Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Finland satsar på stöd för alla åldrar

Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.

Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.

mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.

laptops Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle

Arbetsplatserna inte redo för den äldre arbetskraften

Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.

– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.

förskolebarn Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham

Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna

På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.

Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.

För de behövs.

Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.

Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.

Rökare Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet. Foto: Andrea Dibitonto

De med tyngst arbete har minst möjligheter

Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.

Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Långt arbetsliv kräver stöd i alla åldrar

Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.

‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.

Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From

Kurs ska minska stressen i Vindeln

Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.

I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.

– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.

På kampanjens nätplats finns verktyg och vägledningsmaterial, exempel på bra praktiska lösningar, filmer om risker och lösningar, och material till lokalt kampanjarbete.

EU kampanjar för säkrare hantering av farliga ämnen

Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet, förklarar Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha).

Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför.

En mörk bakgrund till en tvåårig EU-kampanj.

De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)

Man kan komma långt med grov uppskattning

– På många småföretag upp­lever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemi­guiden och Kemirisk.

Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga myter inom arbete och hälsa, som Rigas medicinska universitet genomfört.

Tre sätt att få underlag för att bedöma risker

För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.

Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mät­ningarna.

 

Faktiska mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)

Beräkna kan bli billigare, enklare och oftare än att mäta

Med det nederländska verk­tyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.

Företaget DS Smith, som tillverkar förpackningar av wellpapp, använder Stoffenmanager sedan tre år.

Bra med snabbt svar om hygieniska gränsvärden

– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år.
I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.