MS, parkinson, fibromyalgi… Det finns många funktionsnedsättningar som inte syns. Berätta eller inte? Foto: Austin Distel/Unsplash

Berätta om det osynliga ‒ eller inte?

MS, parkinson, ADHD…

Säg att du har en funktionsnedsättning som inte syns. Vill du berätta om det på jobbet? Svårt val! Du kan råka illa ut både om du berättar och om du inte gör det.

 Och omvänt: det kan finnas fördelar med bägge valen. Forskaren Maria Norstedt tycker att varje arbetsplats ska se till att göra valet lättare för dem med osynliga funktionsnedsättningar.

Om allt detta berättar tio personer med egna erfarenheter, som sociologen Maria Norstedt har djupintervjuat i en studie

 

Läs mer…

Tema: Tillgänglighet

Så får fler lika tillgång på jobbet

Att göra arbetsplatsen tillgänglig för den med funktionsnedsättning innebär ofta att miljön blir bättre för alla. Ändå missar man ofta att planera för tillgänglighet redan från början.

Vi lyfter också frågan om de osynliga funktionsnedsättningarna: Ska man berätta eller inte?

Fler nummer av Användbart!

Tjej med lurarHörlurar med brus är ett användbart hjälpmedel för koncentration: Bild: Attention

Så blir jobbet bättre för någon med adhd

Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel,  många men korta pauser.  Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.

 

Läs mer…

 

Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash

Chefer saknar kunskap om psykisk sjukdom

Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.

 

Läs mer…

Lotta Rizzo– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos

- Ta hänsyn till att folk är olika

Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.

 

Läs mer…

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontorsmiljö med tyst zon där medarbetare kan arbeta ostört.I Göteborgs stadshus har gamla lokaler byggts om till moderna kontor. Den här miljön är formgiven av arkitekten AnneMerete Sørensen. FOTO: Arkitektbyrån Abako/Bert Leandersson

Dyrt att inte göra rätt från början

Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.

Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.

 

Läs mer…

Kontorsrum med flera höj- och sänkbara skrivbord.Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash

Så blir arbetsplatsen tillgänglig för fler

Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.

‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.

 

Läs mer…

Noterat om tillgängligt

Ytterligare några notiser om tillgänglighet, bland annat detta:

Forskningsrådet Forte har nyligen gjort en sammanställning av litteratur kring arbetsmarknad och tillgänglighet. Där konstateras att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Skriften heter ”Tillgängligt arbetsliv”, i serien Forskning i korthet.

 

Läs mer…

 

 

Universellt för fler

UUA, Universell utformning av arbetsplatser, är ett projekt som drivs av Akademikerförbundet SSR i samarbete med flera organisationer och företag, finansierat av Europeiska socialfonden.

 

Läs mer…

Krönika: Vi är alla funktionshindrade

Den blinde ministern hade ett blåmärke i pannan.

Jag intervjuade ”handikappminister” Bengt Lindqvist på 90-talet. Det skulle handla om hur hindrande arbetsmiljön kunde vara. Om hur arbetet kan möjliggöras för fler. Han visade sin då ovanliga ”prator”, datorn som läste upp det som han hittade på internet.

 

Läs mer…

 

 

Ung chef Foto: UnsplashUnga chefer skulle kunna slappna av mycket mer - deras ledarskap är mer uppskattade än de tror. Både unga och äldre medarbetare trivs bäst med de unga cheferna, enligt studie vid Karolinska Institutet. Foto: NeONBRAND/Unsplash

Unga chefer uppskattas mer

Unga chefer är mer självkritiska i sitt ledarskap, men det är obefogat, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Unga chefer är nämligen mer uppskattade än äldre. 

Unga ledare mår sämre och upplever mer stress än äldre. De har också mindre tro på sig själva, underskattar sin förmåga att leda, och riskerar i högre grad utmattning och depression.

Emina Sesto Foto: Konungens stiftelse ungt ledarskap

Chef vid 21 års ålder – prisad för ledarskap

Emina Sesto, nu 23 år, fick chansen att bli chef under socionomutbildningen. Två år senare prisas hon för sitt ledarskap, och känner också igen sig i de nya forskningsresultaten.

Hon började som praktikant och efter bara ett par månader blev hon biträdande chef.

Emina Sesto hoppade över steget som de flesta ändå tar efter en socionomutbildning, att jobba några år som handläggare eller socialsekreterare.

Det behövdes en ny verksamhetschef för tre LSS-boenden i Uppsala. Anna Ahlstrand, områdeschef inom vård- och omsorgsförvaltningen, Uppsala kommun, tvekade inte att anställa Emina Sesto, då enbart 21 år gammal.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Titta in i Chefoskopet

De som vill ta itu med att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar, kan få stöd av verktyget Chefoskopet. Partsgemensamma arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv har tagit fram det i samarbete med forskarna i Chefiosprojektet. 

 

Verktyget består av två huvuddelar:

  • En kunskapsdel med bland annat intervjuer med forskare i korta faktafilmer och poddar. I en ledningsgrupp kan man gemensamt gå igenom kunskapsdelen för att skapa samsyn och gemensamma begrepp för hur man ser på chefer och deras förutsättningar.
  • En metoddel innehåller metoder för att kartlägga chefers vardag, och stöd för analys och dialog om hur man kan utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.

Chefoskopet är fritt tillgängligt för alla: chefoskopet.suntarbetsliv.se.

 

Aktivt destruktivt ledarskap innebär att anställda uppfattar chefen som arrogant, orättvis och otrevlig.

När chefen beter sig destruktivt

Chefer vill oftast väl! Ofrivilligt hemfaller många ändå till ett destruktivt ledarskap, till men för de anställdas arbetsglädje, motivation och i värsta fall hälsa. Men detta går att förebygga och åtgärda.

Det säger Maria Fors Brandebo, forskare på Försvarshögskolan. Hon har varit med om att utvecklat ett verktyg, Destrudo, som underlättar att upptäcka ledarskap som skadar.

 

Erik Berntson undersöker hur chefernas arbetsvillkor påverkar de underställdas arbetsmiljö. (Foto Mats Utbult

Chefers villkor påverkar allas arbetsmiljö

Chefer kan ha väldigt olika förutsättningar, som antalet underställda och stöd för administrativa uppgifter – och detta påverkar förstås chefens arbetsmiljö. Men påverkar det också medarbetarnas sjukfrånvaro, arbetslust och vilja att stanna kvar? Det undersöker Erik Berntson och hans forskarkollegor.

Helena Skärby tycker att återhämtningsprojektet har underlättat hennes jobb som enhetschef och rekommenderar att man använder metoden som ny chef. Foto: AnnaCarin Isaksson

Verktyg för en hälsosam arbetsmiljö

En utbildning som bygger på medarbetarnas egna erfarenheter och lösningar har ökat återhämtningen och minskat arbetsbelastningen, inte minst för cheferna i Göteborgs stad.

– Jag inser att allt inte hänger på mig. Medarbetarna fick berätta för mig och jag fick vara tyst. Det blir mer hållbart. Annars blir det ju jag som tolkar, tror och hör något och ger dem något som kanske inte alls träffar rätt, säger Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten i Göteborgs stad.

Personal i äldreoI en studie såg Lotta Dellve att på arbetsplatser med färre sjukskrivna hade cheferna det gemensamt att de tog sig friheten att vara olydiga. Foto: Arbetsmiljöverket

Lugnare chefer när medarbetarna får makt

– Chefer i äldreomsorgen och i andra kvinnodominerade verksamheter har väldigt många fler strategier för att få återhämtning och för att kunna överleva i en organisation, eftersom de har tränat på det i så många decennier, säger Lotta Dellve, professor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten är en av alla som deltagit med sin arbetsgrupp i utbildningen.Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten är en av alla som deltagit med sin arbetsgrupp i utbildningen. Foto: AnnaCarin Isaksson.

Ny metod ger minskad arbetsbelastning

En utbildning som bygger på medarbetarnas egna erfarenheter och lösningar har ökat återhämtningen och minskat arbetsbelastningen, inte minst för cheferna i Göteborgs stad.

Elisabet Palmér jobbar på stadsledningskontoret i Göteborg där hon har ett övergripande ansvar att stödja bolag och verksamheter.

Hur långt kan man gå utan att tekniken blir integritetskränkande? Det är en av de frågor som Jan Johansson, professor vid LTU ställer sig.

"Teknikerna måste hållas i örat"

Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.

Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.

– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.

Läs mer…

Entreprenörer färdigställer en ny konverter för montering. Foto: SSAB Luleå

Vill hitta bra möten mellan människa och ny teknik

Forskaren Felix Lundmark vill utveckla bra möten mellan människan och den nyaste tekniken. Hans projekt, Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0, handlar om att ta fram rekommendationer för framtidens arbete i kontrollrum och med underhåll.

Projektet drivs vid SSAB Luleå där forskare från Luleå tekniska universitet genomför workshoppar och intervjuar chefer, anställda och entreprenörer. Problemen i vardagen på stålverket, till exempel riskfyllda och slitsamma arbeten, är forskarnas utgångspunkt för att ta fram idéer om framtidens arbetsplatser.

Läs mer…

Med projektet ”Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0” vill forskarna skapa en vision för framtidens industriarbete tillsammans med företag och anställda vid SSAB Luleå. Foto: SSAB/Onni Wiljami Kinnunen

- Det är viktigt att inte bli en robot!

Thomas Barsk är huvudskyddsombud på SSAB i Luleå där IF Metall har 850 medlemmar. Han har jobbat på stålverket sedan 1979 och kan många jobb i stålverket. Han har varit stränggjutare, traversförare och jobbat i kontrollrum.

Thomas Barsk tycker att projektet Industri 4.0 är intressant, men tror inte på någon revolution. Hans erfarenhet säger honom att förändringar inte kommer så snabbt på stålverket.

Läs mer…

Detta är Industri 4.0

År 2013 publicerade den tyska regeringen ”Industrie 4.0” som sin nationella strategi för att realisera det man uppfattade som en fjärde industriell revolution. Sedan dess har Industri 4.0 etablerats som ett begrepp över hela världen.

På en övergripande nivå kan Industri 4.0 beskrivas som en digitalisering där produkter, maskiner och hela fabriker blir uppkopplade. Utvecklingen tenderar att beskrivas i positivt visionära ordalag.

Här är några centrala tekniker och begrepp:

IOT, Internet of things, eller sakernas internet, innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater och mycket annat förses med sensorer och processorer så att apparater kommunicerar med varandra och sin omvärld. Behovet av snabbare mobilsystem, 5G, drivs mycket av IOT.

AI, artificiell intelligens, eller maskininlärning som forskare hellre talar om, innebär att enorma mängder mätvärden och andra fakta samlas in och bearbetas automatiskt som stöd exempelvis för beslut som en teknisk operatör tar.

Läs mer…

 

Det har blivit betydligt svårare att rekrytera folk. Ett sätt kan vara att få in fler kvinnor i den traditionellt manliga stålbranschen. Här styr Jenny Hagemalm och Peder Keisu processen i masugnen. Foto: SSAB Luleå

- Projektet ska vidga våra sinnen

Svensk metallindustri står inför ett tekniksprång. Det ställer stora krav på nya kunskaper och ny utformning av jobben. Jonna Barsk är verksamhetsstrateg på SSAB i Luleå, med fokus på arbete och säkerhet. Det har blivit allt svårare att rekrytera kunnig personal till en industri som upplevs som traditionell och riskfylld. Det ser Jonna Barsk.

Hon organiserar kontakterna mellan forskarna på Luleå tekniska universitet, LTU, och de anställda på stålverket i projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0.

Läs mer…

 

Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

- Våra forskare tar ett brett grepp

Fyra frågor till…

…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.

Läs mer…

Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.

Ny teknik utmanar som förr

Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. 

Läs mer…

Jerry OlssonJerry Olsson är kvalitets- och produktionsteknisk chef. Foto: Stefan Ekman

Här jobbar människa och robot tillsammans

För 30 år sedan kom den första traditionella roboten till Skandia Elevator i Vara. Nu installerar företaget sin andra kollaborativa applikation, alltså en robot som kan samarbeta med en människa. På så sätt förbättras både ergonomi, produktivitet och hållbarhet menar Jerry Olsson, kvalitetsansvarig.

Läs mer…

NybybrukNybybruk med 18 anställda i Gnosjö ingår i Robotlyftet. Här är VD Oscar Broling med en flexibel monteringscell. Företaget tillverkar artiklar bland annat för trädgårdsskötsel. Foto: Mikael Pekkari

Att samarbeta med robotar har sina risker

När människan får roboten som arbetskamrat kallas arbetet som de gör för en kollaborativ applikation. Det handlar alltså om samarbete. Dessa robotar är relativt billiga och kan komma i en kartong, så att man själv kan montera och köra igång. Många sådana robotar installeras nu runt om i Sverige i små och mellanstora företag. Nu ska ett projekt utarbeta en färdplan för riskbedömning.

Läs mer…

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Annons:
CykelbudVem är arbetstagare och vem är uppdragstagare? Det är frågan som domstolen ska ta ställning till. Foto: Georg Arthur Pflueger

Striden inledd om giggarnas arbetsmiljö

Är den som arbetar åt ett plattformsföretag arbetstagare eller uppdragstagare? Svaret avgör vem som är ansvarig för giggarnas arbetsmiljö, något som i dag är oklart.

Men en anställning är ingen garanti för en god arbetsmiljö, enligt forskaren Niklas Selberg.

 

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Västlänken byggs Många underentrenörer, och yrkesgrupper,  delar den hela tiden förändrade arbetsmiljön på bygg- och anläggningsarbetsplatser - på bilden Västlänken Foto: MBargo, Wikipedia

Byggets myller kräver annorlunda grepp

Hur i hela friden gör man med arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats som inte ser ut idag som den såg ut igår, och inte heller som den kommer att se ut imorgon? 

Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.

Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.

 

Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Det ställer krav på samordning av arbetsmiljöarbetet. Foto: SSAB Luleå

Säkrare arbetsmiljö för industrins entreprenörer

Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Arbetet är inte riskfritt, särskilt om det sker under tidspress och stora värden står på spel.

Frågan är vad industriföretagen kan göra för att skapa en god arbetsmiljö. I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet berättar forskarna Ann-Beth Antonsson och Sanny Shamoun om hur arbetsmiljön kan bli säkrare för entreprenörer inom gruv-, stål- samt pappers- och massaindustrin.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB

I gruvan växer en ny säkerhetskultur fram

En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.

köpcentrumButikskedjornas arbetsmiljöarbete ska synas i en ny studie. Foto: Boudhayan Bardhan / Unsplash

Butikskedjornas arbetsmiljö synas

Vad händer när en butiksanställd blir utsatt för hot eller får en belastningsskada? Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom handelns många kedjeföretag fungerar inte alltid optimalt. Hur det kan förbättras är ämnet för ett nystartat forskningsprojekt.

OperationSkyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash

Samvetsstress ger skavsår i själen

När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.

Äldre kvinna står bakom och håller om annan äldre kvinna.– Direktiven för oss i hemtjänsten var att behandla de boende som om de hade en vanlig säsongsinfluensa, säger Elisabeth Antfolk. Foto: Eberhard Grossgasteiger

- Vi tvingades arbeta utan skydd hos smittade

Brist på skyddsutrustning, sjuktal på mellan 40 och 60 procent.
Rädsla och kaos. Arbetsgivare som tvingat anställda att jobba hos smittade personer utan adekvat skyddsutrustning. Så beskriver Elisabeth Antfolk arbetsmiljön sedan coronapandemin bröt ut.

Här finns råd vid kris

Sara Johansson är beteendevetare med egen erfarenhet från kriser som Tsunamin och efter terrorattacken i Norge. Hon har tillsammans med undersköterskan Emma Holmgren skrivit häftet ”Krisstöd vid arbete under extrem stress”. Det finns att ladda ner gratis på parusforlag.se/krisstod.html.

Smittan stoppade jobbet

Skyddsombud har rätt att stoppa arbetet om det finns risk för sjukdom eller skador. I augusti hade det skett ett 80-tal skyddsombudsstopp kopplade till corona. Drygt hälften av dem var inom vården.

I mitten av augusti hade Arbetsmiljöverket fått in nära 3 000 anmälningar om allvarliga händelser i arbetet, relaterade till coronaviruset. Flertalet gällde bristande skyddsutrustning.

Checklista för corona i jobbet

Prevent har tagit fram en särskild checklista som stöd för att undersöka virusets påverkan på arbetsmiljön.

Checklistan innehåller bland annat frågor om hur sjukdomsfall hanteras, vilka smittrisker som finns och hur arbetsgivaren hanterar kommunikation, distansarbete, kunskaper och oro.

Checklistan finns på webben, hos Prevent, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Linda Widar, arbetsmiljöforskare, jobbar hemma sedan coronautbrottet. Ibland sitter hon själv för länge vid skrivbordet, och rekommenderar pauser efter 45 minuter till alla.

Skrivbordsjobb hemma – på gott och på ont

Linda Widar, forskare i arbetshälsovetenskap, har jobbat hemma i Malmö sedan coronautbrottet. Hon forskar om distansarbete och ser själv både för- och nackdelarna. Ibland glömmer även hon de goda råden.
– Jag måste påminna mig om pauser, säger hon.

I en bullrig arbetsmiljö pratar man högre och sprider därmed mer droppar. Man kommer också lätt närmare varandra-I en bullrig arbetsmiljö pratar man högre och sprider därmed mer droppar. Man kommer också lätt närmare varandra

Buller och dålig hörsel kan öka risken att bli smittad

Finns coronaviruset i luften?
Den frågan försöker forskarna vid Lunds universitet ta reda på. Där pågår sedan länge forskning om droppsmitta och luftburen smittspridning i vårdmiljöer.
– Ju bättre vi förstår smittvägarna desto bättre kan vi också skydda oss, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska Högskola.

Håltagare

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar. 

Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden

Ett helhetsgrepp mot hjärt- och kärlsjukdomar

Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.

KI-studien utvidgas till hela den arbetande befolkningen

Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet.  

Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.

DammBetongarbetare i en dammig miljö. Foto: Karin Grahn

Damm är farligare än man tror

Över hälften av de 66 byggnadsarbetare som ingick i en fältstudie visade sig arbeta i miljöer med hög exponering av damm och därmed ökad risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Risken för högt blodtryck ökade också, även på nivåer under gränsvärdena.

GravidAlla gravida är med i undersökningen. Foto: Anastasia Chepinsk, Unsplash

Låg kontroll i arbetet risk för gravida

Gravida som har ett jobb med låg kontroll löper ökad risk för att råka ut för graviditetskomplikationer, som högt blodtryck eller diabetes. Det är ett av resultaten i den stora studien vid Karolinska institutet, där bland annat 970 000 gravida kvinnor ingår. Hela studien ska bli klar nästa år.

Nätverk är småföretagarens bästa stöd och kan användas även för att förbättra arbetsmiljön, menar forskarna. Arkivfoto: Romain V

Nätverk hjälper de små till bättre arbetsmiljö

Spontana och organiserade nätverk av småföretag kan bidra till bättre arbetsmiljö för ledare och anställda.

Det har Stig Vinberg och Bodil Landstad kommit fram till i sin forskning.

 

Kurt JohnssonStress är nog största arbetsmiljöproblemet i butiker, tror Kurt Johnsson, Ica-handlare och gammal dansbandsmusiker. Foto: Privat

Ica-Kurt tar stöd i sina nätverk

Handlarna runt torget i Svenstavik. Ica-näten. Familjen. Styrelsen. Och så gubbarna i bastun.

Handlaren Kurt Johnsson i Svenstavik berättar om nätverken som ger stöd och råd om business, mathygien och arbetsmiljö.

Håltagare

Så får man företagen att agera själva

För att småföretag ska lyckas med sitt systematiska arbetsmiljöarbete, Sam, måste de hitta sina egna drivkrafter. Då är det till stor hjälp om företagshälsan, arbetsmiljöinspektionen och andra externa aktörer frågar och lyssnar mer.

Och så har det inte alltid sett ut, konstaterar forskarna bakom rapporten med det långa namnet: ”Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag ‒ vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få Sam att fungera?”

 

Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL

”Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder”

Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.

Webbplatsen Allt om städ innehåller en rad filmer som visar hur man steg för steg kan förbättra arbetsmiljön för städare. Foto: Bengt Alm

Sex bra verktyg för småföretag

Ann-Beth Antonsson har lagt ner mycket tid på att så konkret som möjligt visa hur man kan undanröja risker i arbetsmiljön. Här följer sex exempel på hennes och kollegornas goda råd till småföretag som vill förbättra sin arbetsmiljö.

Webbplatsen Allt om städ innehåller konkret information i en rad filmer som visar hur man steg för steg kan förbättra arbetsmiljön för städare.

rapsfältDet finns många fördelar med att vara lantbrukare, tycker Peter Lundqvist. Samtidigt måste du klara av väldigt många olika arbetsuppgifter och det är svårt att ha specialkompetens inom alla områden.

Sveriges bönder lever farligt

Sveriges bönder lever farligt. Inom jordbruk, jakt och skogsbruk är antalet dödsolyckor högre än i någon annan industri. Sverige har varit ett föregångsland, men nu satsas det allt mindre på att förebygga.

– Det är inte acceptabelt att man struntar i detta, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap på SLU.

KöttdjurKristina Jacobsson valde bort mölkkor när hon tog över föräldrarnas gård och satsade istället på köttdjur. Foto: Di Lewis

Att vara bonde – bästa jobbet

Efter att ha prövat på vanliga jobb på Länsstyrelsen och i försvaret, valde Kristina Jacobsson att återvända till gården i Vänersborg där hon är uppvuxen och bli bonde.

– Man gör det inte för pengarna, men bonde måste vara det bästa man kan vara. Man är sin egen och har naturen och djuren runt sig.

Syftet med EU-projektet var att hitta metoder för att uppnå en bättre arbetsmiljö i mikro- och småföretag. Foto Martin Krchnacek, Unsplash

Småföretagens arbetsmiljö kräver stora investeringar

De flesta småföretag inom EU befinner sig i en utsatt situation i förhållande till de storföretag som dominerar marknaden. De bestämmer villkoren för småföretagen, bland annat genom att skjuta över risker i arbetsmiljön på dessa.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket

Forskarens vision: Tunga jobb där man blir frisk – inte utsliten

Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.

Den farligaste aspekten av tungt fysiskt arbete är ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Arbetsmiljöverket

Ihållande fysiskt tungt arbete är farligast

Antalet dödsfall som hänger samman med arbetet är långt fler än de cirka 50 arbetsolyckor med dödlig utgång som sker varje år i Sverige. Enligt en kunskapsöversikt från 2019 uppskattas det totala antalet dödsfall orsakade av arbete till över fem tusen per år.

BergI allmänhet har människor ingen beredskap för att hantera mobbning och stress. De blir själva chockade över hur dåligt de mår. Foto: Gian Reichmuth

Självmordet blir den sista utvägen

Vi vet inte hur många som tar livet av sig på grund av arbetet i Sverige. Men de finns. Stefan Blomberg har som psykolog stött på tre fall. Förmodligen är de många fler. Bakom döljer sig mobbning och utmattning.

– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut, säger han.

Om en elev inte lyckas i skolan är det lätt hänt att läraren tar på sig allt ansvar. Därför måste det finnas en lyhörd ledning som stöttar läraren och sätter in extra resurser vid behov. Foto Sam Bayle

Fler friskfaktorer än riskfaktorer

Skårsskolan i Göteborg har låg personalomsättning och låga sjuktal. Så gott som alla anställda är behöriga. Men stressade lärare finns förstås också på den här skolan. 
– Arbetsgivare måste skapa förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta, säger Pia Skålberg.

På Lunds universitet pågår ett större forskningsprojekt om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Foto: Unsplash

Otydligt ledarskap gör lärare till rön för vinden

Ett otydligt ledarskap kan skapa hinder för att jobba på ett hållbart sätt. Det visar en ny studie från Lunds universitet om utmattade lärare. Stressen orsakar arbetsrelaterade dödsfall, och lärare är en riskgrupp, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.

SängDet tar decennier att utveckla mesoteliom efter asbestexponering. Foto: Bret Kavan

Asbestdöden är inte över

År 2018 blir Aaro Liukkonen sjuk i mesoteliom. Han har varit utsatt för asbest under 1970-talet och ligger nu för döden. Hans fru, Paula Liukkonen har skrivit en bok som är en uppgörelse med arbetsmiljö-Sverige ”Asbestdöden – sveket mot arbetarna”.

– Jag tänker på döden det första på morgonen och det sista på kvällen. På natten lyssnar jag, har döden kommit? Det är en djävulsk process för en anhörig att följa en cancersjuk in i döden.

TelemasterEtt telekombolag privatiserades. Foto: Mario Caruso

Självmordsvåg efter privatisering

En självmordsvåg drog igenom det franska telekomföretaget Orange under åren 2008 och 2009. Då pågick en omorganisation där arbetsstyrkan dessutom skulle bantas inför en privatisering. Över 30 personer tog livet av sig, försökte begå självmord eller drabbades av depressioner.

Tre före detta toppchefer inom företaget har sedermera dömts som ansvariga för personalpolitiken där bland annat systematisk mobbning förekom. De tre cheferna fick både fängelse och böter. Det rapporterar tidningen Arbetarskydd.

Jobba gränslöstJobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath

Så uppstår ”flexklyftor” hemma och på jobbet

Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.

Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.

Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.

 

‒ Vi kan även arbeta med tekniken, skapa bättre funktioner i mobilen, säger Kristina Palm, forskare på KTH. Foto: Roland Cox

Vilken digitaltyp är du?

Har du mobilen avstängd hemma ‒ eller tröskar du igenom jobbmejlen framför teven?

Kristina Palm har identifierat sju digitala typer, eller ”personas”, som hanterar det digitala livet på olika sätt.

Inget av dem är fel, betonar hon.

‒ Men vi måste prata med varandra och med chefen om det här, säger forskaren som delar sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.

- Vi försöker ha hälsosamma tider, säger Krista Heinola, som planerar :bemanningen på en kirurgavdelning. Foto Anna Holmgren

Arbetstider som ger återhämtning i kvadrat

Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.

Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.

 

Stressystemen i våra kroppar märker ingen skillnad på stressen om du är på jobbet eller hemma, säger Göran Kecklund. Foto: Pixabay

Tre beska piller för bättre arbetstider

Totalt är det 38 procent av alla anställda som jobbar skift eller har obekväma arbetstider. Forskningen visar att sådana tider kan medföra hälsorisker och risker för olyckor. Men det finns botemedel.

– Återhämtning och sömn är det jag brinner mest för i min forskning om sömn och arbetstider, säger Göran Kecklund, föreståndare för Stressforsknings­institutet i Stockholm. Han är psykolog med inriktning på biologisk psykologi och arbetspsykologi.

Ett av fynden i Maria Steinbergs forskning är att nattarbetare ibland får i uppdrag att lösa uppgifter som samlats på hög. Foto: Pixabay

Osa löser arbetstidsproblemen

Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.

Inom vården är det särskilt vanligt med korta vilotider mellan passen. Ofta lägger man ett morgonpass efter ett kvällspass. Däremellan ska man hinna åka hem, duscha, äta, vava ner och sova. Foto: Pxhere

Nattskift och kort vilotid ger hälsoproblem

Tidigare fanns en skillnad mellan könen, där kvinnor skiftarbetade i högre utsträckning än. Men 2017 var skillnaden väldigt liten. Nattarbete, långa skift, och korta vilotider mellan passen kan leda till problem med hälsan. Men trots att det är skadligt väljer många arbetstagare bort återhämtningen när de får möjlighet. Det säger Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska institutet.

‒ Innan jag började var jag väldigt nervös, men jag blev lugn när jag kom hit, berättar Lucia Yacoub som bytte från förskola till verkstad för ett halvår sedan. Foto: Roland Cox

Så planerar Scania för att få in de nya i jobbet

‒ Jag blev faktiskt chockad över hur mycket jag gillar det här jobbet. Det var mycket kollegerna som gjorde det.

För ett halvår sen lämnade Lucia Yacoub, 24, jobb på en förskola för att bli industriarbetare på Scanias motorverkstad. Företaget har en utförlig plan för hur nya ska komma in i jobbet.

Lucia Yacoub är utbildad barnskötare.

‒ Det är ett stort hopp. Jag kände några som jobbade på Scania som pratade gott om jobbet, om att alla är så hjälpsamma här. Jag blev intresserad, fast det är ett tekniskt jobb.

Läs mer…

Petter Gustavsson‒ En organisation har mycket att vinna på att de nya känner att de landar bra, säger Petter Gustavsson som leder ett projekt om ”onboarding”. Foto: Roland Cox

Bra introduktion för unga kan hindra utbrändhet

Den tid då en människa träder in i yrkeslivet kan vara den mest påfrestande av alla livsskeden. Bristfällig introduktion i första jobbet kan orsaka en utbrändhetsspiral.

Det menar forskare på Karolinska Institutet, ledda av Petter Gustavsson, professor i psykologi. Nu utvecklar de verktyg som kan ge en bättre start.

‒ Vi är preventionsforskare, kan man säga. Vi beforskar hur problemen kan förebyggas, säger Petter Gustavsson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap i Solna.

Läs mer…

Skriver handbok för ungt chefskap

Vad behöver ändras för att fler unga ska våga ta chefsjobb?

Enligt forskaren Susanne Tafvelin har Sverige lägst andel unga chefer i Europa. I ett projekt stött av AFA Försäkring ska hon nu studera hur förutsättningarna kan förbättras.

Det stöd som erbjuds unga chefer är mer individuellt, trots att studier visar att det ofta är brister i arbetsmiljön som avhåller unga att ta sådana jobb.

Tre arbetsplatser deltar. Forskaren ska via bland annat enkäter ta in data om risk- och friskfaktorer, könsskillnader och vilka förutsättningar som råder.

I projektet ingår att skriva en handbok för hur organisationer kan stötta unga chefer.

40 miljoner för forskning om unga

AFA Försäkring har nyligen delat ut 40 miljoner för forskning om unga i arbetslivet.

– Tidigare forskning om unga är relativt begränsad, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU på AFA Försäkring, i ett pressmeddelande.

‒ Statistik från vår skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar har ökat på senare år bland yngre.

Åtta projekt fick pengar för att under fyra år studera olika aspekter. Bland annat handlar det om depression hos unga arbetare i privat sektor, om återgång efter arbetsskador och om hyperaktivitet.

Film om vibrationsskador Foto: CAMM/HINTAI filmen om vibrationsskador berättar arbetare om hur de drabbats av arbetsskador – som en ung billackerare som kanske måste lämna sitt yrke. Foto: CAMM/HINTA

Med film och podd för att nå ut till unga

Hur ska man nå ut till ungdomar med forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljörisker? Vid Arbets-­ och miljömedicin i Örebro bestämde de sig för att höra vad eleverna vid yrkesprogrammen själva ville ha. Resultatet blev en film som nu ligger på Youtube, tillgänglig för såväl gymnasier som praktikarbetsplatser.
I Maria Boströms studie vittnar unga anställda om att deras arbetsförmåga ökar tack vare hjälpsamma kollegor som de kan samarbeta med. Foto: Pixabay

Unga tar stort ansvar för sin arbetsförmåga

Ungas inställning till sitt arbete har förändrats. De ser inte chefen eller facket som viktiga för sin arbetsförmåga. I stället anser de unga att ansvaret för arbetsförmågan vilar på deras egna axlar. Det menar Maria Boström, som skrivit en avhandling om ämnet.
Foto: Skeeze, Pixabay

Olyckor bland unga män allt vanligare

Antalet arbetsskador som resulterar i sjukskrivning har legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Men för unga män har olyckorna nästan fördubblats sedan 2009.

Omslagslayout: Francisco Ortega, Omslagsbild: Martine Castoriano.

Stora utmaningar för unga

En stor grupp unga går ur gymnasiet med ofullständiga betyg. Psykisk ohälsa blir allt vanligare, samtidigt som arbetsmarknaden förändras. Sammantaget finns stora utmaningar för unga i arbetslivet. Antologin “Unga inför arbetslivet” handlar om dessa.

 

Hälsosam yrkesdebut genom "välinformerade val"

För ett par år sedan arbetade Marina Jonsson med ”Hälsosam yrkesdebut”, en undersökning vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm om medicinsk studie- och yrkesvägledning, som ett sätt att förebygga att ungdomar drabbas av ohälsa.

Nu är hon ansvarig för ”Hälsosamt inträde i arbetslivet”, Hinta, ett nätverk med landets alla femton arbets- och miljökliniker, som via nätplatsen jobbafrisk.se stödjer den här formen av förebyggande arbete.

Marina Jonsson är allergisamordnare och forskare. Till CAMMs patientmottagning har ungdomar som utbildat sig till exempelvis djurskötare och bagare sökt sig för att få arbetsrelaterade hälsoproblem, en del redan under utbildningen. En återkommande orsak har varit allergi, som man kände till redan innan, men som ingen hade tagit upp det med eleverna inför valet av utbildning.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.