Tema: Användbart nr 2 2011 Tema: Buller i vardagen – en större risk än man tror

Kontorslandskapets bullermatta stör mer än inspirerar visar forskningen

Ett lågt mummel hovrar över skrivborden i kontorslandskapet. 40 personer arbetar med att utveckla nya tjänster för Ericssons basstationer och nätverk här. Det byggs inga cellkontor längre, det är omodernt, nu ska alla sitta i landskap. Men det har både sina för- och nackdelar.

Efter en tjugoårig nedgång har landskapet återuppstått. Företaget Ericsson, som har 18 000 anställda i Sverige, har konsekvent genomfört kontorslandskapet för sina anställda. Stefan Borg är huvudskyddsombud för Unionen. Han och hans kollegor arbetar i Kista i Stockholm, i ett landskap med identiska skrivbord och hurtsar, ordnade i moduler som kontorsceller. Skrivborden är vinklade efter ägarens egen uppfattning om hur han eller hon vill sitta mot gången, mot fönster eller vänd mot kollegorna.

– Somliga vill inte ha ryggen mot gången, känslan av att någon står bakom kan vara obekväm, förklarar Stefan Borg, när han visar runt.

Det funkar ibland

Ett lågt mummel, som ibland stegras, hovrar över skrivborden. De som arbetar där vänder sig om och tittar vem som är på väg genom rummet. Vi hälsar med en nickning. På skrivborden ligger ett äpple, eller står ett fotografi, som för att muta in ett personligt område. Skrivborden står anmärkningsvärt tätt. Här och där en rockhängare, en övergiven hurts, eller ett skrivbord som är tomt. På golvet ligger en lättskött linoleummatta. På avdelningen finns också en garderob med toaletter och en kaffeautomat. Rörigt och kreativt, kan man kanske kalla miljön.

– Många jobbar med krävande tankearbete och behöver koncentrera sig rejält ibland. Vissa dagar funkar det bra att jobba här, andra dagar inte alls, litet beroende på arbetsuppgifterna, menar Stefan Borg.

Vissa hurtsar är klädda med en bullerdämpande filt och det finns ljudabsorberande plattor i taket. Företagshälsovården har gjort mätningar i vissa hus men bullret har inte varit så högt att man ansett det vara nödvändigt med bullerdämpande plattor på väggarna.

Sitter kvar i mötet

För att få ett eget rum ska man ha någon form av handikapp, kanske hörselskada, eller arbetsträna efter en sjukdomsperiod. Bara de allra högsta cheferna har eget rum.

Telefonsignalerna är dämpade och det finns speciella bås för samtal och telefonkonferenser, så att kollegorna inte ska störas.

– Ofta måste man ha med sig datorn i båset, men det är svårt och besvärligt att docka ur på skrivbordet och koppla upp sig mot det trådlösa nätverket, säger Stefan Borg.

– Det har lett till att folk sitter kvar på sin arbetsplats och pratar. Det kan ibland vara störande. Samtalet i sig kan vara svårt att höra eftersom kollegorna runt om också kan föra ett annat samtal.

Några har fått hörlurar för att stänga ute oönskade ljud, men då måste man koppla på musik för att stänga av prat. Det kan i sin tur kan leda till att de dämpade telefonsignalerna inte hörs.

Det finns i varje avdelning sex mötesrum, varav två är bokningsbara, där man kan tala ostört.

Tappade trådar

Stefan Borg medger att det kan uppstå irritation och konflikter.

– Det räcker med att någon vill ha det varmt, en annan kallt när tio personer delar på samma termostat, säger han.

– När man sitter så nära saknas en personlig sfär. Alla ser vad du gör och i ögonvrån ser du själv vad som händer runt omkring, vem som kommer och går och alla små samtal och diskussioner.

Det är tillåtet att jobba hemma, om chefen godkänner det, och en del gör det för att fly sorlet.

– Alla är överens om att det är skönt när det är tyst och att man blir trött av bakgrundsbrus, det visar forskningen. Dessutom är det irriterande att bli avbruten i sin tankegång, man tappar tråden och måste börja om, förklarar Stefan Borg.

Facket har efterlyst en undersökning om hur mycket tid som går åt i sådana störningsmoment. Kanske den sjunkande produktiviteten äter upp de besparingar som kontorslandskapen ger i form av mindre yta? Företagens motiv till kontorslandskap är att kunskapen sprids lättare och att hela gruppen drar åt samma håll genom närkontakten.

– Vi försökte införa vett- och etikettregler när vi bytte till kontorslandskap, men det behövs mer aktivt arbete för att skapa en så bra miljö som möjligt ljudmässigt, anser han.

På tvären

Sämre hörsel kommer med åren. Det är inga problem att få läsglasögon och bra belysning, men hörseln kontrolleras inte. De som har hörselproblem blir fortare trötta i rum med bakgrundsljud, därför att de måste koncentrera sig mer.

– Är det okej att de som blir störda far litet illa? Alla ska trivas till hundra procent på jobbet och gilla att gå hit, det anser jag, men så är det inte i dag, säger Stefan Borg.

Många huvudskyddsombud har satt sig på tvären när kontorslandskapen ska förtätas. Det leder inte till besparingar, tvärt om, menar de. Å andra sidan vill de flesta inte heller ha tillbaka cellkontoret. En mer spännande och kreativ inomhusmiljö, det efterlyser Stefan Borg.

Kontor ingen lyx

Christina Bodin Danielsson, arkitekt verksam vid KTH i Stockholm, har doktorerat på en avhandling om kontorsmiljöer. Hennes slutsats är att ett vackert och trivsamt kontor inte är någon lyx utan en framgångsfaktor.

Anställda i cellkontor (eget rum) och i flexkontor (de anställda har inga egna arbetsplatser) mår bäst och trivs med sin arbetsmiljö. Hon tror att orsaken kan vara att båda kontorsformerna erbjuder en hög grad av frihet och egenkontroll, trots att de är olika.

I de traditionella kontorslandskapen saknas egenkontroll. Sammantaget visade anställda i Sveriges vanligaste kontorstyp, mellanstort kontorslandskap med tio till 24 personer i varje rum, sämst hälsostatus, arbetstillfredsställelse och trivsel. Den kontorstypen kan närmast klassas som ett högriskval, anser hon.

– Men de som sitter i stort kontorslandskap, över 25 personer störs av buller mer än andra och det är ju inte så konstigt, eftersom det är fler personer i rummet, säger Christina Bodin Danielsson.

– De mår ändå bättre än de som sitter i traditionellt landskap. Att sitta tio till 24 personer är helt enkelt aldrig bra.

 

Forskning och forskningsresultat:

Ljudmiljön viktig för trivsel och hörsel

 

Fortfarande är buller i arbetslivet ett stort problem och hörselskador en vanlig arbetsskada. Det finns mycket forskning på gång, både om att förhindra bullerskador och om att hjälpa dem som är skadade.

Forskningen är finansierad av Afa Försäkring och av Fas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Fas har satsat 20 miljoner kronor under fyra år på ett centrum för forskning om hörselskador i arbetslivet. Det finns vid Karolinska institutet i Stockholm och syftet är att förhindra uppkomsten av hörselskador och att underlätta för hörselskadade i arbetslivet.

Problemet är nämligen stort. Drygt 14 procent av den svenska befolkningen har hörselproblem som påverkar deras dagliga kommunikation och mer än hälften av dem är i arbetsför ålder.

Trötta av buller

Högskolan i Gävle har undersökt, med stöd från Afa försäkring, vad bakgrundsljud och buller har för betydelse för prestationer, minne, inlärning och stress i simulerade kontorslandskap.

I en delstudie fick studenter vid högskolan arbeta med olika uppgifter under tiden som de hörde kontorsljud med olika ljudnivå i bakgrunden. De högre var på 51 dBA, de lägre på 39 dBA. Efter två timmars arbete fick deltagarna en paus och då fick de antingen titta på en naturfilm, lyssna på naturljud, vanligt kontorsbuller eller tystnad.

Resultatet visade att deltagarna mindes färre ord och skattade sig själva som mer trötta och mindre motiverade i den högre ljudnivån jämfört med den lägre. De som i pausen fått se en naturfilm med porlande vatten kände sig mer återhämtade efteråt än de som bara fått höra ljudet av vatten, fortsatt vara exponerade för buller eller satt i tystnad.

– Resultatet visar på vikten av att reducera buller i kontorslandskap, säger Helena Jahncke, doktorand vid Högskolan i Gävle.

I en annan undersökning, som genomförts i samarbete med ett forskningsinstitut i Tyskland, fick 659 personer svara på frågor om hur nöjd man var med arbetsmiljön (buller, ventilation, belysning, möjligheter till att vara privat).

Buller visade sig vara den viktigaste faktorn för tillfredsställelse med arbetsmiljön.

Renlighet och belysning hade inte lika stor betydelse, så länge standarden var god. Ett annat intressant resultat var att de som var nöjda med den fysiska arbetsmiljön också visade sig vara nöjda med arbetet i deet stora hela.

Den som vill läsa mer om forskningen eller följa den kan gå in på http://www.hig.se/heajae

Hörselskadade drabbade

Docent Anders Fridberger vid KI berättar att forskningen där handlar både om att hitta riskfaktorer i arbetslivet, hur hörselskador uppstår och kunskap om psykosociala faktorer och utstötningsmekanismer.

– Forskarna har funnit att hörselnedsättning kraftigt ökar risken för sjukskrivning och förtidspensionering, som det hette förr, i jämförelse med andra diagnoser. Jag blev själv förvånad över att hörselhandikapp påverkar så mycket, säger han.

Resultatet har publicerats i Scandinavian journal of public health den 7 mars 2011. Läs artikeln här.

Handikappet ökar också stressnivån, eftersom de som hör sämre får anstränga sig mer för att höra. Det gör dem tröttare jämfört med normalhörande.

Stress och tinnitus

Några studier handlar om riskfaktorer, som stress. Men hur påverkar stress hörselproblem? Forskningen har visat att det finns ett samband mellan tinnitus och andra hörselproblem och den upplevda stressen i arbetet.

Dan Hasson, Thöres Theorell med flera har visat på ett klart samband mellan hörselproblem och stress i arbetslivet, sämre upplevd hälsa, större risk för utbrändhet, fler stressymtom, långtidssjukskrivning och sämre sömn. Dessa rön finns att läsa i BMC public health, 2011, 11:130. Läs artikeln här.

Många exponeras för höga ljud flera timmar om dagen, genom att till exempel lyssna på musik i lurar. Nu gör sex svenska universitet en jättesatsning och rekryterar en halv miljon försökspersoner under de närmaste sex åren för att undersöka deras hälsa, bland annat hörseln, i enkäter och göra en rad biologiska mätningar, som blodtryck och blodfetter. Mer om detta finns att läsa på www.lifegene.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bullerapp en succé som kan rädda hörseln

Lanseringen av en bullerapplikation för iPhone och iPad har blivit en rejäl succé. Över 100 000 nedladdningar och en halv miljon mätningar på drygt två månader.

– Suveränt, för enkel koll i vardagen och som marknadsföring av bullrets risker, säger Claes Helge, webbstrateg på Arbetsmiljöverket.

 

Arbetsmiljöverket (AV) hänger på den nya tekniken med iPhone och iPad, och har låtit utveckla en bullerindikator som kan laddas ner fritt från AV:s hemsida. Med den kan man lätt mäta bullret på jobbet, i bilen, hemma, på idrotts- och nöjesarenan.

– Den är lätt att förstå och använda, i seriösa sammanhang och som nöjesapp, säger Claes Helge. Det leder över till att man får förståelse för bullerproblematiken.

Avvikande nivå

En decibelmätare visar ljudnivån i realtid med tydlig grafik och man kan dela värdet på Facebook. En kalkylator räknar ut det uppmätta värdet om bullret pågår en hel arbetsdag. Det finns även information om kravvärden för mätt ljudnivå.

– Det är en indikation på bullernivån som kan avvika något från en mer noggrann mätning, säger Claes Helge. Visar den på riskvärden ska man direkt utföra mer tekniskt säkra mätningar.Likaså är det känsligt hur man håller telefonen, så att man mäter i centrum av bullret.

Appen fungerar på värden från 35 dB till 105 dB. Man missar då bullertoppar, och lågfrekvent ljud.

Även andra telefoner än iPhone 3GS, iPhone4 och iPad ska kunna hantera appen, men för tillfället är de inte lika tillförlitliga beroende på att mikrofonen inte fungerar likvärdig på de andra modellerna. Detta söker man lösningen på.

 

Torbjörn Uhlin

 

 

Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman

Koll på jobbet med video

Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.

– Det finns många metoder för ergonomisk riskanalys som är gjorda av olika forskare, men de flesta är för jobbiga att använda och det är få av dem som används av praktiker, säger Mikael Forsman.

Han är docent i belastningsergonomi på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet i Stockholm. Han utvecklade metoden när han arbetade på Arbetslivsinstitutet och fick överta den när institutet lades ner.

Metoden heter Video- och datorbaserad arbetsanalys, Vidar. Redskapen är en videokamera och ett datorprogram för att analysera ergonomin i ett arbete.

Syftet med metoden är att ta tillvara de anställdas egna kunskaper för att identifiera belastande situationer och ge underlag för att skapa en bättre arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt.

Vidar kan användas både för individers arbete och för hela arbetslag.

Arbetet filmas

Metoden är enkel och handfast. Först videofilmas en eller flera personer i sitt dagliga arbete. För det mesta är det en företagsergonom, skyddsingenjör eller sjukgymnast, som håller i kameran. Den person som utför arbetet är sedan själv med och tittar på filmen och bedömer vilka arbetssituationer som känns ansträngande.

För varje arbetsmoment som visas i filmen kan han eller hon stoppa filmen och markera var på kroppen man känner obehag. För psykiska belastningar finns särskilda frågor.

– Vidarmetoden är gjord så att den ska vara lätt förstå och lätt att lära sig, säger Mikael Forsman.

Metoden är subjektiv och ger inte kvantitativa mått på belastningar.

– Det kan ibland vara svårt att lita på de anställdas egna bedömningar. Därför har jag lagt in de ergonomiska föreskrifterna från Arbetsmiljöverket i programmet, säger Mikael Forsman.

Tre färger

Användaren kan bedöma varje situation och arbetet som helhet med dessa föreskrifter. Arbetsmomenten klassas då med tre färger. Brister i ergonomin klassas med gröna, gula eller röda markeringar på den utsatta delen av kroppen.

Rött betyder olämpligt, att den som utför arbetet riskerar att drabbas av belastningsbesvär, att arbetet bör åtgärdas omgående. Gult betyder att det finns risk att drabbas av belastningsbesvär och att risken bör värderas närmare. Grönt betyder att arbets¬momentet är acceptabelt. (Det finns mer information om klassningen i AFS 1998:01 sid 40.)

Den andra checklistan heter Quick Exposure Check, QEC, och är från Storbritannien. (Den som vill läsa om QEC kan gå till www.hse.gov.uk/research/rrpdf/rr211.pdf).

De filmade arbetssituationerna med bedömningar sparas i en databas. Programmet kan sedan skapa rapporter, som tydligt presenterar arbetets ergonomi.

Rapporterna kan användas till exempel i diskussioner om arbetsmiljön med produktionstekniker och chefer. Det ger en betydligt bättre bild av arbetet än när man försöker beskriva problemen enbart med ord.

Stöd för de anställda

Deltagande eller participativ ergonomi är en metod för förändring där de anställda är med i utvecklingsprocessen.

– Då är Vidar ett bra hjälpmedel, säger Mikael Forsman.

I dessa projekt är det sällan enbart ergonomin man förbättrar, man ser en helhet i förbättringsgrupperna och de lösningar man hittar gör att både ergonomi och produktion blir bättre. Om man till exempel tar bort onödiga handledsrörelser slipper man belastningen, samtidigt som arbetet går snabbare.

– Resultatet grupperna kommer fram till blir mer accepterat än om det kommer en ergonomikonsult och föreslår chefen nya hjälpmedel, som ingen vill ha, säger Mikael Forsman.

– Det är fortfarande vanligt att företag anlitar konsulter, som gör en lista på förslag och sedan tar ledningen det billigaste. Det funkar inte.

Mikael Forsman tror på förbättringsgrupper där de anställda deltar med att beskriva problem, samla in data och föreslå lösningar.

Bilder visar problemen

– Då kan Vidar bidra med analyser och ge underlag för diskussionen av förändringar. Videotekniken ger en bättre problemidentifiering genom att det blir bilder som medarbetarna kan diskutera runt. Om diskussionen bara handlar om teoretiska siffror om produktionsvolymer och lyft per dag, då blir det abstrakt och svårare för de anställda att delta. Med bilder från golvet vågar de vara lite mer aktiva.

Metoden har använts för att bedöma en rad olika typer av arbete.

-Jag ser inga begränsningar i vilken sorts arbeten som kan beskrivas, säger Mikael Forsman. Några exempel på arbeten som forskare studerat med Vidarmetoden är arbete på glasbruk, lastvagnsmontering, förpackningsarbete, posthantering, vårdarbete, städarbete och transportarbete.

Programmet har spritts till ett hundratal användare, bland annat finns trettio program på företagshälsovårds¬företaget Previa, som också har en särskild Vidaransvarig.

Nordiskt exempel

Ett nordiskt exempel på pågående Vidar-forskning är Finland där Arto Reiman vid universitetet i Uleåborg studerar lastbilsförares arbetsmiljö, särskilt arbetet utanför förarhytten.

Ett par svenska exempel stödda av AFAFörsäkring är ett nyligen avslutat projekt om kvinnor i förpackningsindustrin. Där har Mikael Forsman använt metoden för att utvärdera ergonomin i förpackningsarbetet på Göteborgs Kex, Jästbolaget och Karamellpojkarna. I ett annat AFA-projekt, Allt om städ, använde forskarna Lisa Schmidt och Göran Hägg metoden för att studera belastningarna i städarbete.

 

Anna Holmgren

Läs mer

om Vidarmetoden på www.vidarweb.se och på Karolinska Institutets hemsida.

Risker för buller och vibrationer är väldigt utbrett

Inspektion av buller och vibrationer överraskar

Riskerna med buller och vibrationer står i fokus för Arbetsmiljöverkets aktuella inspektioner över hela landet. Hela 70 procent av 600 besökta arbetsplatser i södra Sverige hade brister i arbetsmiljön.

– Vi har valt att även besöka lite annorlunda branscher där man inte har tänkt på problemet, säger Håkan Rosengren, projektledare. Som arbetsplatser där montörer, stenarbetare, eller de som sköter kyrkogårdar och golfbanor, arbetar.

 

Att vara exponerad för höga vibrationsnivåer kan på sikt ge upphov till skador på nerver, muskler och leder. Arbetsmiljöverket (AV) räknar med att runt 400 000 anställda är utsätta för vibrationer under minst 25 procent av arbetstiden.De använder maskiner som maskinborrar, motorsågar, gräsklippare, slagmaskiner, häcksaxar, röjsågar, som kan skada hörseln, liksom leder och muskler.

Många blir skadade

Det är flest män som blir utsätta för buller i jobbet, enligt senaste arbetsmiljöundersökningen. Var fjärde man gör det minst en fjärdedel av arbetstiden. Hos kvinnorna ökar problemet, framför allt inom barnomsorg och skola. Var sjunde kvinna är besvärad av höga ljudnivåer.

Exponeringen för buller kan ge skador som hörselnedsättning eller tinnitus. Dessa skador står för tio procent av de anmälda arbetssjukdomarna. Årligen anmäls runt tusen sjukdomsfall, som är orsakade av skadliga ljudnivåer.– Riskerna med buller är väl kända, säger Håkan Rosengren. Med vibrationer är det tvärtom, de riskerna är relativt okända för många.

Truckförare och andra som kör entreprenadmaskiner är mest utsatta för helkroppsvibrationer. Handhållna maskiner används bland annat i bil- och gummiverkstäder, av kyrkogårdsarbetare, i park och trädgård, vid håltagning i betong, eller bland tandtekniker och tandvårdspersonal.

– Vi besöker branscher där man dåligt känner till främst vibrationerna, och att det finns regler som ställer krav, säger Håkan Rosenberg. Vi kräver då att arbetsgivaren ska göra en riskbedömning.

Plan mot risker

Bruksanvisningar som ska följa med handhållna maskiner ska ange vibrationsnivåer enligt direktiv som gäller inom EU. De kan ge en god vägledning i arbetet med att bedöma riskerna.De ansvariga på arbetsplatser med risk för buller och vibrationer ska känna till om de uppnår eller överskrider de exponeringsvärdena som finns angivna i regelverket, och de ska dokumentera detta.  De ska ha en handlingsplan för att minska riskerna och erbjuda medarbetare som utsätts för höga nivåer en medicinsk kontroll.

– Varje år remitteras många med hörsel- och vibrationsskador till arbetsmiljökliniker och övriga sjukvården, som skulle ha kunnat räddas med rätt riskhantering och skydd för hörseln, säger Håkan Rosengren.Inspektionerna pågår under året i norra och mellersta Sverige under året, där cirka 1 000 företag kommer att få besök.

– Erfarenheten från kampanjen i södra Sverige i fjol var att arbetsgivare blev mer uppmärksamma på buller och vibrationer, säger Håkan Rosengren. De startade ett aktivt arbete med att kontrollera om de hade risker som behövde åtgärdas, men tog också in kontroller som en del i företagens systematiska arbetsmiljöarbete.

 

Torbjörn Uhlin

 

På väg mot ett nytt ergonomiverktyg för mejeri och bilfabrik

Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.

Cirka 500 000 liter mjölk om dagen kommer i tankbilar till mejeriet i Linköping och förädlas till en rad feta produkter som crème fraiche, grädde och yoghurt av olika slag, med eller utan smaktillsatser, med eller utan laktos. Allt förpackas, får rätta låga temperaturen och skickas ut till hela Sverige, Norden och även Storbritannien. Mjölken kommer från landsbygden runt Linköping men också ibland från Danmark.

– Mjölk är en bristvara i Sverige, men i Danmark finns det ett överskott, förklarar Edip Ergul.

Han är huvudskyddsombud för Livsmedelsarbetareförbundet på Arla mejeri i Linköping. Här arbetar drygt 220 personer i treskift och cirka 70 procent av dem är män.

Erdip Ergul tycker att det forskningsprojekt som nu pågår är en bra sak och intressant att följa. Som facklig representant ingår han i arbetsgruppen. Den ska ta fram ett belastningsergonomiskt verktyg, som är it-baserat. Afa försäkring stödjer ekonomiskt och KTH, med docent Linda Rose och doktorand Carl Lindh, utför forskningen. Initiativet kom från Helena Franzon, arbetsmiljökoordinator vid Arla i Sverige. Även Scania i Södertälje ingår i arbetet. Tidigast år 2013 finns ett färdigt verktyg att använda.

 

Många produkter

Mjölken pumpas över i stora tankar inne i mejeriet. Här hettas mjölken upp och separeras så att det bildas skummjölk och grädde. Därefter blandas grädde och skummjölk till en rad olika produkter med olika fetthalter i 18 maskinlinjer.

Tankar, rör och ledningar är av rostfritt stål. Golvet är kakelbeklätt. Hygienen är viktig i denna larmande miljö.

Bakteriekulturer i syrningstankarna ger yoghurt och filmjölk, sylt ger olika bärsmak. Maskiner fyller bägare, plast- eller papperskartonger av olika utseende och märkningar. Förpackningarna placeras på kartongflak, flaken i kartonger, kartongerna på pallar. Hela processen är automatiserad och datorstyrd. Inte många arbetande syns till.

Med skruvkork eller utan

Företaget gör redan egna riskbedömningar av arbetsmomenten tillsammans med företagshälsovården och märker momenten med färgerna grönt, gult eller rött i sina rapporter. Grönt betyder ingen risk, gult eventuell risk och rött risk, åtgärd nu.

– Vi har en rad röda arbetsplatser, som matning av förpackningar, pulversäckhantering och truckkörning. Det är jobb som sliter på kroppen, berättar Edip Ergul inne i mejeriet.

Han tror att det nya verktyget ska underlätta riskbedömningen och förhoppningsvis också presentera lösningar.

– Vi arbetar samtidigt med att hitta egna lösningar, som robotar, som kommer att installeras till hösten i ett pilotprojekt. Det handlar om kartongmatningen, så kallad blanksmatning, där vi kan gå ifrån manuell matning, ett tungt och monotont arbete.

Problemet finns på flera mejerier. När mjölken förpackas i blankskartonger med skruvkork i stället för i så kallade bric-förpackning, som ser ut som en tegelsten till formen, blir arbetsmiljön sämre.

– Marknaden vill ha kartonger med skruvkork och vi måste hitta ett sätt att producera sådana utan att samtidigt skapa arbetsskador, säger han.

Truckar kan inte vända

Mjölkpulver, choklad och socker kommer i säckar om 25 kg som hanteras manuellt, eller i storsäckar, som hanteras med maskiner. Edip Ergun skulle vilja att allt i framtiden kom i storsäck för att slippa manuell hantering. Tills dess finns problemet kvar.

Produkterna ska hålla olika, låga temperaturer, som 3, 5 eller 7 grader. De som kör truck i kyllagren sitter fel och måste hela tiden hålla huvudet vridet åt sidan. Det beror på att gångarna i lagret är för smala, så att truckarna inte går att vända, utan måste köras i sidled.

– Varje meter kostar pengar, säger Edip Ergun om lagret.

– Men körsättet ger belastning i nacke och skuldror och på sikt arbetssjukdom. Vi försöker rotera mellan olika arbetsmoment, som att plocka eller köra rullvagnar med mjölk, eller pallar med yoghurt, men ibland vill folk inte byta. Jag tror inte det problemet kan lösas de närmaste åren, och inte heller med det nya verktyget. Vi behöver helt enkelt bredare gångar och bättre ergonomiska truckar.

Sjukfrånvaron är högre på de röda arbetsställena, medan den kan vara lägre på andra avdelningar. Den har sjunkit från 12 procent för några år sedan till cirka 6 procent idag.

Företaget dras med underbemanning. Sådana som kan ringas in när de behövs, som vid sjukdom eller semester, är oftast konstant i arbete, eller så fattas det folk.

– Det tar tid och kraft att ringa in folk och sätta dem i arbete, både för cheferna och för oss fackliga. Vi behöver också genomgående högre bemanning på våra produktionslinjer, nu är vi bara två operatörer per linje, säger han.

Med det nya verktyget kommer alla Arlas anläggningar att jobba på samma sätt med riskbedömningarna. Projektgruppen har rest runt och besökt mejerierna i Götene, Kallhäll och Linköping, men också en anläggning i Danmark.

– Danskarna är också intresserade av vårt projekt, berättar Edip Ergul.

 

Dålig ergonomi i mejerimaskiner ställer krav på lösningar

 

Maskinernas utformning styr till stor del belastningen för dem som jobbar. Enligt Helena Franzon, arbetsmiljökoordinator på Arla, gäller det att rätt krav ställs från början på nya maskiner som köps in. Det är också viktigt att alla i koncernen använder samma metoder för att hitta och avhjälpa belastningsrisker.

– Vi hoppas att det nya verktyget blir lösningen på några av våra problem, säger hon.

Helena Franzon var den som tog initiativet till forskningsprojektet.

– Fysisk belastning är vår största risk, både när det gäller sjukdomar och olyckor. Andra risker är buller, hög arbetsbelastning och kemiska risker, berättar hon.

Riskerna finns bland annat där man plockar varor manuellt vid omlastningsstationer till små kunder. I ysterierna finns också manuella moment. Belastningarna ger skador främst i nacke och axlar och i hand och arm.

Arla har avtal med två företagshälsor som använder olika metoder för riskbedömningar och belastningsergonomiska kartläggningar. Också i mejerierna används olika bedömningsmetoder.

– Vi vill att alla ska göra på samma sätt, men var och en är inarbetad på olika metoder. Vi har problem med att hitta en gemensam metod för fördjupning av riskbedömningar vid mer rörligt arbete, som plockning av produkter, förklarar hon.

Arbetsgivaren har det juridiska ansvaret för arbetsmiljön och måste följa lagstiftningen. Arla gör interna revisioner av arbetsmiljön så att efterlevnaden säkerställs. Men hur skulle problemet med att hitta en gemensam metod för belastningsergonomiska kartläggningar lösas?

Nära praktiken

Med en bakgrund från det numera nedlagda Arbetslivsinstitutet var det naturligt för Helena Franzon att ta kontakt med en ergonomiforskare, professor Jörgen Eklund vid KTH i Stockholm, som tipsade om Afa försäkrings utlysning av forskningsprogrammet ”Från ord till handling”.

– Vi tyckte att det vore intressant att skapa ett forskningsprojekt nära våra anställda. Annars finns det ett visst motstånd mot att samarbeta med forskare i branschen, men här ligger ju praktiken nära, säger hon.

Idéerna om ett forskningsprojekt bollades med Scania, som arbetar medvetet med sin ergonomi. Tillsammans med projektledaren Linda Rose utarbetade man sedan en ansökan, som bifölls.

Målet med projektet är alltså att få en metod som kan användas i alla Arlas fabriker och av företagshälsor, som Arla anlitar. Metoden ska också fungera utan experter. De anställda ska kunna göra undersökningarna själva. Arbetsmoment som kan ha belastningsergonomiska risker ska bedömas.

Metoden ska ge vägledning till vad som krävs för att riskerna ska kunna undanröjas.

– Då måste vi gå vidare och antingen plocka in experter eller göra någonting själva. Vi jobbar med ständiga förbättringar och förhoppningsvis ökar kompetensen i våra mejerier.

Vissa risker kanske inte går att få bort, men medvetenheten om dem ökar och i slutändan går de flesta problem att lösa, anser Helena Franzon.

Farliga maskiner

Verktyget ska också hjälpa till att ställa rätt krav när nya maskiner köps in. Det händer att Arla behöver bygga om maskiner. Det leder till att företaget självt måste göra en ny CE-märkning.

– Vi har köpt in maskiner som inte varit bra därför att vi inte ställt rätt krav på leverantören.

– Det är ett av våra problem, att köpa maskiner med väl utformade arbetsstationer. Det kan till exempel handla om räckavstånd eller arbetshöjd. Det finns knappt några arbetsstationer som är höj- och sänkbara, men det är ett krav när man ska stå och jobba en längre tid vid en arbetsstation, enligt föreskriften, säger hon.

Det är ovanligt att belastningsergonomiska standarder är kopplade till metoder och det gör kartläggning vid CE-märkning svårare. Det finns också lagstiftning som inte är grundad i vetenskapliga forskningsresultat.

– Många maskinleverantörer har låg kompetens i belastningsergonomi i vår bransch. Det blir ofta vår sak att hitta metoder som säkerställer att vi följer föreskrifter och lagar.

Det nya verktyget kan hjälpa oss en bit på vägen. Det ska förhoppningsvis klara olika länders lagstiftning och även vissa standarder vid riskbedömning av maskiner.

I jämförelse har Scania hunnit långt när det gäller utformning av arbetsplatser. I bilbranschen är det ergonomiska tänkandet utvecklat, både nationellt och internationellt.

– Man kan till exempel flytta på bilarna när de monteras, för att minska räckavstånd och för att anpassa arbetshöjder, säger Helena Franzon.

 

Enkelt och säkert för att undersöka hur farligt jobbet är

I åtta steg ska ett nytt verktyg växa fram. Det ska bli allmänt tillgängligt på internet, både för experter från företagshälsan och för dem som har tunga arbeten.

Linda Rose leder arbetet med att ta fram verktyget. Hon är forskare och lektor vid KTH där hon undervisar i ergonomi. Den som utför det mesta av forskningen är doktoranden Carl Lind. Målet är att utveckla och också föra ut verktyget så att det används, inte bara av Arla och Scania, utan också av andra, som kan ha nytta av det.

Det kommer att ligga på internet, öppet för alla. Var och en ska själv kunna undersöka sitt arbete på ett enkelt och säkert sätt. Olika typer av moduler för olika typer av arbete ska finnas. Analysen ska kunna göras på olika nivåer, en enklare, mer som en checklista och en mer avancerad.

Bygga en modell

Fabrikerna har problemen gemensamt. Det är arbetsställningarna och den manuella hanteringen. Metoden ska visa att den som utför det här arbetsmomentet så här ofta och så här länge löper risk för skador.

– En enkel checklista hjälper inte. Vi måste borra djupare. Vi fokuserar på stående arbete. Så att företagen kan jobba bort de röda arbetsställena, säger Linda Rose.

Verktyget ska vara enkelt att använda, anpassat till standarder och klara av de lagkrav som finns på arbetsmiljön. Långsiktigt ska det hjälpa till att minska de belastningsergonomiska besvären.

Arbetet ska göras i åtta steg. Arbetsgruppen har besökt flera Arla-mejerier i Sverige och Danmark och Scanias chassifabriker. Carl Lind har undersökt vilka olika metoder som redan finns och som är vetenskapligt baserade. Här hjälper Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle till. Projektet har gjort en behovsinventering och tittat på de riskbedömningar som görs idag.

Verktyget kan bygga vidare på kända metoder eller bygga nytt på erfarenhetsbaserad kunskap. Hur det kommer att se ut i slutändan vet man ännu inte.

– Det finns redan en kravspecifikation i en första version. Nu återstår byggandet av en prototyp, berättar Linda Rose.

 

 

68 taxirån polisanmäldes i Sverige under år 2009. Foto: Glauco Aio

Hot och våld i jobbet drabbar ofta kvinnor

Väktare, busschaufförer, butiksbiträden, spärrvakter, servitriser, socialassistenter och vårdpersonal är de yrken som är mest utsatta för våld och hot. De flesta som drabbas i dessa yrken är kvinnor.

– Enligt statistiken ska kvinnor vara mer rädda för att gå till jobbet och män ska vara mer rädda för att gå ut på gatan, sade kriminologen Sofia Wikman. Hon talade på Världsdagen för arbetsmiljö som anordnades av ILOkommittén och Arbetsmiljöverket på Rosenbad i Stockhom den 28 april.

 

Sofia Wikman är doktorand och en av författarna till Arbetsmiljöverkets rapport : Våld i arbetslivet – en kriminologisk kunskapsöversikt, (Rapport 2010:4) Övriga författare är Felipe Estrada och Anders Nilsson vid kriminologiska institutionen på Stockholms Universitet.

Kraftigt ökat arbetsvåld

Deras översikt visar att våldet i arbetslivet har ökat kraftigt, till skillnad från gatuvåld och våld i hemmet, som är ganska stabilt. Det var under 1980-talet som våldet började öka på arbetsplatserna för att plana ut på 2000-talet. De som arbetar ensamma och de som har visstidsanställda ärsärskilt utsatta, enligt ILO.

En tydlig ökning har skett av butiksrån, som har ökat kraftigt ända sedan 1975. Rånrisken är särskilt hög i butiker, men risk för våld och hot finns i många verksamheter: de som hanterar kontanter, har ensamarbete, har kontakt med människor med hjälpbehov och har öppet kvälls- och nattetid.

Exempel är post, värdetransporter, taxichaufförer och bussförare, städare, vårdare, reparatörer och personliga assistenter. Riskfaktorer kan också finnas i fysisk utformning, arbetsledning och företagskultur.

Det är inte bara individen, som drabbas av skada, stress, sjukdom och ekonomisk förlust. Även företaget blir lidande av minskad lönsamhet, stress, ökande frånvaro och ytterligare våld om inget görs.

Men våldet går att förebygga. Hot och våld uppstår sällan ur tomma intet, utan förebådas av varningssignaler, som klagomål eller trakasserier och en organisation, som inte reagerar på dessa signaler.

Det gäller att förebygga

Om chefer och anställda vill förebygga hot och våld gäller det att skapa en trygg arbetsmiljö. Tillit är en nyckelfaktor för att förebygga våld visar forskningen. Det minskar låsningar och rädsla, som annars är en grogrund för våld. Öppenhet och förtroendefullt samarbete på jobbet ökar till exempel chansen att ledningen får höra talas om missförhållanden.

–Det som krävs för att få säkrare arbetsplatser är att arbetsgivaren i förväg går igenom arbetet och riskbedömer det. Det handlar om att tänka efter om det verkligen är nödvändigt att arbeta ensam, att gå igenom lokalerna och se om de går att låsa, kolla om det finns värdesaker i verksamheten, sade Sofia Wikholm.

Att förebygga våld är ett långsiktigt arbete och insatserna gäller både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Då behövs ett systemperspektiv och att företaget och samhället inte bara lägger allt ansvar på offret och den enskilde förövaren.

En god säkerhetskultur

Helt säkra system finns inte. Säkerhet kan bara skapas genom människor, som i sitt yrke lär sig att hantera risker. För att förebygga olyckor och brott behövs en god säkerhetskultur på företaget där man är medveten om risker i arbetet, liksom att de anställda belönas för att de är beredd att rapportera misstag och tillbud.

I den goda säkerhetskulturen har skyddsombuden en viktig uppgift för att förebygga hot och våld.

–Vi har studerat arbetsskadeanmälningarnas åtgärdsruta. När skyddsombud varit med och gjort anmälan vidtas mer omfattande och långsiktiga åtgärder, sade Sofia Wikman.

Färre butiksrån 2010

Under 2010 minskade butiksrånen med 22 procent, totalt rånades 905 butiker runt om i landet. Det är ett trendbrott i rätt riktning med tanke på utvecklingen som varit de senaste åren. År 2008 begicks 1009 rån och år 2009 rånades 1154 butiker.

–Det var en mycket bekymmersam utveckling som ledde till att Svensk Handels styrelse initierade projektet Stoppa butiksrånen. Sedan augusti 2009 har Stoppa butiksrånen varit en prioriterad fråga och vi kan nu konstatera att arbetet har gett resultat, säger Magnus Kroon, säkerhetschef på Svensk Handel.

 

Anna Holmgren