År 2013 publicerade den tyska regeringen ”Industrie 4.0” som sin nationella strategi för att realisera det man uppfattade som en fjärde industriell revolution. Sedan dess har Industri 4.0 etablerats som ett begrepp över hela världen.

På en övergripande nivå kan Industri 4.0 beskrivas som en digitalisering där produkter, maskiner och hela fabriker blir uppkopplade. Utvecklingen tenderar att beskrivas i positivt visionära ordalag.

Här är några centrala tekniker och begrepp:

IOT, Internet of things, eller sakernas internet, innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater och mycket annat förses med sensorer och processorer så att apparater kommunicerar med varandra och sin omvärld. Behovet av snabbare mobilsystem, 5G, drivs mycket av IOT.

AI, artificiell intelligens, eller maskininlärning som forskare hellre talar om, innebär att enorma mängder mätvärden och andra fakta samlas in och bearbetas automatiskt som stöd exempelvis för beslut som en teknisk operatör tar.

Läs mer…

Sara Johansson är beteendevetare med egen erfarenhet från kriser som Tsunamin och efter terrorattacken i Norge. Hon har tillsammans med undersköterskan Emma Holmgren skrivit häftet ”Krisstöd vid arbete under extrem stress”. Det finns att ladda ner gratis på parusforlag.se/krisstod.html.

Skyddsombud har rätt att stoppa arbetet om det finns risk för sjukdom eller skador. I augusti hade det skett ett 80-tal skyddsombudsstopp kopplade till corona. Drygt hälften av dem var inom vården.

I mitten av augusti hade Arbetsmiljöverket fått in nära 3 000 anmälningar om allvarliga händelser i arbetet, relaterade till coronaviruset. Flertalet gällde bristande skyddsutrustning.

Prevent har tagit fram en särskild checklista som stöd för att undersöka virusets påverkan på arbetsmiljön.

Checklistan innehåller bland annat frågor om hur sjukdomsfall hanteras, vilka smittrisker som finns och hur arbetsgivaren hanterar kommunikation, distansarbete, kunskaper och oro.

Checklistan finns på webben, hos Prevent, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Vad behöver ändras för att fler unga ska våga ta chefsjobb?

Enligt forskaren Susanne Tafvelin har Sverige lägst andel unga chefer i Europa. I ett projekt stött av AFA Försäkring ska hon nu studera hur förutsättningarna kan förbättras.

Det stöd som erbjuds unga chefer är mer individuellt, trots att studier visar att det ofta är brister i arbetsmiljön som avhåller unga att ta sådana jobb.

Tre arbetsplatser deltar. Forskaren ska via bland annat enkäter ta in data om risk- och friskfaktorer, könsskillnader och vilka förutsättningar som råder.

I projektet ingår att skriva en handbok för hur organisationer kan stötta unga chefer.

För ett par år sedan arbetade Marina Jonsson med ”Hälsosam yrkesdebut”, en undersökning vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm om medicinsk studie- och yrkesvägledning, som ett sätt att förebygga att ungdomar drabbas av ohälsa.

Nu är hon ansvarig för ”Hälsosamt inträde i arbetslivet”, Hinta, ett nätverk med landets alla femton arbets- och miljökliniker, som via nätplatsen jobbafrisk.se stödjer den här formen av förebyggande arbete.

Marina Jonsson är allergisamordnare och forskare. Till CAMMs patientmottagning har ungdomar som utbildat sig till exempelvis djurskötare och bagare sökt sig för att få arbetsrelaterade hälsoproblem, en del redan under utbildningen. En återkommande orsak har varit allergi, som man kände till redan innan, men som ingen hade tagit upp det med eleverna inför valet av utbildning.