Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket
Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.
Hur långt kan man gå utan att tekniken blir integritetskränkande? Det är en av de frågor som Jan Johansson, professor vid LTU ställer sig.
Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.
Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.
– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.
Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.
– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Idén med projektet Framtidsfabriken har varit att låta kvinnor och unga vara med och skapa en vision av framtidens effektiva, attraktiva och långsiktigt hållbara arbetsmiljöer i industrin. – Det var lätt för oss att designa framtiden. Frågan är hur det ska gå till för att nå dit. Det är något för varje företag att fundera över, sade Lena Abrahamsson, en av projektledarna.
– Nästan varje gång vi mäter på ett företag hittar vi folk som utsätts för alltför höga halter av svetsrök, säger Bengt Christensson på Svenska Miljöinstitutet IVL, som har fått stöd av AFA Försäkring till projektet ”Webbplats med utbildning om bra arbetsmiljö vid svetsning”.
Arbetsmiljöverket har tagit fram en app för att mäta ljudnivån. Foto: Magnus Moström/AV.
Bullerföreskfrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också andra risker för ohälsa som trötthet och förhöjt blodtryck. Arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än att bara erbjuda hörselskydd, påminner Kjell Holmberg, som är bullerexpert på Arbetsmiljöverket.
De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock
Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.
– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.
Projektet riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet. Foto: Anna Holmgren
Andningsskydd ska användas på rätt sätt. Det är syftet med projektet ”Hur gör man egentligen? – Webbinformation för rätt användning av andningsskydd”.
Projektet bedrivs vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, och riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet.
Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet.
Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är
svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där
effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt
studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom
företagshälsovården.
Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.
- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall
Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.