Användbart nr 3 2024 handlar om forskning kring metoder inom företagshälsovården. AMM-klinikerna i Sverige har tillsammans med högskolor och universitet bidragit till nya evidensbaserade metoder till stöd för landets företagshälsovård.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kungälvs sjukhus - en av arbetsplatserna där man arbetar med att fånga upp tidiga signaler genom informell information. Foto: Västra Götalandsregionen.

Stöd från FHV sänkte sjukfrånvaron

Det räcker inte med att bara skicka över en påse pengar till en verksamhet för att de själva ska lösa sina arbetsmiljöproblem.

Det krävs en långsiktighet, en struktur på insatserna över tid.

Västra Götalandsregionen valde att ta in den regionala företagshälsovården Hälsan och arbetslivet som processtöd.

Utmattningssyndrom är komplext. Foto: PixabayFöretagshälsovård på pappret är ingen garanti. Foto: Lukas Bieri, Pixabay

Så fungerar företagshälsovården: ”Det räcker inte med en kurs i mindfulness”

Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.
Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.

Svenskarna ohälsa kostar miljarder. Foto: Jarmoluk, Pixabay

Ohälsa kostar miljarder

Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år.

Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay

Den ojämlika företagshälsovården

Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.

Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay

Teamarbete en utmaning i FHV

Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat. Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.

 

- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock

Holland förebild för svenska riktlinjer

Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, IMM. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.

Gör riktlinjer till stöd för FHV

Liv Nilsson är processledare  på Mynak för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården.. De två senaste handlar om synergonomi samt kränkande särbehandling och mobbning.

Det idealiska vore att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser Irene Jensen. Foto: Wojciech Wolak

En vision för företagshälsovården i Sverige

Irene Jensen är professur i metoder för företagshälsa vid Karolinska institutet. Här i Sverige vore det idealiska att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser hon. Företagshälsorna skulle mer ha ansvar för att stödja arbetsgivare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Det finns en risk att kontorsarbete får hög prioritet medan andra yrkesgrupper glöms bort när företagshälsovård upphandlas, säger utvecklarna bakom FHV Metodik. Foto: Pixabay.

Stöd på nätet för att förebygga ohälsa

Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se.

Samarbete med och stöd från företagshälsovården gav en mer hållbar struktur på arbetsplatserna. Foto: Pixabay.

”Roten till problemen måste identifieras”

En långsiktig strategi som flyttar perspektivet från att rehabilitera individer till att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö genom att förändra organisationen.

Introduktionen av processtöd från företagshälsovården gav resultat.

Användbart nr 2 2024 handlar om ny forskning kring både smittor och ämnen som länge varit kända för att vara skadliga. Hur ska man hantera de skadliga partiklar och smittor som kan spridas på arbetsplatser? Goda basala hygienrutiner och en god ventilation är grunden i de flesta fall. Coronapandemin kom att visa att en komplettering med luftrenare kan göra stor nytta. Partiklar kan också tränga in i huden och skada olika organ i kroppen.

Flera forskare önskar sänkta gränsvärden. Sexvärt krom orsakade en stor miljöskandal i USA för ett kvarts sekel sedan. I Sverige har gränsvärdet för exponering av detta krom inte sänkts sedan 1996. Gränsvärdet är 25 gånger högre i Sverige än i USA.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.

Viktigt att forska snabbt på nya virus

Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.

De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.

Luftrenare gör nytta vid virusutbrott

Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.

Forskarna mätte virus och bakterier både på ytor och i luften på tandvårdskliniker. Foto: Michelle Nerentorp.

Utsug skyddar i tandvården

Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete?
Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar.
Det fanns en oro för covidsmitta, och man ville också veta mer om kvicksilverfaror.

Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.

Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.

Nanopartiklar - okända faror ska följas

Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.

I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.

Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?

Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.

Sexvärt krom - forskare önskar lägre gränsvärde

Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden.

– Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Det handlar om sexvärt krom.

Alexander Hedbrant leder projektet ”Partikelexponering i Arbetslivet” och han anser att forskningen inte tillräckligt uppmärksammat hur farliga partiklar på arbetsplatsen påverkar hjärta och kärl, lever och andra organ. Foto: Privat.

Damm kan skada flera organ

Forskning på senare år visar att ”bara vanligt damm” inte är så ”bara”. Och små, små partiklar kan gå längre in i kroppen än lungorna och via blodet hamna i andra organ som lever, hjärta och njure. Alexander Hedbrant leder ett tvärvetenskapligt projekt om partiklar i luften på jobbet och ger det här rådet till skyddsombud och chefer: Vänta inte på nya gränsvärden! Gör redan nu allt som går att göra för att minska mängden damm på arbetsplatsen. På sikt hoppas och tror han att projektets forskningsresultat kommer att bidra till sänkta gränsvärden.

Arbetsmiljöingenjör Anders Bruhn genomför ett experiment i laboratoriet. Foto: Klara Mitander

Dags att utforska vad arbetsmiljön gör med vår skyddsbarriär - huden

Kemiska ämnen och skadliga partiklar drabbar oss människor inte enbart genom luften som vi andas, utan hamnar också på huden, kroppens största organ. Där kan de orsaka hudproblem som eksem och allergier, och även tränga igenom den skyddsbarriär för resten av kroppen som huden är. Men frågor om huden och arbetsmiljön är överraskande lite beforskade. Och det råder brist på både mätmetoder och gränsvärden. Klara Midander vid IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med att göra något åt detta.

Amer Wafi har arbetat på McDonalds i två år. Innan han fick ställa sig vid stekbordet på hamburgerrestaurangen fick han genomgå en grundutbildning, Foto: Lotta Engelbrektson

Många börjar arbetslivet på McDonald´s

McDonald’s är en av Sveriges största ungdomsarbetsplatser. Varje år tar tusentals unga sina första steg i arbetslivet just här. Hamburgerkedjan lägger därför stor vikt vid introduktion. Alla nyanställda måste genomgå en utbildning i arbetsmiljö innan de får börja jobba. Amer Wafi började sälja hamburgare som 17-åring.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som  finns. Foto: Arbetsmiljöverket

Olyckor på jobbet ökar bland unga – oklart varför

Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.

Elever på högskoleföreberedande program får nästan ingen undervisning alls i arbetsmiljö. Bild: iStock/skynesher

Stor del av elever lär sig inget om arbetsmiljö

Nästan ingen undervisning alls i arbetsmiljö. Det är verkligheten för majoriteten av eleverna som går i grundskolan och gymnasiet, enligt en rapport från Mynak.
– Det har visat sig i att många unga människor skadar sig i arbetet, säger forskaren och rapportförfattaren Jörgen Tholin.

En bra start på jobbet bottnar i att kolleger och chefer på arbetsplatsen kan ta den nyanställdas perspektiv och att den nya känner att det är okej att vara just ny.Bild: iStock/SDI Productions

Introduktion minskar osäkerheten som ny

Ju snabbare den nyanställda blir på det klara över sin nya roll, får utveckla sin kompetens och blir en del av gänget, desto mindre blir stressen enligt Elin Frögéli vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor har hon forskat i vilka introduktionsinsatser som har effekt.

Som ung på jobbet är det viktigt med introduktionen, att man får utrymme och möjligheter att lära sig och attt utvecklas. Foto: Anna Holmgren

Unga röster om att arbeta inom handeln

Hur är det att vara ung på jobbet? Den frågan ställde tre forskare på Karolinska institutet till 21 gymnasister som provat på att jobba i handeln. Svaren rörde sig kring lärande på jobbet, osäkerhet och gränser mellan jobb och privatliv. De unga vuxna som deltog i studien var 18 – 19 år gamla och gick sista året på gymnasiet på linjen handel och administration. Alla hade erfarenhet av att arbeta i butik.

Utmattad. Som ny på jobbet kan det vara svårt att sätta gränser.Bild: peoplemags Istock

Unga blir sjuka av stress på jobbet

Osäkra anställningar, dålig introduktion och bristfälligt stöd. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Sedan 2015 har antalet personer med stressrelaterade diagnoser bland unga, mellan 15 och 39 år, ökat med över 20 procent. Störst är pressen på unga kvinnor som upplever att de behöver prestera mer än män.

Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock

Unga chefer saknar stöd uppifrån

Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.

Cykelbud riskerar fallolyckor, trafikolyckor och förslitningsskador. Foto: Anna Holmgren

Ett hårt arbete för unga välutbildade invandrare

I Stockholm har Karolinska institutet genomfört en studie med 17 cykelbud, taxiförare och frilansar. De har dokumenterat sitt arbete med stöd av forskarna.  Resultatet blev en fotobok och en utställning på Arbetets museum i Norrköping.

- Det krävs att man förtydligar var arbetsgivaransvaret ligger så att någon tar ansvar för plattformsarbetarnas arbetsmiljö,, säger Filippa Lundh. Foto: Anna Holmgren

Vem tar ansvar för gig-arbetarna?

Gigarbetare har ofta stressiga, otrygga, fysiskt tunga jobb. Vad kan man göra för att förbättra deras situation i Sverige och internationellt?

– Det viktigaste är att gig-arbetarna får rätt till en bra arbetsmiljö och en ekonomiskt dräglig situation, säger Filippa Lundh, folkhälsovetare och doktorand i projektet GigOSH.

Det finns ett tydligt samband mellan villkoren för arbetet och arbetstagarnas hälsa. Foto: KI

Tio åtgärder för bättre jobb

Ungefär hälften av unga under 25 år har osäkra jobb med låg kvalitet. Forskarna på institutionen för miljömedicin på Karolinska Institutet har i fyra år studerat otrygga, lågavlönade jobb utan kollektivavtal och försäkringar. De har tagit fram en handbok med tio förslag till åtgärder för att minska de negativa effekterna på hälsan av dessa otrygga jobb.

 

Elin Andersson och Niklas Persson gjorde tillsammans med skyddsombudet Ralf Bertolaccini regelbundna riskanalyser. FOTO: Jonas Fogelqvist

När det inte gick att arbeta hemma - Så gjorde Hemköp under pandemin

På Hemköp City i Stockholm hanterades covidpandemin med förebyggande åtgärder och regelbundna riskanalyser. Man följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer, som konkretiserades av Hemköp centralt. Men kunderna följde inte alltid rekommendationerna.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Det gällde att skydda personalen från smitta. Plexiglas framför kassorna blev en av åtgärderna. FOTO: iStock

Bättre arbetsmiljöarbete i butiker efter pandemin

Arbetsmiljöarbetet i butikskedjorna förbättrades under pandemin. Det visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Riskanalyserna blev fler och arbetsmiljöfrågorna kom upp på bordet. Samverkan mellan ledning och skyddsombud blev bättre. Butiker med ett redan utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete hade lättast att anpassa sig.

Stockholm var snabb med att införa stängda framdörrar för att begränsa smittspridning. Foto: Roland Magnusson/iStock

Krisberedskapen behöver bli bättre i busstrafiken

När covid-19 slog till lyste beredskapsplanerna med sin frånvaro i busstrafiken. För att begränsa virusspridningen sattes åtgärder in – men de var mer grundade i oro än smittspridningseffekt. Bussförare var extra utsatta för smittspridning, visar forskning.
‒ Det är svårt att vara snabb och göra rätt utan en tydlig plan, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Distansarbete gör det svårare att sätta en gräns mellan arbete och fritid. Foto: t-lorien

Distansarbete - en utmaning för chefer och företagshälsa

Under pandemin flyttades stora delar av tjänstemännens arbete hem till den privata bostaden. Det visade sig att det minsta problemet var själva den digitala tekniken. Tvärtom var det den som öppnade hemmets dörr för distansarbete. Frågan är hur företagen och de anställda klarade den radikala omställningen.

- Företaget kräver mycket, det är mycket vi ska leverera. Vad behöver man då för kunna bidra på bästa sätt? säger Åsa Göthlin. Foto: Scania

Omställning till distansarbete på Scania

– Hela cykeln av teknologiska förändringar går på högvarv globalt. Häng med och bli inte rädd, försök inte springa tillbaka. Du måste våga utveckla och förstärka de fina delarna! Det säger Åsa Göthlin. Hon är ekonom i grunden, men kom in på personalfrågor tidigt i sin karriär. På Scania i Södertälje är hon ansvarig för People experience.

 

 

 

 

 

En strategi för att skilja på jobb och privatliv är att ha en dedikerad arbetsyta i hemmet, och att städa undan jobbdatorn efter arbetsdagen. Foto: Deltagare i studien.

Att lajva kontor hemma drar gräns mellan jobb och privatliv

Gränsen mellan jobb och privatliv suddas lätt ut när man jobbar hemifrån. Men rutiner kan hjälpa människor att växla mellan jobbläge och privatläge, visar forskning.

När kontoren blir mindre läggs mycket vikt vid de sociala ytorna. Men behovet av lugn och ro finns fortsättningvis. Foto: simonkr/iStock

Arbetsro kan locka tillbaka anställda till kontoret

Kontor som gapar tomma får organisationer att skala ner på ytorna. Men utgångspunkten är alltför ofta kontorsutrymmet i sig – inte verksamhetens eller de anställdas behov. Det säger sakkunniga Suvi Hirvonen vid finska Arbetshälsoinstitutet.

Hemtjänstpersonalen utsattes för mer stress under pandemin. FOTO: iStock

Mer arbetsbelastning i hemtjänsten under covidpandemin

Det krävs fler fasta tjänster och mer stöd till personalen. Det är några av de preliminära slutsatserna från en studie om hemtjänstpersonalens villkor under pandemin. Fredrik Norström vid Umeå universitet har tillsammans med kollegor frågat anställda om deras upplevelser.

Covidpandemin ledde till en extrem arbetsmiljö på IVA. Foto: Rickard Kihlström

IVA-personalen pressades hårt under pandemin

Personalen på landets intensivvårdsavdelningar utsattes för hård press under Covidpandemin. Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vilka faktorer som orsakade mest utmattning. Det visar sig att rädslan för att göra fel var det som stressade mest.

- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz

På jakt efter hållbara arbetstider inom sjukvården

Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.

Ensam är inte stark. Stöd från familj, kollegor, vänner och staten var avgörande. Det visar forskning på hur småföretagen klarat sig under pandemin. Foto: Pexels/Pixabay

Friskfaktorer till hjälp för småföretagen

Före pandemin låg småföretagens chefer och ägare i framkant i hela EU när det gällde hälsa och välbefinnande. Mittuniversitetet har studerat småföretagarnas erfarenheter av covid och lärdomar inför framtida kriser.

Malin Bergander är barnmorska på en av norra Europas största förlossningskliniker. Foto: Privat

Vi har lärt oss att respektera tystnaden

Malin Bergander är barnmorska och deltog i en studie av ljudmiljön på sin förlossningsklinik. Det genomfördes av forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet.

– Tack var deras studie fick vi upp ögonen för hörseln. Numera har vi fått möjlighet till tysta arbetsplatser, säger hon.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

- Det är viktigt att personalen får prova ut vad som passar just för dem, säger Sofie Fredriksson. Foto: Privat

- Ljud är fantastiskt i lagom mängd!

I forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet pågår ett pionjärarbete för att studera och förbättra ljudmiljön inom kvinnodominerade yrken. Forskning om ljud och buller i arbetsmiljön har främst bedrivits inom mansdominerade yrken i industrin. Även lagstiftning och föreskrifter om buller är anpassade för industriarbete.

 

I ett kontorslandskap kan du störas av allt från prat till ventilation. Ofta märker vi det inte. (Foto: Pixabay)

Det tysta bullret

En del ljud är så låga att vi rycker på axlarna åt det. Det kan vara brus från ventilationen eller ljud från serverhallen. Andra ljud tar vi för givet, som samtal mellan kollegor en bit bort. Men forskning visar att även sådant ”tyst” buller påverkar koncentration och prestation.

 

 

 

Prat och ljud kan vara svåra att koppla bort för de flesta. För den som har adhd blir det änn värre. Foto: Lukas Bieri, Pixabay

Personer med adhd distraheras lättare

Personer med adhd har svårare att stänga ute distraherande ljud. Skillnader i hjärnas kontrollsystem ligger bakom. Detta kan få  konsekvenser på jobbet.

Den som har adhd tappar lätt tråden när hen störs av till exempel prat och telefonsamtal. Detta har man vetat länge. Men ny forskning ger ledtrådar till vilka mekanismer i hjärnan som egentligen leder till svårigheterna.

Som många andra musiker drabbades Nisse Söderqvist av tinnitus. Foto: Jonas Fogelqvist

Nya sätt att skydda musikers hörsel

Musiker drabbas ofta av hörselskador. Hörselskydd minskar risken för detta, men kan leda till att man får svårare att höra sina medmusiker. Arne Nykänen vid Luleå tekniska universitet forskar i om in ear-monitorer kan vara lösningen. Han tror även att hörselproppar med liknande teknik kan bli ett alternativ på andra arbetsplatser.

 

 

 

 

- Det är viktigt att tänka på hela ljudbilden med frekvenser och ljudtoppar, säger Jenny Selander. Foto: KI

Buller kan ge hjärt- kärlsjukdomar

Det är viktigt att man tänker på hela ljudmiljön på arbetsplatsen och inte bara sätter en enda gräns vid dagens medelvärde på 80 decibel under åtta timmar. Det säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska Institutet.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en app för att mäta ljudnivån. Foto: Magnus Moström/AV.

- Det är inte så himla svårt att åtgärda buller

Bullerföreskfrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också andra risker för ohälsa som trötthet och förhöjt blodtryck. Arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än att bara erbjuda hörselskydd, påminner Kjell Holmberg, som är bullerexpert på Arbetsmiljöverket.

Ett barns skrik kan vara farligt för förskolepersonalens hörsel. Foto: Zanuck/iStock.

Farligt för hörseln när barn skriker till

Förskolelärare är den yrkesgrupp som anmält flest arbetssjukdomar orsakade av buller. I vilka arbetssituationer har förskolepersonalen låg eller hög risk att utsättas för höga impulsljud? Det vill forskaren Fredrik Sjödin vid Umeå universitet ta reda på. Det skulle hjälpa de anställda att skydda sig.   

De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock

Tyst acceptans för buller på fabriker

Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.

– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.

Driftteknikerna Magnus Karlsson och Mats Carrin på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg står framför sin servicebil.Trevligt på jobbet. Driftteknikerna Magnus Karlsson och Mats Carrin på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg tycker att arbetsklimatet har blivit bättre. Foto: Lotta Engelbrektson

Norsk utredningsmetod mot mobbning i Göteborg

Göteborg Stad har tagit ett krafttag mot kränkande särbehandling och trakasserier. Hittills har ett hundratal HR-specialister, chefer och fackliga representanter utbildats i den norska metoden Faktaundersökning. På förvaltningen Kretslopp och vatten har 150 medarbetare fått en grundkurs i trivsam kommunikation. Stämningen på jobbet har blivit bättre. Folk ser varandra i ögonen och hälsar i korridorerna.

Porträtt på Stefan Blomberg-Icke-stödjande chefer gör redan svåra effekter av mobbning ännu giftigare, säger Stefan Blomberg.

Icke-stödjande chef ökar risk för giftig mobbning

-Icke-stödjande chefer gör redan svåra effekter av mobbning ÄNNU giftigare. Det säger Stefan Blomberg, psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Linköping och landets främste expert på mobbning i arbetslivet. Hans doktorsavhandling, som kom i december 2022, har ett namn som sammanfattar forskningsresultaten på ett extremtydligt sätt:  Varning för icke-stödjande chefer! 

Bild på kvinna med huvudet i händerna framför en datorskärm. Vem har sett? Att inte veta vem som har läst påhoppen i sociala medier kan vara plågsamt.

Negativa beteenden flyttar ut på nätet

Mobbning pågår inte bara öga mot öga på våra arbetsplatser. Kritik och aggressioner levereras minst lika effektivt digitalt. Forskning visar att var tionde yrkesarbetare har utsatts för någon form av nätmobbning kopplat till sin arbetsplats.

Ensam man i förgrunden och två män som står tillsammans bakom honom.Utestängd från gruppen. Utrikesfödda drabbas hårdare av arbetsplatsmobbning än andra. Foto: Fertnig/ iStock

Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning på jobbet

Utrikesfödda är tre gånger mer utsatta för mobbning på jobbet än andra. Ju längre bort de kommer ifrån, desto större är risken att drabbas. De som är i minoritet på en arbetsplats är extra sårbara.

Male Coworkers Whispering Behind Back Of Unhappy Businesswoman Spreading Rumors And Gossips Standing In Modern Office. Sexism And Bullying Problem At Workplace Concept. Selective Focus

Kampen mot arbetsplatsmobbningen - forskare samlar råd och kunskaper om metoder

Från forskningsresultat till praktiskt användbara råd och metoder. Detta är idén bakom ett antal skrifter som Myndigheten för arbetsmiljökunskap Mynak ger ut. ”Riktlinjer för hantering av sociala hälsorisker på arbetet – kränkande särbehandling och mobbning” kom 2021. 

Kommer handläggarsystem byggda på AI ta hand om de enkla besluten, och människan bara de svåra? (Foto: Gorodenkoff)

Människan blir än viktigare i automatiserade jobb

Automatisering och artificiell intelligens kan underlätta arbetet, men många är överoptimistiska och undervärderar de risker som också finns.  Det hävdar Åsa Cajander, professor i människa-maskininteraktion vid Uppsala universitet.

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

Flera robotsystem tar över praktiska göromål i kostallet, samtidigt som de samlar data och skickar larm. (Foto: DeLaval)

Robotarna i stallet påverkar rygg, stress och kokomfort

Var har AI och automatisering slagit igenom mest,?  Ett ställe du inte skulle ha gissat: kostallar på svenska mjölkgårdar. Det hävdar IT-forskaren Jessica Lindblom.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Den digitala avataren Lilly kan hjälpa brukarna med det mesta. Foto:Atea

AI-Lilly på väg in i omsorgen - vad händer då?

Digitala assistenter, robotdjur, övervakningskameror. Vad händer med omsorgsyrket när AI kommer in i äldreomsorgen? Den frågan intresserar Marcus Persson vid Linköpings universitet.

Skyddsombudet Emil Långström har på sig sitt "superunderställ", som har fem sensorer. (Foto: Wavr)

AI-tröjan mäter vibrationerna

En smart underställströja med uppkopplade sensorer har koll på vibrationerna som lastbilschaufförerna i Bolidens gruva i Kankberg utsätts för på jobbet.  Kontinuerliga mätningar och artificiell intelligens ska förbättra arbetsmiljön.

Forskare demonstrerar hur tröjan registrerar belastningen vid olika rörelser. (Foto: Ragnhild Larsson)

En smart tröja kollar belastningen

Forskare vid KI och KTH har under många år arbetat med att fram en tröja som mäter och riskbedömer belastning i överarmar och rygg.

Med smarta klockor kan vi samla mätdata om oss själv. På jobbet kan ny mätteknik bidra till bättre arbetsmiljöbeslut. (Foto: Nathaphat)

Mät mer för att förebygga arbetsskador

Användning av smarta kläder med mätteknik är ovanlig på de finska arbetsplatserna, visar forskning från Arbetshälsoinstitutet i Finland.

 

Företag inom logistik och transport effektiviserar sina varuflöden med hjälp av algoritmer, som styr lagerarbetarna i varje moment. (Foto: Gorodenkoff)

När AI-systemet ger dig order i örat

Hur är det att jobba med både en algoritm och en chef som styr arbetet? Carin Håkansta undersöker tillsammans med en doktorand hur det inverkar på de anställdas hälsa och arbetsmiljö.

Kina är AI-tvåa i världen.. Regimen och företagen antänder AI för attt övervaka medborgare och anställda..(Foto: Julian Viry)

Med ny teknik kan vi övervakas hela dagen

AI kan leda till stora effektivitetsvinster. Men risken för ständig övervakning av personalen är uppenbar. Det menar Mattias Burell från Mälardalens universitet.

Hans Lindell demonstrerar en borrmaskinHans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson

Vibrationsskador är helt onödiga

Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

MTA minskar mängden vibrerande verktyg. Ulrika Lejdström och Andreas Östling med de båda skruvdragarna som är tänka att ersätta slagskruvdragaren. Foto Anders Andersson

De tog bort de värst vibrerande verktygen

MTA Bygg och Anläggning har tagit krafttag för att minska de anställdas exponering för vibrationer. Företaget har tagit bort de mest vibrerande verktygen från den personliga utrustningen och utbildat alla anställda om vibrationer. Det har gett resultat.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Skogsmaskin fäller trädTimmerbilsförare utsätts för helkroppsvibrationer och riskerar att drabbas av värk i nacke och rygg, hjärt- och kärlsjukdomar liksom diabetes. Foto: Yusuf Onuk

Modell ska minska risker med helkroppsvibrationer

Helkroppsvibrationer ger smärta i ländrygg, axlar och nacke. I kombination med stillasittande kan det leda till hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Timmerbilsförare är en utsatt grupp. Ett forskningsprojekt ska utveckla en modell som minskar riskerna.

SlagborrMed vibrationsdatabasen vill Hans Pettersson förhindra att skadorna uppstår eftersom det inte finns någon bot. Foto: Vidar Nord

Vibrationsdatabasen ska minska skadorna

Den nationella vibrationsdatabasen ska leda till fler riskbedömningar och färre vibrationsskador.
– En riskbedömning är viktig för att få en uppfattning om hur mycket de anställda på ett företag utsätts för vibrationer, säger Hans Pettersson, forskare på Umeå universitet.

För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell

Värstingmaskiner går att undvika - vi listar de bättre alternativen

Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.

Foto: Arbetsmiljöverket

Gränsvärdet borde halveras

Vibrationer skadar även när de ligger under gränsvärdet, visar en kunskapsöversikt från 2017.
– Inte mycket har hänt sedan dess, säger Tohr Nilsson, docent i arbets och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna till kunskapsöversikten.

Illustration av felriktat ljus–De största problemen i den visuella arbetsmiljön är bländning och flimmer. Felplacerade armaturer är det absolut vanligaste, säger Hillevi Hemphälä. Illustration: Mynak

Friskare personal med rätt visuell arbetsmiljö

Vi tänker sällan på ljusmiljön och hur vi påverkas av den, men en felplacerad lampa kan leda till sjukskrivning på grund av nackbesvär. Det säger Hillevi Hemphälä, synergonomiforskare vid Lunds universitet.
– Med min forskning vill jag skapa en bättre visuell arbetsmiljö som leder till bättre hälsa och ökad prestationsförmåga.

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

Mobilens kamera synliggör den dåliga LED-lampans flimmer, som du själv inte kan se – men som kan ge dig huvudvärk. Foto: Johannes Linden, LTH

Varning för flimmer

Lampor som flimrar, utan att du själv kan se det, kan ge dig huvudvärk och koncentrationssvårigheter, och i värsta fall migrän. Du kan själv göra en första flimmerkoll med din mobil, och det finns flimmerfria lampor. Detta ett enkelt arbetsmiljöproblem att lösa.

Johannes Lindén fascinerades av att mäta det som var ”omöjligt” att mäta och halkade in på ljusforskning. Här undersöker han ljuset på Kungliga biblioteket i Århus tillsammans med Thomas Dau Larsen på biblioteket. Foto: DTU

Flimmerförvirring!

Ljusforskarna har en annan och alldeles egen definition av flimmer än den gängse. Den har sina rötter i tidig forskning om ljussvängningar – i biograferna. Detta kan ibland göra det lite krångligt när de vill kommunicera med allmänheten.

Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i. Foto: Enikö Arnell Szurkos

Nytt labb förenklar ljusforskning

Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.

Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash

"Utforma belysning rätt från början"

Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi. 

Kerstin Hart Lundberg– Personalen blir piggare med den nya dygnsrytms belysningen, berättar Kerstin Hart Lundberg. Foto: Ragnhild Larsson

Dygnsrytmsbelysningen gör personalen friskare

En störd dygnsrytm kan öka risken för sjukdomar som cancer. Belysning som imiterar det naturliga ljusets skiftningar kan vara en lösning. Det visar en pilotstudie från avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö.

På avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö är den tidigare så mörka korridoren behagligt ljus denna tidiga eftermiddag i september. Här arbetar 26 anställda  med 17 patienter.

– Jag  blir pigg när jag kommer hit för att det är så ljust och överlag är personalen mindre trött, säger Kerstin Hart Lundberg, enhetschef på avdelning 83

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Ett betonglejon på Drottninggatan med blommor på huvudetTerrordåd är exempel på en "extraordinär händelse" som påverkar arbetsmiljön för många. Bilden är från dagen efter terrorattacken på Drottninggatan. Foto: Tommy Feldt/Flickr

Vi behöver öva för nya typer av kriser

Kriser och katastrofer påverkar arbetsmiljön, men det är alltför vanligt att de som arbetar med krisberedskap inte gör den kopplingen.

Det säger Jonas Borell, som är forskare i arbetsmiljöteknik och har doktorerat på samhällets krishantering.

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

Forskaren Jason Murphy står lutad mot en stor blomkruka på Drottninggatan i StockholmAkutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason Murphy som forskat på krishantering inom vården.

Dålig beredskap i vården

Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017.  Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.

Verktyget Human Factor Tool används bland annat i sjöfarten. Foto: Michael Kazarnowicz/Flickr

Räkna med mänskliga faktorn

Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.

Bild på grisar i bur.I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr

Djurrättsaktivism oroar lantbrukare

Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.

Söndertrasade hus efter tsunamin i Thailand 2004Tsunamin i Thailand 2004 är en händelse som kom att påverka många människor även i Sverige. Foto: Telemal/Flickr

Krisberedskap är en färskvara

Precis som vi måste öva hjärt-lungräddning regelbundet, måste vi uppdatera våra kunskaper om hur våra hjärnor klarar extrem stress i en krissituation. Sunt förnuft räcker inte när vi behöver ta hand om oss själva, våra arbetskamrater, och andra som berörs. Kunskap vi en gång förvärvat, finns inte självklart kvar.

Industriarbetsplatser har varit normen för arbetsmiljölagstifningen. I dag ser arbetslivet annorlunda ut. Det bidrar att rättsläget för arbetsgivares arbetsmiljöansvar är snårigt, menar forskaren Johan Holm. Foto: Pixabay

Forskare: Snårigt rättsläge för arbetsgivares arbetsmiljöansvar

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Det slås bland annat fast i arbetsmiljölagen. Men vad som händer om hen inte lever upp till kraven är inte lika solklart. Det visar en ny avhandling i rättsvetenskap från Umeå universitet.

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

Arbetsmiljöåklagare Christer B Jarlås tycker att arbetsmiljörätten behöver förändras. Han har nyligen överklagat domen som friade företagen Green Cargo och Smurfit Kappa från ansvar för en järnvägsarbetares död hösten 2019. Foto: Salomon Rogberg, Sekotidningen.

”Självklart måste arbetsgivare göra allt som går”

Varje år dör drygt 40 anställda på sina arbetsplatser. En av dem som inte kom hem från jobbet var en signalman som klämdes ihjäl i en olycka på ett pappersbruk i Piteå för två år sedan. Dödsolyckor på arbetsplatser utreds som arbetsmiljöbrott, men det är få som fälls.

 

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Maria SteinbergMaria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften. FOTO: Michael Steinberg

Paragraferna i OSA hårdvaluta som missas

När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.

Stressad akutsjuksköterskaEtt sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund. Foto: Unsplash

Arbetsmiljöverkets krav: Öka bemanningen

På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.

Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.

Stressad manArbetsrelaterad stress är en svår fråga, men viktig att fånga i arbetsmiljörätten, enligt forskaren Peter Andersson. Foto: Francisco Moreno

Nya krav på åtgärder mot stress

Ökad bemanning, mer återhämtning och högre kompetens – på allt detta ställer Arbetsmiljöverket nu krav grundat i OSA. Men ännu saknas praxis om dessa krav håller i rätten, enligt Peter Andersson, forskare i arbetsmiljörätt vid Göteborgs universitet.

Skyddsombud framför bilSkyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.

Skyddsombudet: Lär er OSA-föreskriften

Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.

Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.

– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.

kretskortDen ökande mängden elektronikskrot ställer krav på återvinning med säkrad arbetsmiljö. Foto: Michael Dziedzic/Unsplash

Gamla hälsohot i nya kläder

Nu ökar trycket på att vi ska ta hand om gammal elektronik – laga, demontera, mala och smälta. Därmed kommer gamla hälsohot tillbaka på arbetsplatserna, och nya tillkommer.

Anneli Julander har studerat exponering i många år. Nu ska hon rita en ”vägkarta” för återvinningsbranschens arbetsmiljöer.

Miljöpolitik och ekonomiska intressen driver mot ökad återvinning. Samtidigt växer digitalisering och elektrifiering snabbare än kapaciteten i den branschen.

 

Läs mer…

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

elbil laddasMed elbilar och apparater som kan laddas följer en ökad användning av litium. Foto: Ernest Ojeh/Unsplash

Grön våg som kan ge nervskador

Flera metaller som finns i elektronikskrot kan skada nervsystemet, orsaka cancer och troligen ALS.

Karin Broberg är genetiker och ska borra djupt i hur de anställda kan påverkas när gamla datorer och mobiltelefoner ska återvinnas.

 

Läs mer…

Bygg- och fastighetssektorn står för 20 procent av landets växthusgasutsläpp.

Rättvisa krävs för hållbar omställning

– Det finns tre ben för att en grön omställning ska fungera: ekonomin, miljön och rättvisan. Får vi inte en tydligt rättvis omställning, blir den inte hållbar.  Och inom återbruk hotas den av bristande kunskaper om miljö och arbetsmiljö

Det säger Johan M Sanne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

 

Läs mer…

Vägarbetare som jobbar i gassande solKlimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk

Värmeböljor påverkar arbetsmiljön

Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.

Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal. 

 

Läs mer…

Klädfabrik i VietnamPå en fabrik i Kambodja som tillverkade kläder för HM kunde det vara 39 grader varmt i fabriken. (Bilden är hämtad från fabrik i Vietnam) Foto: Unsplash

Extremhetta drabbar arbetare i tropiska länder

Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.

Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.

 

Läs mer…

MS, parkinson, fibromyalgi… Det finns många funktionsnedsättningar som inte syns. Berätta eller inte? Foto: Austin Distel/Unsplash

Berätta om det osynliga ‒ eller inte?

MS, parkinson, ADHD…

Säg att du har en funktionsnedsättning som inte syns. Vill du berätta om det på jobbet? Svårt val! Du kan råka illa ut både om du berättar och om du inte gör det.

 Och omvänt: det kan finnas fördelar med bägge valen. Forskaren Maria Norstedt tycker att varje arbetsplats ska se till att göra valet lättare för dem med osynliga funktionsnedsättningar.

Om allt detta berättar tio personer med egna erfarenheter, som sociologen Maria Norstedt har djupintervjuat i en studie

 

Läs mer…

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

Tjej med lurarHörlurar med brus är ett användbart hjälpmedel för koncentration: Bild: Attention

Så blir jobbet bättre för någon med adhd

Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel,  många men korta pauser.  Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.

 

Läs mer…

 

Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash

Chefer saknar kunskap om psykisk sjukdom

Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.

 

Läs mer…

Lotta Rizzo– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos

- Ta hänsyn till att folk är olika

Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.

 

Läs mer…

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontorsmiljö med tyst zon där medarbetare kan arbeta ostört.I Göteborgs stadshus har gamla lokaler byggts om till moderna kontor. Den här miljön är formgiven av arkitekten AnneMerete Sørensen. FOTO: Arkitektbyrån Abako/Bert Leandersson

Dyrt att inte göra rätt från början

Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.

Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.

 

Läs mer…

Kontorsrum med flera höj- och sänkbara skrivbord.Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash

Så blir arbetsplatsen tillgänglig för fler

Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.

‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.

 

Läs mer…

Noterat om tillgängligt

Ytterligare några notiser om tillgänglighet, bland annat detta:

Forskningsrådet Forte har nyligen gjort en sammanställning av litteratur kring arbetsmarknad och tillgänglighet. Där konstateras att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Skriften heter ”Tillgängligt arbetsliv”, i serien Forskning i korthet.

 

Läs mer…

 

 

Universellt för fler

UUA, Universell utformning av arbetsplatser, är ett projekt som drivs av Akademikerförbundet SSR i samarbete med flera organisationer och företag, finansierat av Europeiska socialfonden.

 

Läs mer…

Krönika: Vi är alla funktionshindrade

Den blinde ministern hade ett blåmärke i pannan.

Jag intervjuade ”handikappminister” Bengt Lindqvist på 90-talet. Det skulle handla om hur hindrande arbetsmiljön kunde vara. Om hur arbetet kan möjliggöras för fler. Han visade sin då ovanliga ”prator”, datorn som läste upp det som han hittade på internet.

 

Läs mer…

 

 

Ung chef Foto: UnsplashUnga chefer skulle kunna slappna av mycket mer - deras ledarskap är mer uppskattade än de tror. Både unga och äldre medarbetare trivs bäst med de unga cheferna, enligt studie vid Karolinska Institutet. Foto: NeONBRAND/Unsplash

Unga chefer uppskattas mer

Unga chefer är mer självkritiska i sitt ledarskap, men det är obefogat, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Unga chefer är nämligen mer uppskattade än äldre. 

Unga ledare mår sämre och upplever mer stress än äldre. De har också mindre tro på sig själva, underskattar sin förmåga att leda, och riskerar i högre grad utmattning och depression.

Emina Sesto Foto: Konungens stiftelse ungt ledarskap

Chef vid 21 års ålder – prisad för ledarskap

Emina Sesto, nu 23 år, fick chansen att bli chef under socionomutbildningen. Två år senare prisas hon för sitt ledarskap, och känner också igen sig i de nya forskningsresultaten.

Hon började som praktikant och efter bara ett par månader blev hon biträdande chef.

Emina Sesto hoppade över steget som de flesta ändå tar efter en socionomutbildning, att jobba några år som handläggare eller socialsekreterare.

Det behövdes en ny verksamhetschef för tre LSS-boenden i Uppsala. Anna Ahlstrand, områdeschef inom vård- och omsorgsförvaltningen, Uppsala kommun, tvekade inte att anställa Emina Sesto, då enbart 21 år gammal.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Titta in i Chefoskopet

De som vill ta itu med att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar, kan få stöd av verktyget Chefoskopet. Partsgemensamma arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv har tagit fram det i samarbete med forskarna i Chefiosprojektet. 

 

Verktyget består av två huvuddelar:

  • En kunskapsdel med bland annat intervjuer med forskare i korta faktafilmer och poddar. I en ledningsgrupp kan man gemensamt gå igenom kunskapsdelen för att skapa samsyn och gemensamma begrepp för hur man ser på chefer och deras förutsättningar.
  • En metoddel innehåller metoder för att kartlägga chefers vardag, och stöd för analys och dialog om hur man kan utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.

Chefoskopet är fritt tillgängligt för alla: chefoskopet.suntarbetsliv.se.

 

Aktivt destruktivt ledarskap innebär att anställda uppfattar chefen som arrogant, orättvis och otrevlig.

När chefen beter sig destruktivt

Chefer vill oftast väl! Ofrivilligt hemfaller många ändå till ett destruktivt ledarskap, till men för de anställdas arbetsglädje, motivation och i värsta fall hälsa. Men detta går att förebygga och åtgärda.

Det säger Maria Fors Brandebo, forskare på Försvarshögskolan. Hon har varit med om att utvecklat ett verktyg, Destrudo, som underlättar att upptäcka ledarskap som skadar.

 

Erik Berntson undersöker hur chefernas arbetsvillkor påverkar de underställdas arbetsmiljö. (Foto Mats Utbult

Chefers villkor påverkar allas arbetsmiljö

Chefer kan ha väldigt olika förutsättningar, som antalet underställda och stöd för administrativa uppgifter – och detta påverkar förstås chefens arbetsmiljö. Men påverkar det också medarbetarnas sjukfrånvaro, arbetslust och vilja att stanna kvar? Det undersöker Erik Berntson och hans forskarkollegor.

Helena Skärby tycker att återhämtningsprojektet har underlättat hennes jobb som enhetschef och rekommenderar att man använder metoden som ny chef. Foto: AnnaCarin Isaksson

Verktyg för en hälsosam arbetsmiljö

En utbildning som bygger på medarbetarnas egna erfarenheter och lösningar har ökat återhämtningen och minskat arbetsbelastningen, inte minst för cheferna i Göteborgs stad.

– Jag inser att allt inte hänger på mig. Medarbetarna fick berätta för mig och jag fick vara tyst. Det blir mer hållbart. Annars blir det ju jag som tolkar, tror och hör något och ger dem något som kanske inte alls träffar rätt, säger Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten i Göteborgs stad.

Personal i äldreoI en studie såg Lotta Dellve att på arbetsplatser med färre sjukskrivna hade cheferna det gemensamt att de tog sig friheten att vara olydiga. Foto: Arbetsmiljöverket

Lugnare chefer när medarbetarna får makt

– Chefer i äldreomsorgen och i andra kvinnodominerade verksamheter har väldigt många fler strategier för att få återhämtning och för att kunna överleva i en organisation, eftersom de har tränat på det i så många decennier, säger Lotta Dellve, professor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten är en av alla som deltagit med sin arbetsgrupp i utbildningen.Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten är en av alla som deltagit med sin arbetsgrupp i utbildningen. Foto: AnnaCarin Isaksson.

Ny metod ger minskad arbetsbelastning

En utbildning som bygger på medarbetarnas egna erfarenheter och lösningar har ökat återhämtningen och minskat arbetsbelastningen, inte minst för cheferna i Göteborgs stad.

Elisabet Palmér jobbar på stadsledningskontoret i Göteborg där hon har ett övergripande ansvar att stödja bolag och verksamheter.

Hur långt kan man gå utan att tekniken blir integritetskränkande? Det är en av de frågor som Jan Johansson, professor vid LTU ställer sig.

"Teknikerna måste hållas i örat"

Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.

Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.

– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.

Läs mer…

Tema: Mobbning

Användbart nr 2/2023

Tema: Mobbning: Norsk utredningsmetod mot mobbning används i Göteborg Stad, Negativa beteenden flyttar ut på nätet, Vi och dom-tänkande ökar risken för mobbning, Ickestödjande chef ökar risk för giftig mobbning

Fler nummer av Användbart!

Entreprenörer färdigställer en ny konverter för montering. Foto: SSAB Luleå

Vill hitta bra möten mellan människa och ny teknik

Forskaren Felix Lundmark vill utveckla bra möten mellan människan och den nyaste tekniken. Hans projekt, Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0, handlar om att ta fram rekommendationer för framtidens arbete i kontrollrum och med underhåll.

Projektet drivs vid SSAB Luleå där forskare från Luleå tekniska universitet genomför workshoppar och intervjuar chefer, anställda och entreprenörer. Problemen i vardagen på stålverket, till exempel riskfyllda och slitsamma arbeten, är forskarnas utgångspunkt för att ta fram idéer om framtidens arbetsplatser.

Läs mer…

Med projektet ”Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0” vill forskarna skapa en vision för framtidens industriarbete tillsammans med företag och anställda vid SSAB Luleå. Foto: SSAB/Onni Wiljami Kinnunen

- Det är viktigt att inte bli en robot!

Thomas Barsk är huvudskyddsombud på SSAB i Luleå där IF Metall har 850 medlemmar. Han har jobbat på stålverket sedan 1979 och kan många jobb i stålverket. Han har varit stränggjutare, traversförare och jobbat i kontrollrum.

Thomas Barsk tycker att projektet Industri 4.0 är intressant, men tror inte på någon revolution. Hans erfarenhet säger honom att förändringar inte kommer så snabbt på stålverket.

Läs mer…

Detta är Industri 4.0

År 2013 publicerade den tyska regeringen ”Industrie 4.0” som sin nationella strategi för att realisera det man uppfattade som en fjärde industriell revolution. Sedan dess har Industri 4.0 etablerats som ett begrepp över hela världen.

På en övergripande nivå kan Industri 4.0 beskrivas som en digitalisering där produkter, maskiner och hela fabriker blir uppkopplade. Utvecklingen tenderar att beskrivas i positivt visionära ordalag.

Här är några centrala tekniker och begrepp:

IOT, Internet of things, eller sakernas internet, innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater och mycket annat förses med sensorer och processorer så att apparater kommunicerar med varandra och sin omvärld. Behovet av snabbare mobilsystem, 5G, drivs mycket av IOT.

AI, artificiell intelligens, eller maskininlärning som forskare hellre talar om, innebär att enorma mängder mätvärden och andra fakta samlas in och bearbetas automatiskt som stöd exempelvis för beslut som en teknisk operatör tar.

Läs mer…

 

Det har blivit betydligt svårare att rekrytera folk. Ett sätt kan vara att få in fler kvinnor i den traditionellt manliga stålbranschen. Här styr Jenny Hagemalm och Peder Keisu processen i masugnen. Foto: SSAB Luleå

- Projektet ska vidga våra sinnen

Svensk metallindustri står inför ett tekniksprång. Det ställer stora krav på nya kunskaper och ny utformning av jobben. Jonna Barsk är verksamhetsstrateg på SSAB i Luleå, med fokus på arbete och säkerhet. Det har blivit allt svårare att rekrytera kunnig personal till en industri som upplevs som traditionell och riskfylld. Det ser Jonna Barsk.

Hon organiserar kontakterna mellan forskarna på Luleå tekniska universitet, LTU, och de anställda på stålverket i projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0.

Läs mer…

 

Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

- Våra forskare tar ett brett grepp

Fyra frågor till…

…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.

Läs mer…

Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.

Ny teknik utmanar som förr

Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. 

Läs mer…

Jerry OlssonJerry Olsson är kvalitets- och produktionsteknisk chef. Foto: Stefan Ekman

Här jobbar människa och robot tillsammans

För 30 år sedan kom den första traditionella roboten till Skandia Elevator i Vara. Nu installerar företaget sin andra kollaborativa applikation, alltså en robot som kan samarbeta med en människa. På så sätt förbättras både ergonomi, produktivitet och hållbarhet menar Jerry Olsson, kvalitetsansvarig.

Läs mer…

NybybrukNybybruk med 18 anställda i Gnosjö ingår i Robotlyftet. Här är VD Oscar Broling med en flexibel monteringscell. Företaget tillverkar artiklar bland annat för trädgårdsskötsel. Foto: Mikael Pekkari

Att samarbeta med robotar har sina risker

När människan får roboten som arbetskamrat kallas arbetet som de gör för en kollaborativ applikation. Det handlar alltså om samarbete. Dessa robotar är relativt billiga och kan komma i en kartong, så att man själv kan montera och köra igång. Många sådana robotar installeras nu runt om i Sverige i små och mellanstora företag. Nu ska ett projekt utarbeta en färdplan för riskbedömning.

Läs mer…

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Annons:
CykelbudVem är arbetstagare och vem är uppdragstagare? Det är frågan som domstolen ska ta ställning till. Foto: Georg Arthur Pflueger

Striden inledd om giggarnas arbetsmiljö

Är den som arbetar åt ett plattformsföretag arbetstagare eller uppdragstagare? Svaret avgör vem som är ansvarig för giggarnas arbetsmiljö, något som i dag är oklart.

Men en anställning är ingen garanti för en god arbetsmiljö, enligt forskaren Niklas Selberg.

 

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Västlänken byggs Många underentrenörer, och yrkesgrupper,  delar den hela tiden förändrade arbetsmiljön på bygg- och anläggningsarbetsplatser - på bilden Västlänken Foto: MBargo, Wikipedia

Byggets myller kräver annorlunda grepp

Hur i hela friden gör man med arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats som inte ser ut idag som den såg ut igår, och inte heller som den kommer att se ut imorgon? 

Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.

Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.

 

Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Det ställer krav på samordning av arbetsmiljöarbetet. Foto: SSAB Luleå

Säkrare arbetsmiljö för industrins entreprenörer

Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Arbetet är inte riskfritt, särskilt om det sker under tidspress och stora värden står på spel.

Frågan är vad industriföretagen kan göra för att skapa en god arbetsmiljö. I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet berättar forskarna Ann-Beth Antonsson och Sanny Shamoun om hur arbetsmiljön kan bli säkrare för entreprenörer inom gruv-, stål- samt pappers- och massaindustrin.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB

I gruvan växer en ny säkerhetskultur fram

En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.

köpcentrumButikskedjornas arbetsmiljöarbete ska synas i en ny studie. Foto: Boudhayan Bardhan / Unsplash

Butikskedjornas arbetsmiljö synas

Vad händer när en butiksanställd blir utsatt för hot eller får en belastningsskada? Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom handelns många kedjeföretag fungerar inte alltid optimalt. Hur det kan förbättras är ämnet för ett nystartat forskningsprojekt.

OperationSkyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash

Samvetsstress ger skavsår i själen

När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.

Äldre kvinna står bakom och håller om annan äldre kvinna.– Direktiven för oss i hemtjänsten var att behandla de boende som om de hade en vanlig säsongsinfluensa, säger Elisabeth Antfolk. Foto: Eberhard Grossgasteiger

- Vi tvingades arbeta utan skydd hos smittade

Brist på skyddsutrustning, sjuktal på mellan 40 och 60 procent.
Rädsla och kaos. Arbetsgivare som tvingat anställda att jobba hos smittade personer utan adekvat skyddsutrustning. Så beskriver Elisabeth Antfolk arbetsmiljön sedan coronapandemin bröt ut.

Här finns råd vid kris

Sara Johansson är beteendevetare med egen erfarenhet från kriser som Tsunamin och efter terrorattacken i Norge. Hon har tillsammans med undersköterskan Emma Holmgren skrivit häftet ”Krisstöd vid arbete under extrem stress”. Det finns att ladda ner gratis på parusforlag.se/krisstod.html.

Smittan stoppade jobbet

Skyddsombud har rätt att stoppa arbetet om det finns risk för sjukdom eller skador. I augusti hade det skett ett 80-tal skyddsombudsstopp kopplade till corona. Drygt hälften av dem var inom vården.

I mitten av augusti hade Arbetsmiljöverket fått in nära 3 000 anmälningar om allvarliga händelser i arbetet, relaterade till coronaviruset. Flertalet gällde bristande skyddsutrustning.

Checklista för corona i jobbet

Prevent har tagit fram en särskild checklista som stöd för att undersöka virusets påverkan på arbetsmiljön.

Checklistan innehåller bland annat frågor om hur sjukdomsfall hanteras, vilka smittrisker som finns och hur arbetsgivaren hanterar kommunikation, distansarbete, kunskaper och oro.

Checklistan finns på webben, hos Prevent, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Linda Widar, arbetsmiljöforskare, jobbar hemma sedan coronautbrottet. Ibland sitter hon själv för länge vid skrivbordet, och rekommenderar pauser efter 45 minuter till alla.

Skrivbordsjobb hemma – på gott och på ont

Linda Widar, forskare i arbetshälsovetenskap, har jobbat hemma i Malmö sedan coronautbrottet. Hon forskar om distansarbete och ser själv både för- och nackdelarna. Ibland glömmer även hon de goda råden.
– Jag måste påminna mig om pauser, säger hon.

I en bullrig arbetsmiljö pratar man högre och sprider därmed mer droppar. Man kommer också lätt närmare varandra-I en bullrig arbetsmiljö pratar man högre och sprider därmed mer droppar. Man kommer också lätt närmare varandra

Buller och dålig hörsel kan öka risken att bli smittad

Finns coronaviruset i luften?
Den frågan försöker forskarna vid Lunds universitet ta reda på. Där pågår sedan länge forskning om droppsmitta och luftburen smittspridning i vårdmiljöer.
– Ju bättre vi förstår smittvägarna desto bättre kan vi också skydda oss, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska Högskola.

Håltagare

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar. 

Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden

Ett helhetsgrepp mot hjärt- och kärlsjukdomar

Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.

KI-studien utvidgas till hela den arbetande befolkningen

Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet. Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.

DammBetongarbetare i en dammig miljö. Foto: Karin Grahn

Damm är farligare än man tror

Över hälften av de 66 byggnadsarbetare som ingick i en fältstudie visade sig arbeta i miljöer med hög exponering av damm och därmed ökad risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Risken för högt blodtryck ökade också, även på nivåer under gränsvärdena.

GravidAlla gravida är med i undersökningen. Foto: Anastasia Chepinsk, Unsplash

Låg kontroll i arbetet risk för gravida

Gravida som har ett jobb med låg kontroll löper ökad risk för att råka ut för graviditetskomplikationer, som högt blodtryck eller diabetes. Det är ett av resultaten i den stora studien vid Karolinska institutet, där bland annat 970 000 gravida kvinnor ingår. Hela studien ska bli klar nästa år.

Nätverk är småföretagarens bästa stöd och kan användas även för att förbättra arbetsmiljön, menar forskarna. Arkivfoto: Romain V

Nätverk hjälper de små till bättre arbetsmiljö

Spontana och organiserade nätverk av småföretag kan bidra till bättre arbetsmiljö för ledare och anställda.

Det har Stig Vinberg och Bodil Landstad kommit fram till i sin forskning.

 

Kurt JohnssonStress är nog största arbetsmiljöproblemet i butiker, tror Kurt Johnsson, Ica-handlare och gammal dansbandsmusiker. Foto: Privat

Ica-Kurt tar stöd i sina nätverk

Handlarna runt torget i Svenstavik. Ica-näten. Familjen. Styrelsen. Och så gubbarna i bastun.

Handlaren Kurt Johnsson i Svenstavik berättar om nätverken som ger stöd och råd om business, mathygien och arbetsmiljö.

Håltagare

Så får man företagen att agera själva

För att småföretag ska lyckas med sitt systematiska arbetsmiljöarbete, Sam, måste de hitta sina egna drivkrafter. Då är det till stor hjälp om företagshälsan, arbetsmiljöinspektionen och andra externa aktörer frågar och lyssnar mer.

Och så har det inte alltid sett ut, konstaterar forskarna bakom rapporten med det långa namnet: ”Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag ‒ vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få Sam att fungera?”

 

Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL

”Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder”

Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.

Webbplatsen Allt om städ innehåller en rad filmer som visar hur man steg för steg kan förbättra arbetsmiljön för städare. Foto: Bengt Alm

Sex bra verktyg för småföretag

Ann-Beth Antonsson har lagt ner mycket tid på att så konkret som möjligt visa hur man kan undanröja risker i arbetsmiljön. Här följer sex exempel på hennes och kollegornas goda råd till småföretag som vill förbättra sin arbetsmiljö.

Webbplatsen Allt om städ innehåller konkret information i en rad filmer som visar hur man steg för steg kan förbättra arbetsmiljön för städare.

rapsfältDet finns många fördelar med att vara lantbrukare, tycker Peter Lundqvist. Samtidigt måste du klara av väldigt många olika arbetsuppgifter och det är svårt att ha specialkompetens inom alla områden.

Sveriges bönder lever farligt

Sveriges bönder lever farligt. Inom jordbruk, jakt och skogsbruk är antalet dödsolyckor högre än i någon annan industri. Sverige har varit ett föregångsland, men nu satsas det allt mindre på att förebygga.

– Det är inte acceptabelt att man struntar i detta, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap på SLU.

KöttdjurKristina Jacobsson valde bort mölkkor när hon tog över föräldrarnas gård och satsade istället på köttdjur. Foto: Di Lewis

Att vara bonde – bästa jobbet

Efter att ha prövat på vanliga jobb på Länsstyrelsen och i försvaret, valde Kristina Jacobsson att återvända till gården i Vänersborg där hon är uppvuxen och bli bonde.

– Man gör det inte för pengarna, men bonde måste vara det bästa man kan vara. Man är sin egen och har naturen och djuren runt sig.

Syftet med EU-projektet var att hitta metoder för att uppnå en bättre arbetsmiljö i mikro- och småföretag. Foto Martin Krchnacek, Unsplash

Småföretagens arbetsmiljö kräver stora investeringar

De flesta småföretag inom EU befinner sig i en utsatt situation i förhållande till de storföretag som dominerar marknaden. De bestämmer villkoren för småföretagen, bland annat genom att skjuta över risker i arbetsmiljön på dessa.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket

Forskarens vision: Tunga jobb där man blir frisk – inte utsliten

Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.

Den farligaste aspekten av tungt fysiskt arbete är ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Arbetsmiljöverket

Ihållande fysiskt tungt arbete är farligast

Antalet dödsfall som hänger samman med arbetet är långt fler än de cirka 50 arbetsolyckor med dödlig utgång som sker varje år i Sverige. Enligt en kunskapsöversikt från 2019 uppskattas det totala antalet dödsfall orsakade av arbete till över fem tusen per år.

BergI allmänhet har människor ingen beredskap för att hantera mobbning och stress. De blir själva chockade över hur dåligt de mår. Foto: Gian Reichmuth

Självmordet blir den sista utvägen

Vi vet inte hur många som tar livet av sig på grund av arbetet i Sverige. Men de finns. Stefan Blomberg har som psykolog stött på tre fall. Förmodligen är de många fler. Bakom döljer sig mobbning och utmattning.

– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut, säger han.

Om en elev inte lyckas i skolan är det lätt hänt att läraren tar på sig allt ansvar. Därför måste det finnas en lyhörd ledning som stöttar läraren och sätter in extra resurser vid behov. Foto Sam Bayle

Fler friskfaktorer än riskfaktorer

Skårsskolan i Göteborg har låg personalomsättning och låga sjuktal. Så gott som alla anställda är behöriga. Men stressade lärare finns förstås också på den här skolan. 
– Arbetsgivare måste skapa förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta, säger Pia Skålberg.

På Lunds universitet pågår ett större forskningsprojekt om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Foto: Unsplash

Otydligt ledarskap gör lärare till rön för vinden

Ett otydligt ledarskap kan skapa hinder för att jobba på ett hållbart sätt. Det visar en ny studie från Lunds universitet om utmattade lärare. Stressen orsakar arbetsrelaterade dödsfall, och lärare är en riskgrupp, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.

SängDet tar decennier att utveckla mesoteliom efter asbestexponering. Foto: Bret Kavan

Asbestdöden är inte över

År 2018 blir Aaro Liukkonen sjuk i mesoteliom. Han har varit utsatt för asbest under 1970-talet och ligger nu för döden. Hans fru, Paula Liukkonen har skrivit en bok som är en uppgörelse med arbetsmiljö-Sverige ”Asbestdöden – sveket mot arbetarna”.

– Jag tänker på döden det första på morgonen och det sista på kvällen. På natten lyssnar jag, har döden kommit? Det är en djävulsk process för en anhörig att följa en cancersjuk in i döden.

TelemasterEtt telekombolag privatiserades. Foto: Mario Caruso

Självmordsvåg efter privatisering

En självmordsvåg drog igenom det franska telekomföretaget Orange under åren 2008 och 2009. Då pågick en omorganisation där arbetsstyrkan dessutom skulle bantas inför en privatisering. Över 30 personer tog livet av sig, försökte begå självmord eller drabbades av depressioner.

Tre före detta toppchefer inom företaget har sedermera dömts som ansvariga för personalpolitiken där bland annat systematisk mobbning förekom. De tre cheferna fick både fängelse och böter. Det rapporterar tidningen Arbetarskydd.

Jobba gränslöstJobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath

Så uppstår ”flexklyftor” hemma och på jobbet

Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.

Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.

Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.

 

‒ Vi kan även arbeta med tekniken, skapa bättre funktioner i mobilen, säger Kristina Palm, forskare på KTH. Foto: Roland Cox

Vilken digitaltyp är du?

Har du mobilen avstängd hemma ‒ eller tröskar du igenom jobbmejlen framför teven?

Kristina Palm har identifierat sju digitala typer, eller ”personas”, som hanterar det digitala livet på olika sätt.

Inget av dem är fel, betonar hon.

‒ Men vi måste prata med varandra och med chefen om det här, säger forskaren som delar sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.

- Vi försöker ha hälsosamma tider, säger Krista Heinola, som planerar :bemanningen på en kirurgavdelning. Foto Anna Holmgren

Arbetstider som ger återhämtning i kvadrat

Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.

Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.

 

Stressystemen i våra kroppar märker ingen skillnad på stressen om du är på jobbet eller hemma, säger Göran Kecklund. Foto: Pixabay

Tre beska piller för bättre arbetstider

Totalt är det 38 procent av alla anställda som jobbar skift eller har obekväma arbetstider. Forskningen visar att sådana tider kan medföra hälsorisker och risker för olyckor. Men det finns botemedel.

– Återhämtning och sömn är det jag brinner mest för i min forskning om sömn och arbetstider, säger Göran Kecklund, föreståndare för Stressforsknings­institutet i Stockholm. Han är psykolog med inriktning på biologisk psykologi och arbetspsykologi.

Ett av fynden i Maria Steinbergs forskning är att nattarbetare ibland får i uppdrag att lösa uppgifter som samlats på hög. Foto: Pixabay

Osa löser arbetstidsproblemen

Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.

Inom vården är det särskilt vanligt med korta vilotider mellan passen. Ofta lägger man ett morgonpass efter ett kvällspass. Däremellan ska man hinna åka hem, duscha, äta, vava ner och sova. Foto: Pxhere

Nattskift och kort vilotid ger hälsoproblem

Tidigare fanns en skillnad mellan könen, där kvinnor skiftarbetade i högre utsträckning än. Men 2017 var skillnaden väldigt liten. Nattarbete, långa skift, och korta vilotider mellan passen kan leda till problem med hälsan. Men trots att det är skadligt väljer många arbetstagare bort återhämtningen när de får möjlighet. Det säger Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska institutet.

‒ Innan jag började var jag väldigt nervös, men jag blev lugn när jag kom hit, berättar Lucia Yacoub som bytte från förskola till verkstad för ett halvår sedan. Foto: Roland Cox

Så planerar Scania för att få in de nya i jobbet

‒ Jag blev faktiskt chockad över hur mycket jag gillar det här jobbet. Det var mycket kollegerna som gjorde det.

För ett halvår sen lämnade Lucia Yacoub, 24, jobb på en förskola för att bli industriarbetare på Scanias motorverkstad. Företaget har en utförlig plan för hur nya ska komma in i jobbet.

Lucia Yacoub är utbildad barnskötare.

‒ Det är ett stort hopp. Jag kände några som jobbade på Scania som pratade gott om jobbet, om att alla är så hjälpsamma här. Jag blev intresserad, fast det är ett tekniskt jobb.

Läs mer…

Petter Gustavsson‒ En organisation har mycket att vinna på att de nya känner att de landar bra, säger Petter Gustavsson som leder ett projekt om ”onboarding”. Foto: Roland Cox

Bra introduktion för unga kan hindra utbrändhet

Den tid då en människa träder in i yrkeslivet kan vara den mest påfrestande av alla livsskeden. Bristfällig introduktion i första jobbet kan orsaka en utbrändhetsspiral.

Det menar forskare på Karolinska Institutet, ledda av Petter Gustavsson, professor i psykologi. Nu utvecklar de verktyg som kan ge en bättre start.

‒ Vi är preventionsforskare, kan man säga. Vi beforskar hur problemen kan förebyggas, säger Petter Gustavsson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap i Solna.

Läs mer…

Skriver handbok för ungt chefskap

Vad behöver ändras för att fler unga ska våga ta chefsjobb?

Enligt forskaren Susanne Tafvelin har Sverige lägst andel unga chefer i Europa. I ett projekt stött av AFA Försäkring ska hon nu studera hur förutsättningarna kan förbättras.

Det stöd som erbjuds unga chefer är mer individuellt, trots att studier visar att det ofta är brister i arbetsmiljön som avhåller unga att ta sådana jobb.

Tre arbetsplatser deltar. Forskaren ska via bland annat enkäter ta in data om risk- och friskfaktorer, könsskillnader och vilka förutsättningar som råder.

I projektet ingår att skriva en handbok för hur organisationer kan stötta unga chefer.

40 miljoner för forskning om unga

AFA Försäkring har nyligen delat ut 40 miljoner för forskning om unga i arbetslivet.

– Tidigare forskning om unga är relativt begränsad, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU på AFA Försäkring, i ett pressmeddelande.

‒ Statistik från vår skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar har ökat på senare år bland yngre.

Åtta projekt fick pengar för att under fyra år studera olika aspekter. Bland annat handlar det om depression hos unga arbetare i privat sektor, om återgång efter arbetsskador och om hyperaktivitet.

Film om vibrationsskador Foto: CAMM/HINTAI filmen om vibrationsskador berättar arbetare om hur de drabbats av arbetsskador – som en ung billackerare som kanske måste lämna sitt yrke. Foto: CAMM/HINTA

Med film och podd för att nå ut till unga

Hur ska man nå ut till ungdomar med forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljörisker? Vid Arbets-­ och miljömedicin i Örebro bestämde de sig för att höra vad eleverna vid yrkesprogrammen själva ville ha. Resultatet blev en film som nu ligger på Youtube, tillgänglig för såväl gymnasier som praktikarbetsplatser.
I Maria Boströms studie vittnar unga anställda om att deras arbetsförmåga ökar tack vare hjälpsamma kollegor som de kan samarbeta med. Foto: Pixabay

Unga tar stort ansvar för sin arbetsförmåga

Ungas inställning till sitt arbete har förändrats. De ser inte chefen eller facket som viktiga för sin arbetsförmåga. I stället anser de unga att ansvaret för arbetsförmågan vilar på deras egna axlar. Det menar Maria Boström, som skrivit en avhandling om ämnet.
Foto: Skeeze, Pixabay

Olyckor bland unga män allt vanligare

Antalet arbetsskador som resulterar i sjukskrivning har legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Men för unga män har olyckorna nästan fördubblats sedan 2009.

Omslagslayout: Francisco Ortega, Omslagsbild: Martine Castoriano.

Stora utmaningar för unga

En stor grupp unga går ur gymnasiet med ofullständiga betyg. Psykisk ohälsa blir allt vanligare, samtidigt som arbetsmarknaden förändras. Sammantaget finns stora utmaningar för unga i arbetslivet. Antologin “Unga inför arbetslivet” handlar om dessa.

 

Hälsosam yrkesdebut genom "välinformerade val"

För ett par år sedan arbetade Marina Jonsson med ”Hälsosam yrkesdebut”, en undersökning vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm om medicinsk studie- och yrkesvägledning, som ett sätt att förebygga att ungdomar drabbas av ohälsa.

Nu är hon ansvarig för ”Hälsosamt inträde i arbetslivet”, Hinta, ett nätverk med landets alla femton arbets- och miljökliniker, som via nätplatsen jobbafrisk.se stödjer den här formen av förebyggande arbete.

Marina Jonsson är allergisamordnare och forskare. Till CAMMs patientmottagning har ungdomar som utbildat sig till exempelvis djurskötare och bagare sökt sig för att få arbetsrelaterade hälsoproblem, en del redan under utbildningen. En återkommande orsak har varit allergi, som man kände till redan innan, men som ingen hade tagit upp det med eleverna inför valet av utbildning.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.