De nya metoderna för att effektivisera socialtjänsten fungerar inte alltid som avsett. Det visar en ny forskningsstudie av socialsekreterarnas vardag. När resurserna inte räcker till för att göra ett bra jobb, och när det saknas en dialog om hur arbetet ska förbättras, växer det fram en kultur av tystnad, stress, sjukskrivningar och hög personalomsättning.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
– Det finns goda kunskaper om hur man förbättrar arbetsmiljön för att undvika risker, säger Töres Theorell.
Symtom på utmattningssyndrom och depressioner hänger ihop med arbetsmiljön. Nu är det klarlagt vilka de värsta faktorerna är, som höga krav, låg kontroll, mobbning, bristande stöd, pressat arbete, dålig belöning för arbetet, orättvisa och osäker anställning.
Rädslan för mobbning gör att man helst sopar den under mattan. Det behövs kunskap och ökad medvetenhet, både bland chefer och anställda, för att ta tag i problemen. Det vet forskare vid Karlstad universitet, som nu arbetar fram en handlingsplan för hur arbetet ska gå till.
Ett ökande arbetsmiljöproblem i detaljhandeln är kundersom beter sig illa, kränker och ibland till och med hotar de anställda, som ofta får ta till egna kreativa lösningar. I studien ”Att jobba med jobbiga
kunder” ser forskarna den roll som kunder tilldelas i samhället som en bidragande orsak.
Att vara högkänslig kan vara en tillgång i arbetslivet, men också extremt påfrestande. Vissa har tvingats lämna sina jobb eller byta yrke. Orsaken är dels hur mycket de själva accepterat egenskapen och dels okunskap på arbetsplatserna, visar en studie från högskolan i Borås.
Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf
Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.
Logga in, klicka ‒ och öka ditt lugn. Ett aktuellt forskningsprojekt har målet att producera ett webbaserat e-hälsoprogram som ska hjälpa stressade att ändra sina beteenden.
Djupare samtal om verksamheten är bättre än checklistor mot stress, anser forskare.
Om en psykosocial skyddsrond ska ge gott resultat så bör den handla om verksamheten, inte bara om chefen eller om enskilda personer.
Ett öppet samtal är bättre, menar arbetsmiljöforskaren Lisbeth Rydén som varnar för en övertro på enkla checklistor.
De flesta chefer vet hur en hälsofrämjande ledare ska vara. Men de saknar tid och resurser för att nå dit. Det konstaterar forskarna Andrea Eriksson, doktor i folkhälsovetenskap, och Lotta Dellve, gästprofessor i ergonomi vid KTH.
Kamp, dolda agendor, konflikter, uppgivenhet, flykt: en arbetsmiljö som huvudskyddsombudet Eva Strid möter. Konflikter och mobbning på arbetet tycks inte gå att utrota, utan ligger kvar på samma nivå år efter år trots väl grundad kunskap om hur de uppstår och hur de kan undvikas.
Byggföretaget NCCs huvudkontor i Solna använder arbetsmiljöforskning i
ett kontorskoncept som byggs vidare allt eftersom företaget utvecklas.
Arkitekten och tidigare forskaren Alexandra Moore antog utmaningen att
skapa hälsosamma arbetsplatser för cirka 1000 anställda på en yta byggd
för 600.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.
– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI.
Foto: sxc.hu
Allt fler färgar håret, även bland männen, och kunderna i salongerna blir allt yngre. Men riskerna är stora för hudpåverkan av allergi och eksem, såväl för kunderna som för frisörerna. I en studie visar forskare på Karolinska Institutet, KI, att starkt allergiframkallande ämnen förekommer i de flesta färgprodukter, såväl blonda som mörka nyanser.
Under 2007-2009 anmäldes totalt 2277 kemiska arbetssjukdomar i Sverige. Cirka en tredjedel av anmälningarna gällde hudbesvär som rodnad, hudutslag eller eksem. Besvär i luftvägar och andningsorgan står för en annan tredjedel.
Containrar gasas för att förhindra att skadedjur sprids.
Alla som arbetar med att öppna och tömma containrar kan råka ut för farliga gaser när de gör sitt jobb. Det kan röra sig om bekämpningsmedel som fosfin och vätecyanid, som sprutas i containern för att för sätta stopp för skadedjur och mögel under transporten. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur stort problemet är och vad man kan göra åt det.
Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.
EU kräver i Reach att företag gör egna riskbedömningar av kemikalier de tillverkar eller importerar. Värdena företagen kommer fram till är ofta högre än de hygieniska gränsvärdena och de varierar också mellan företag. Det öppnar för godtycke, menar Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska institutet.
Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.
EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.
De ombordanställda har både sin arbetsmiljö och sin hemmiljö på jobbet. De tillbringar 24 timmar om dygnet ombord på sitt fartyg. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur de har det när det gäller innemiljön.
Ett längre arbetsliv är nödvändigt av ekonomiska skäl och för att undvika arbetskraftsbrist i framtiden. Men det kräver ett mer uthålligt och flexibelt arbetsliv, och där saknas mycket kunskap.
Den bristen ska nu ett projekt vid Arbets- och miljömedicin, AMM, vid Lund universitet fylla ut, med anslag från AFA Försäkring.
Forskarna ska senare bjuda in till dialog med arbetslivet, med samverkan om policies och riktlinjer för ett anpassat arbetsliv, så kallat age-management.
I städbranschen har de kemiska hälsoriskerna minskat dramatiskt i och med att man slopat skurhinken med vatten och rengöringsmedel och gått över till torra metoder.
– Det har blivit en otrolig skillnad till det bättre, säger Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöombudsman på Fastighetsanställdas förbund.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.
När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.
Asfaltrök har risker som förvärras när gummi blandas i.
Gummiasfalt sänker vägbullret och minskar slitaget, och används alltmer. Men blandningen ökar risken för skador i vägarbetarnas luftvägar. Karl-Johan Andersson, huvudskyddsombud på SEKO-facket, har länge signalerat riskerna och önskat studier.
Nu är Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund ute på vägarna för att ta reda på hur illa det är. Vägtrafikinstitutet, som talar för mer gummiasfalt, är nyfiken på utfallet.
Nanoteknologi kan skapa suveränt material, men med delvis okända hälsorisker.
Känt är dock att vissa pyttesmå partiklar kan tränga in i lungblåsorna och orsaka sjukdomar.För att inte hamna i samma läge som med asbest talar Mats Bohgard vid Lunds tekniska högskola (LTH) för att man ska satsa på samspel mellan forskning som utvecklar produkter och de som värderar riskerna.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson
Kemikalierna är en aktiv del av frisörens arbetsmiljö. Flera hundra ämnen förekommer i hårarbetet, en del med risker för hud och lungor.
Martine Syrjanen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, varnar för oskyddat arbete och locktoner med ekologiska produkter. Frisörföretagarna planerar för en webbaserad rådgivning om arbetsmiljö.
Kalle Thews är kock på Långholmens värdshus. Han är en av de kockar som burit på mätutrustning i tre hela arbetsdagar för att mäta luftföroreningar i kök.
– Jag vet ju att det finns farliga ämnen i stekoset, så det var jätteintressant att veta vad man får i sig, säger han.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma.
– Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.
Risker i arbetsmiljön inom TransportGruppen har bredd. Arbetsskador handlar om att ramla, falla och halka, om maskinskador, rån, hot och våld. Arbetssjukdomar uppstår ur buller, vibrationer och belastning.
En som tar itu med frågorna även på Europanivå är Alf Berglund, företagsrådgivare inom arbetsmiljö.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
De flesta förändringsprojekt misslyckas. För att lyckas krävs en bergfast tro från ledningen, de anställda måste känna sig delaktiga och eniga om syftet, och bättre arbetsmiljö ska vara en del av målet. Dessutom ska vinsterna i projektet delas lika mellan alla intressenter; kunder, de anställda och aktieägare.
Siffror väger tyngst. Ekonomiska argument höjer temperaturen för arbetsmiljöfrågorna i styrelserummen. Det vet man i Finland där, arbetsgivarna står för stora delar av de kostnader, som dålig arbetsmiljö för med sig. Det finska Arbetshälsoinstitutet bedriver forskning och i företagen ligger arbetsmiljön på styrelseborden.
Arbete med takbeläggning av asfalt är sannolikt cancer-framkallande, enligt IARC, som är ett WHO-institut för cancerforskning. Resultatet kom fram vid institutets internationella utvärdering av cancerrisker vid arbeten med asfalt.
På Världsdagen för arbetsmiljö i april 2012 överlämnade Byggnads 111 par arbetshandskar till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Handskarna var märkta med namnen på de 111 byggnadsarbetare, som förolyckats på jobbet de senaste
tio åren.
En slipskiva gav rörläggaren Håkan Larsson livslånga arbetsskador. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund visade på värmefrigjorda isocyanater som skadat lungorna.
Resultatet blev att företaget 3M har slutat tillverka skivan, och en berättelse för Världsdagen för arbetsmiljö den 28 april i år.
En gemensam värdegrund bör finnas i botten när ett företag ska bygga upp engagemanget hos sina anställda. Företaget måste ta tillvara alla möjligheter som uppstår ute i organisationen . Enbart chefens perspektiv räcker inte i en globaliserad värld, anser Richard Berglund.
Liselotte Franzén och Jimmy Hogbrink arbetar vid Eskilstuna Elektronikpartner AB. De har varit delaktiga i den förändringsprocess som pågått i fabriken sedan 2005. Jimmy Hogbrink tycker det bästa med lean är inflytandet, att företaget verkligen lyssnar på de anställda. Dessutom gillar han att det blivit ordning och reda och att alla har sina verktyg i ordning.
Lean har kommit för att stanna. Det går inte att stoppa den globala utvecklingen mot en rationellare produktion. Det gäller för fackföreningar och företag att organisera arbetet så att det passar in i leankonceptet – samtidigt som det uppfyller kraven på god arbetsmiljö.
Fler kvinnor än män arbetar på obekväm arbetstid och på deltid och bara knappt två av tre kvinnor arbetar enbart dagtid och på vardagar. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning från 2010.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Mahmoud och Aysha bor i en trivsam trea i en söderförort i Stockholm. De
har jobbat tillsammans som städare i många år. De jobbar på ett privat
städföretag där Mahmoud har delade turer från sex på morgonen till
halvnio på kvällen. Aysha orkar inte med det, så hon jobbar enbart på
kvällen.
Andelen som har oregelbundna arbetstider blir allt fler. De riskerar hälsan och måste sköta sig extra noga. Då blir återhämtningen A och O.
Det visar professor Björn Karlson i sin interventionsstudie på malmöföretaget Rexam. Där bytte man schema och gick från utslitande trötthet till bättre ork och trivsel på arbetsplatsen.
Arbetstidsutvärderaren Artur är ett verktyg, som kan användas av chefer, fack och anställda när de ska utvärdera skiftscheman och vilka risker de medför för arbetsskador, olyckor och nedsatt produktivitet. Det är sömnforskningsgruppen på Stressforskningsinstitutet, som utvecklat verktyget.
Oregelbundna arbetstider har ingen hälsosam klang. Men när doktorand Madelaine Agosti ställde frågan ”Hur får du ihop livspusslet” till kvinnor inom äldreomsorgen fick hon det oväntade svaret att själva skiftarbetstiderna sågs som en resurs för att balansera livets olika delar.
– Majoriteten såg många fördelar med kvälls- och nattarbete, medan tidigare studier främst visat på nackdelarna, säger Madelaine Agosti. Så jag ändrade fokus på forskningen till vilka fördelarna är, och vad de beror på.
Det finns ett samband mellan skiftarbete och olika sjukdomar, till exempel cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett samband också mellan skiftarbete och sjukdomen multipel skleros.
Fackförbundet Unionen efterlyser en tydligare koppling mellan hälsa och arbetstider så att arbetstidsfrågorna får en självklar plats i arbetsmiljöarbetet. Förbundets enkät visar att många sjukskrivs på grund av arbetstidsfrågor, men att medvetenheten om detta är låg.
Förkortning av arbetstiden med bibehållen lön är positivt för de anställda, men några objektiva mått för bättre hälsa har forskarna inte kunnat spåra. Det visar den enda stora studie som gjorts i Sverige om arbetstidsförkortning.
Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, totalt är det cirka 150
000 människor i Sverige. 55 procent uppger att de delade passen ger dem sociala
problem. I vanligt skiftarbete uppger 45 procent att arbetstiderna ger dem
sociala problem.
Barnen stiger upp vid halv sju och då börjar en ny dag för skiftarbetaren Pierre Wiberg. Men när barnen är iväg går han tillbaks till sängen. Det gäller att inte vända på dygnet utan att sova till lunch och sen gå och lägga sig som vanligt på kvällen. Det är slitsamt och ibland behöver han sömntabletter.
Frågan har ställts av forskarna vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Deras svar är att självbestämmandet är helt avgörande. Sämst är arbetstider som man inte bestämt själv, bäst är de scheman som man själv valt. - Vi har intresserat oss för anställda som inte har kontorstider, som arbetar utanför tidsramen 0700 och 1900. De utgör en tredjedel av arbetskraften, säger projektledaren Torbjörn Åkerstedt.
Flygande personal pressas alltmer med långa arbetstider och hårda skiftscheman. Olycksriskerna ökar och Svensk Pilotförening, SPF, varnar för utslitna piloter.
Problemet är EU:s nya arbetstidsregler som ökar arbetstiden
– Vi har stöd från sömnforskare, men trots vetenskapliga krav går EU mot forskningen, säger Torsten Elfhag, huvudskyddsombud.
Mer än 30 års forskning ger en gedigen kunskap att stå på om hur skiftarbete påverkar människan. Men trots att EU har betonat vikten av forskning väljer man bort kunskapen för krass ekonomi när den nya arbetstidslagen skapas.
Professor Torbjörn Åkerstedt vid Stressforskningsinstitutet är kritisk. Nu utvecklar institutet och industrin en ny modell för säker schemaläggning.
Allt hårdare arbetspass med längre arbetstider pressar kabinanställda så hårt att Unionen såg sig tvingade till att sätta ner foten i förhandlingarna med några charterflygbolag. Kraven var jämnare arbetsveckor på maximalt 42 timmar. Mot det står företagens 60 timmar. Efter fem dagar var konflikten över.
Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft.
BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten.
– Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.
Brist på dialog leder till att många säger upp sig. Foto: Stock.Xchng
– Det finns goda kunskaper om hur man förbättrar arbetsmiljön för att undvika risker, säger Töres Theorell.
Mobbning skapar ångest. Foto: Freeimages
Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf
Djupare samtal om verksamheten är bättre än checklistor mot stress, anser forskare.
Någon blir hackkyckling. Foto: Freeimages
Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI.
Foto: sxc.hu
Containrar gasas för att förhindra att skadedjur sprids.
Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.
Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.
Ombordanställda är hemma på jobbet.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.
Asfaltrök har risker som förvärras när gummi blandas i.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson
Belastningsskador kan undvikas.
Det går att mäta belastningar.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
