Risker för taxiförare motverkas med skyddskamera och utbildning.

Taxivåldet motverkas med kunskap och kamera

Hot och våld är vardag inom taxibranschen. Var femte förare är drabbad av hot, var tionde av våld, och många funderar dagligen på att sluta köra.

TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, har studerat problemet och funnit lösningar som skyddskamera och utbildning i att bemöta kunderna.

 

Taxiförare är ett utsatt yrke.

Många förare drabbas av hot och våld, en del blir rånade. Även om de flesta av landets 23 400 taxiförare, varav tio procent är kvinnor, inte har en så svår arbetsmiljö.

– Majoriteten drabbas inte av hot och våld, men att vara taxiförare är ett ensamarbete och därför är det viktigt att arbeta med riskbedömning och att använda den teknik som finns för att öka tryggheten i arbetet, säger Maria Vigren, projektledare på TYA.

Unga förare mer utsatta

För drygt tio år sedan startade TYA en undersökning av taxiförarnas arbetsmiljö med avseende på hot och våld. Det saknades helt enkelt uppgifter i forskning och statistik.

I BRÅ:s brottsstatistik och i AFA:s statistik fanns data, men inga entydiga som gav någon heltäckande kunskap om taxiförares arbetsmiljö med avseende på hot och våld.

Så TYA tog tag i saken och gav SCB i uppdrag att göra en undersökning om taxiförarnas arbetsmiljö. Det gav de tuffa beskeden om att många förare har drabbats av hot och våld, att många kände sig otrygga och att en hel del förare funderade på att sluta.

Den utredningen har nu tio år senare följts upp med en ny utredning. Mellan de två kartläggningarna har skyddskameror blivit tillåtna i taxibilarna, taxiförarna blivit trafiktjänstemän, TYA startat utbildning för kunskap om bemötande och ett nöd- och larmsystem har införts.

– Mest utsatta grupper är unga förare med invandrarbakgrund som jobbar i stora och medelstora städer, säger Maria Vigren.

Kränkande

De är även mer utsatta för kränkande ord och nedsättande behandling. De som arbetat mindre än fem år är mer utsatta än de äldre. Den absolut viktigaste orsaken till hot och våld mot förarna är kunder som är påverkade av alkohol eller droger.

Däremot har risken för rån minskat radikalt senaste åren i takt med mindre kontanter och mer kortbetalning.

Högst på förarnas lista över önskade lösningar står skyddskameran. Det fanns förr en diskussion om kundens integritet.

Men år 2002 slog utredningen om kameraövervakning fast att ” intresset av att bedriva kameraövervakning i taxibilar får anses väga tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad”. Sedan dess har många taxibolag infört skyddskamera.

Skyddskamera förebygger

Maria Vigren minns när hon åkte taxi i södra Sverige och föraren berättade om sin skepsis mot skyddskameran.

Tills han en dag fick fyra stökiga grabbar i bilen. Han hörde någon undra varför de valt en bil med kamera, och när taxametern visade 200 kronor sade de:

”Stanna, vi vill av! Vi har bara 200 kronor”.

Och så betalade de med sina sista pengar. Killarna hade troligen tänkt strunta i betalningen om inte kameran hade funnits.

Förebygger

– Skyddskamerorna fungerar förebyggande, säger Maria Vigren. Om något händer taxiföraren så tar taxibolagets beställningscentral på polisens begärande ut bilderna till stöd för händelsen. Dessutom är priset för en kamera i bilen bara fem kronor per dag, baserat på en livslängd på kameran på 5 år. Så det är väl använda pengar.

En annan viktig åtgärd var att uppgradera förarna till trafiktjänstemän. Det var Transports regionala skyddsombud Ingemar Åhs i Örebro, som uppmärksammade projektet på att det fanns en skrivning i lagen om trafiktjänstemän som var tillämpbar för taxiförare.

Även bussförare har denna status.

– Som trafiktjänsteman får taxiförarna en särskild ställning om de blir utsatta för ett brott i tjänsten. Beviskraven är lägre vid hot och våld mot förarna, och påföljderna kan bli strängare.

En viktig förebyggande åtgärd är bemötandet av kunderna. Mer än hälften av förarna önskade mer kunskap om hantering av drogpåverkade personer, men även i bemötande av hotfulla och aggressiva personer.

Bemötande lärs ut

TYAs kurs Hot och våld mot taxiförare har drygt 500 förare gått för att få insikt i psykologiska faktorer och färdigheter i att förhindra att farliga situationer uppstår eller lindra dess negativa effekter.Även arbetsgivaren har ett stort ansvar. Det handlar om att göra riskbedömningar och ett systematiskt arbetsmiljöarbete i samarbete med skyddsombuden.

Arbetsmiljöverket gör inspektioner där man undersöker riskernas förebyggande, hantering av händelser och andra åtgärder.TYA delar in arbetsgivarens åtgärder i tre områden:– Beredskapsplan.– Klara stödrutiner vid hot och våld.

– Kamratstödjare som tar hand om den som drabbas.Maria Vigren tycker att i princip hade samhällelig forskning också kunnat utföra det som TYA gjort.

– Det vi har arbetat med i projektet är i ett gränsland mellan arbetsmiljöåtgärd och brottsprevention. De faktorer som TYA kan arbeta med är brottsprevention som har fokus på förarens arbetsmiljö. Den syftar till att göra det svårare att begå brott mot taxiförare samt öka risken för att bli upptäckt.

Nu är hon och TYA dock glada över att de gjorde slag i saken, och dessutom följt upp insatserna. Det visar sig att skyddskamerorna har fått en avskräckande effekt. De har även varit till nytta som bevismaterial i rättegångar.Att taxiförarna har klassats som trafiktjänstemän har i ett antal fall gett effekter i utgången på brottmål med strängare straff, och större tilltro till förarens version.

– Problemen har minskat något, men det är fortfarande alldeles för många som blir drabbade, säger Maria Vigren. Så det gäller att fortsätta utbilda förare, utrusta bilarna och ge stöd till drabbade förare. Tendensen är trots allt att omfattningen av hot och våld minskar och att förarna känner sig lite mer trygga än tidigare.

 

Torbjörn Uhlin