderna som för frisörerna. I en studie visar forskare på Karolinska Institutet, KI, att starkt allergiframkallande ämnen förekommer i de flesta färgprodukter, såväl blonda som mörka nyanser.

Frisörer har flest kemiska arbetssjukdomar

Under 2007-2009 anmäldes totalt 2277 kemiska arbetssjukdomar i Sverige. Cirka en tredjedel av anmälningarna gällde hudbesvär som rodnad, hudutslag eller eksem. Besvär i luftvägar och andningsorgan står för en annan tredjedel.
Containrar gasas för att förhindra att skadedjur sprids.

Enkelt att lufta gasade containrar visar forskning

Alla som arbetar med att öppna och tömma containrar kan råka ut för farliga gaser när de gör sitt jobb. Det kan röra sig om bekämpningsmedel som fosfin och vätecyanid, som sprutas i containern för att för sätta stopp för skadedjur och mögel under transporten. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur stort problemet är och vad man kan göra åt det.
Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.

Olika gränsvärden för kemikalier skapar förvirring och öppnar för godtycke

EU kräver i Reach att företag gör egna riskbedömningar av kemikalier de tillverkar eller importerar. Värdena företagen kommer fram till är ofta högre än de hygieniska gränsvärdena och de varierar också mellan företag. Det öppnar för godtycke, menar Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska institutet.
Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.

Det finns inga riskverktyg för kemikalier på svenska

EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.
Ombordanställda är hemma på jobbet.

Ny forskning ska förbättra innemiljön i fartyg

De ombordanställda har både sin arbetsmiljö och sin hemmiljö på jobbet. De tillbringar 24 timmar om dygnet ombord på sitt fartyg. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur de har det när det gäller innemiljön.

Ett längre och mer hållbart arbetsliv för fler genom dialog

Ett längre arbetsliv är nödvändigt av ekonomiska skäl och för att undvika arbetskraftsbrist i framtiden. Men det kräver ett mer uthålligt och flexibelt arbetsliv, och där saknas mycket kunskap. Den bristen ska nu ett projekt vid Arbets- och miljömedicin, AMM, vid Lund universitet fylla ut, med anslag från AFA Försäkring. Forskarna ska senare bjuda in till dialog med arbetslivet, med samverkan om policies och riktlinjer för ett anpassat arbetsliv, så kallat age-management.

Färre yrkesskador när branschen kastade ut skurvattnet

I städbranschen har de kemiska hälsoriskerna minskat dramatiskt i och med att man slopat skurhinken med vatten och rengöringsmedel och gått över till torra metoder. – Det har blivit en otrolig skillnad till det bättre, säger Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöombudsman på Fastighetsanställdas förbund.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.

Bisfenol A – en miljon ton hormonstörande ämnen i omlopp i EU

När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.
Asfaltrök har risker som förvärras när gummi blandas i.

Gummiasfalt: Bra för miljön, men sämre för arbetsmiljön

Gummiasfalt sänker vägbullret och minskar slitaget, och används alltmer. Men blandningen ökar risken för skador i vägarbetarnas luftvägar. Karl-Johan Andersson, huvudskyddsombud på SEKO-facket, har länge signalerat riskerna och önskat studier. Nu är Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund ute på vägarna för att ta reda på hur illa det är. Vägtrafikinstitutet, som talar för mer gummiasfalt, är nyfiken på utfallet.

Framtid och risker med nanoteknik

Nanoteknologi kan skapa suveränt material, men med delvis okända hälsorisker. Känt är dock att vissa pyttesmå partiklar kan tränga in i lungblåsorna och orsaka sjukdomar.För att inte hamna i samma läge som med asbest talar Mats Bohgard vid Lunds tekniska högskola (LTH) för att man ska satsa på samspel mellan forskning som utvecklar produkter och de som värderar riskerna.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson

Frisörjobbet som lockar trots risker

Kemikalierna är en aktiv del av frisörens arbetsmiljö. Flera hundra ämnen förekommer i hårarbetet, en del med risker för hud och lungor. Martine Syrjanen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, varnar för oskyddat arbete och locktoner med ekologiska produkter. Frisörföretagarna planerar för en webbaserad rådgivning om arbetsmiljö.

Rök i kök – forskning om stekos

Kalle Thews är kock på Långholmens värdshus. Han är en av de kockar som burit på mätutrustning i tre hela arbetsdagar för att mäta luftföroreningar i kök. – Jag vet ju att det finns farliga ämnen i stekoset, så det var jätteintressant att veta vad man får i sig, säger han.
Belastningsskador kan undvikas.

Gränsvärden för belastningar möjliga och nödvändiga visar forskningen

Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.

Observation av belastningar blir verktyg för arbetsmiljöinspektörer

Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson

Mätmetod Meba ger friskare slakteri

Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat. – Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.

Kemikalier riskerar frisörers hälsa

Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma. – Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.

Användbart nr 2 2012 Tema: Ledning och organisation – om förändringsprocesser i företag

Transporter ska utveckla inte skada

Risker i arbetsmiljön inom TransportGruppen har bredd. Arbetsskador handlar om att ramla, falla och halka, om maskinskador, rån, hot och våld. Arbetssjukdomar uppstår ur buller, vibrationer och belastning. En som tar itu med frågorna även på Europanivå är Alf Berglund, företagsrådgivare inom arbetsmiljö.

”Lean” ger bättre arbetsmiljö – om det finns bergfast tro och delaktighet

De flesta förändringsprojekt misslyckas. För att lyckas krävs en bergfast tro från ledningen, de anställda måste känna sig delaktiga och eniga om syftet, och bättre arbetsmiljö ska vara en del av målet. Dessutom ska vinsterna i projektet delas lika mellan alla intressenter; kunder, de anställda och aktieägare.

Dålig arbetsmiljö kostar pengar för företagen visar exemplet Finland

Siffror väger tyngst. Ekonomiska argument höjer temperaturen för arbetsmiljöfrågorna i styrelserummen. Det vet man i Finland där, arbetsgivarna står för stora delar av de kostnader, som dålig arbetsmiljö för med sig. Det finska Arbetshälsoinstitutet bedriver forskning och i företagen ligger arbetsmiljön på styrelseborden.

Takbeläggning med asfalt är farligt

Arbete med takbeläggning av asfalt är sannolikt cancer-framkallande, enligt IARC, som är ett WHO-institut för cancerforskning. Resultatet kom fram vid institutets internationella utvärdering av cancerrisker vid arbeten med asfalt.

Handsken är kastad för en bättre arbetsmiljö

På Världsdagen för arbetsmiljö i april 2012 överlämnade Byggnads 111 par arbetshandskar till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Handskarna var märkta med namnen på de 111 byggnadsarbetare, som förolyckats på jobbet de senaste tio åren.

Slipskiva skadade rörläggarens lungor för livet

En slipskiva gav rörläggaren Håkan Larsson livslånga arbetsskador. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund visade på värmefrigjorda isocyanater som skadat lungorna. Resultatet blev att företaget 3M har slutat tillverka skivan, och en berättelse för Världsdagen för arbetsmiljö den 28 april i år.

Allas perspektiv behövs i ett företag

En gemensam värdegrund bör finnas i botten när ett företag ska bygga upp engagemanget hos sina anställda. Företaget måste ta tillvara alla möjligheter som uppstår ute i organisationen . Enbart chefens perspektiv räcker inte i en globaliserad värld, anser Richard Berglund.

Ordning och reda blev framgångsrecept i förändringsarbetet

Liselotte Franzén och Jimmy Hogbrink arbetar vid Eskilstuna Elektronikpartner AB. De har varit delaktiga i den förändringsprocess som pågått i fabriken sedan 2005. Jimmy Hogbrink tycker det bästa med lean är inflytandet, att företaget verkligen lyssnar på de anställda. Dessutom gillar han att det blivit ordning och reda och att alla har sina verktyg i ordning.

Lean påverkar arbetsmiljön

Lean har kommit för att stanna. Det går inte att stoppa den globala utvecklingen mot en rationellare produktion. Det gäller för fackföreningar och företag att organisera arbetet så att det passar in i leankonceptet – samtidigt som det uppfyller kraven på god arbetsmiljö.

Användbart nr 1 2012 Tema: Trötthet och tider – om arbetstider och arbetsmiljö

En tredjedel av alla kvinnor arbetar på obekväm tid

Fler kvinnor än män arbetar på obekväm arbetstid och på deltid och bara knappt två av tre kvinnor arbetar enbart dagtid och på vardagar. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning från 2010.

Delad arbetstid gör nattvilan alltför kort

Mahmoud och Aysha bor i en trivsam trea i en söderförort i Stockholm. De har jobbat tillsammans som städare i många år. De jobbar på ett privat städföretag där Mahmoud har delade turer från sex på morgonen till halvnio på kvällen. Aysha orkar inte med det, så hon jobbar enbart på kvällen.

Återhämtning viktig för skiftarbetare

Andelen som har oregelbundna arbetstider blir allt fler.  De riskerar hälsan och måste sköta sig extra noga. Då blir återhämtningen A och O. Det visar professor Björn Karlson i sin interventionsstudie på malmöföretaget Rexam. Där bytte man schema och gick från utslitande trötthet till bättre ork och trivsel på arbetsplatsen.

Använd Artur för att utvärdera arbetstiderna

Arbetstidsutvärderaren Artur är ett verktyg, som kan användas av chefer, fack och anställda när de ska utvärdera skiftscheman och vilka risker de medför för arbetsskador, olyckor och nedsatt produktivitet. Det är sömnforskningsgruppen på Stressforskningsinstitutet, som utvecklat verktyget.

Skiftarbete kan främja livspusslet

Oregelbundna arbetstider har ingen hälsosam klang. Men när doktorand Madelaine Agosti ställde frågan ”Hur får du ihop livspusslet” till kvinnor inom äldreomsorgen fick hon det oväntade svaret att själva skiftarbetstiderna sågs som en resurs för att balansera livets olika delar. – Majoriteten såg många fördelar med kvälls- och nattarbete, medan tidigare studier främst visat på nackdelarna, säger Madelaine Agosti. Så jag ändrade fokus på forskningen till vilka fördelarna är, och vad de beror på.

Blir man sjuk av att jobba på natten?

Det finns ett samband mellan skiftarbete och olika sjukdomar, till exempel cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett samband också mellan skiftarbete och sjukdomen multipel skleros.

Delade pass ger långa arbetsdagar

Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, totalt är det cirka 150 000 människor i Sverige. 55 procent uppger att de delade passen ger dem sociala problem. I vanligt skiftarbete uppger 45 procent att arbetstiderna ger dem sociala problem.

”Nattskiftet sliter på kroppen”

Barnen stiger upp vid halv sju och då börjar en ny dag för skiftarbetaren Pierre Wiberg. Men när barnen är iväg går han tillbaks till sängen. Det gäller att inte vända på dygnet utan att sova till lunch och sen gå och lägga sig som vanligt på kvällen. Det är slitsamt och ibland behöver han sömntabletter.

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Frågan har ställts av forskarna vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Deras svar är att självbestämmandet är helt avgörande. Sämst är arbetstider som man inte bestämt själv, bäst är de scheman som man själv valt. - Vi har intresserat oss för anställda som inte har kontorstider, som arbetar utanför tidsramen 0700 och 1900. De utgör en tredjedel av arbetskraften, säger projektledaren Torbjörn Åkerstedt.

Längre pilotpass riskerar säkerheten

Flygande personal pressas alltmer med långa arbetstider och hårda skiftscheman. Olycksriskerna ökar och Svensk Pilotförening, SPF, varnar för utslitna piloter. Problemet är EU:s nya arbetstidsregler som ökar arbetstiden – Vi har stöd från sömnforskare, men trots vetenskapliga krav går EU mot forskningen, säger Torsten Elfhag, huvudskyddsombud.

Sömnforskare kritisk mot ny EU-tidslag

Mer än 30 års forskning ger en gedigen kunskap att stå på om hur skiftarbete påverkar människan. Men trots att EU har betonat vikten av forskning väljer man bort kunskapen för krass ekonomi när den nya arbetstidslagen skapas. Professor Torbjörn Åkerstedt vid Stressforskningsinstitutet är kritisk. Nu utvecklar institutet och industrin en ny modell för säker schemaläggning.

Unionens strejk för kabinpersonalens arbetstider

Allt hårdare arbetspass med längre arbetstider pressar kabinanställda så hårt att Unionen såg sig tvingade till att sätta ner foten i förhandlingarna med några charterflygbolag. Kraven var jämnare arbetsveckor på maximalt 42 timmar. Mot det står företagens 60 timmar. Efter fem dagar var konflikten över.

Väktarnas arbetsmiljö i centrum för BYA

Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft. BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten. – Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.

Användbart nr 4 2011 Tema: I själ och hjärta I – om psykosocial arbetsmiljö

Långsam andning minskar smärtan

Det går att minska kronisk smärta i nacke och skuldror genom att andas långsamt i ett pass om 15 minuter om dagen. Det visar forskningsresultat från Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.

Ung kvinna sjukskriven på grund av mobbning

Många människor offras i mobbningsspiraler som blir en del av arbetsplatskulturen om ingen tar ansvar. Det handlar om makt och revir, över- och underordning. Men också om monotona och hektiska arbetsmiljöer med frustrerade anställda.

Mobbning kan leda till självmord

Mobbningsoffer och tortyroffer visar på samma reaktioner. Hjärnan påverkas och de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Reza Emdad, hjärnforskare och psykoterapeut.
Alkohol hör inte hemma i ett friskt arbetsliv

Alkohol skadar arbetslivet

Mer än varannan anställd funderar på om kollegan har alkoholproblem, visar en enkät från Alna, parternas organ för frågor kring skadligt bruk. Acceptans av alkohol och droger är en stor risk för dålig arbetsmiljö och de anställdas psykiska hälsa.
Risker för taxiförare motverkas med skyddskamera och utbildning.

Taxivåldet motverkas med kunskap och kamera

Hot och våld är vardag inom taxibranschen. Var femte förare är drabbad av hot, var tionde av våld, och många funderar dagligen på att sluta köra. TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, har studerat problemet och funnit lösningar som skyddskamera och utbildning i att bemöta kunderna.
Återvinning kan leda till hot och ilska, berättar personalen.

Hotfull miljö på återvinningsstation

Hot med tegelsten, utskällning och risk att bli påkörd av ilskna kunder möter personalen på återvinningsstationer. Det och risker med kontanthantering är huvudpunkter under ett personalmöte på MERAB i Eslöv en novemberkväll. – Sluta direkt med att ta emot kontanter tills det finns säkra rutiner, uppmanar Gerhard Wendt, regionalt skyddsombud på Transport Skåne.

Användbart nr 3 2011 Tema: Vägar tillbaka – om rehabilitering av sjukskrivna

När sjukskrivna ska söka jobb

Sedan 2008 ska många av dem som varit sjukskrivna sex månader börja söka jobb på hela arbetsmarknaden. Efter ett år upphör sjukpenningen för de allra flesta. Många av de sjukskrivna förväntas alltså byta jobb.- Ingen vet säkert om dessa jobbyten verkligen fungerar, säger Gun Johansson, lektor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Metod som fokuserar på förmågan inte på problemen

”Att ta tillvara förmåga – trots begränsning” är ett projekt som under tre år ska pröva the Strengths Model, en ny metod för rehabilitering. Den går ut på att ta tillvara sjukskrivnas styrkor och förmågor, att fokusera mer på kapacitet och tillgångar hos människor och mindre på deras problem.- Den avgörande frågan är hela tiden vad man kan klara av trots att man har ont, trots fysisk eller psykisk belastning, säger projektledaren Elsy Söderberg.

Arbetsgivare har rehabansvar, men ont om tid

- The Strengths Model är ett nytt sätt att se på rehabilitering. Vi frågar vad den sjukskrivna kan klara av att göra. Det är stor skillnad mot traditionella rehabsamtal. Där frågar man: var har du ont, vad är det du inte kan göra, säger Janna Ahlström, HR-specialist på ISS, Sveriges och nordens största leverantör av outsourcing och Facility Management.

Utbildning ska lösa konflikter

Längst bak i bussen sitter ett gäng ungdomar som väsnas och dricker öl. När ytterligare en av dem tänder en cigarrett går en äldre dam fram till föraren.– De röker där bak, kan ni inte säga till dem? säger hon.– Släck cigaretterna! Och stig av på nästa hållplats, säger bussföraren i högtalaren till de unga, som glatt struntar i honom. Föraren stannar bussen, ungdomarna fnissar. Vad ska han göra nu?
Luftvägsproblem vid sophämtning undersöks i en ny AMM-studie

Renhållarfrossa av avfall i unik studie

En renhållningsarbetare som normalt tömmer hushållsavfall bytte tillfälligt till trädgårdsavfall. Han fick frossa och feberkänsla. Det ledde till att underläkare Carl Aronsson på Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund startade en pilotstudie om luftvägssjukdomar inom yrkesgruppen.
Dialogteam förbättrar återkomst i arbete

Dialog med chef gör återgången till arbetet lättare

Återgången till arbetsplatsen blir lättare när man skapar en dialog mellan närmaste chef och den sjuke anställde. Björn Karlsons forskning visar att nio av tio med utmattningssyndrom återvänder om ser över arbetets innehåll tillsammans. Modellen ADA, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, har blivit framgångsrik och ska nu lotsas in i företagshälsovården.

Balans i villkoren på jobbet ger hälsa och arbetsglädje

17 sjuksköterskor säger upp sig i Uppsala. De är missnöjda med sina arbetsvillkor. De upplever en obalans mellan arbetsuppgifter och resurser, mellan ansträngning och belöning. Ett nytt forskningsprojekt ska lära chefer och medarbetare vikten av balans i arbetet.

Sjukskrivna får stöd att förändra sitt liv

Catharina Linderot arbetar som stödperson i projektet ”Att ta tillvara förmåga trots begränsning”. En viktig del av metoden är motiverande samtal, som genomförs av stödpersoner. Catharina Linderot har läst beteendevetenskap, sociologi och statsvetenskap och har en utbildning i The Strengths Model. Här berättar hon om sitt arbete som stödperson.

Äntligen måndamorron!

Hur ska vi göra för att må bra på jobbet? Det är temat för utställningen Äntligen måndamorron! på Arbetets Museum i Norrköping som pågår från 8 oktober till 29 april 2012.- Chefen kan ta med sig sitt arbetslag och komma hit för att få tips och idéer. Här finns redskap och inspiration för att ha kul och utvecklas tillsammans, säger Annika Eriksson som är producent på Arbetets museum.

Morgondagens chefer saknar utbildning i arbetsmiljö

Läget är dystert när det gäller att få ett bra genomslag för arbetsmiljöforskning, det är alla överens om; forskare, forskningsråd, brukare och arbetsmarknadens parter. Regeringens arbetsmiljöpolitiska kunskapsråd instämmer.-Situation är svår för olika aktörer och hindrar en positiv utveckling av dessa frågor, säger Jörgen Eklund, som är professor i ergonomi vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm.

Mer dialog behövs mellan företagshälsovård och forskare

Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare. – Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.