Jobba gränslöstJobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath

Så uppstår ”flexklyftor” hemma och på jobbet

Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.

Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.

Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.

Arbetslivets gränslöshet kan ta sig in i familjelivet och bli en konfliktorsak, särskilt om den ena partnern är mer flexibel än den andra. Det kan enligt forskaren leda till känslomässig utmattning.

Tema: Arbetstider

Skiftarbete och obekväma tider - då är återhämtning viktig

Vi har fått 24-timmarssamhället och allt fler arbetar skift eller på obekväma arbetstider. Forskningen har visat hur skiftscheman ska se ut för att arbetet ska påverka kroppens klocka så litet som möjligt. Då är tid för återhämtning viktig. Men den som själv får välja väljer hellre tider som funkar bäst med livet utanför jobbet.

Fler nummer av Användbart!

- Vi försöker ha hälsosamma tider, säger Krista Heinola, som planerar :bemanningen på en kirurgavdelning. Foto Anna Holmgren

Arbetstider som ger återhämtning i kvadrat

Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.

Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.

Drivkraften för att ändra arbetstiderna ökade när vård och omsorg i hela landet började satsa på att alla skulle få jobba heltid. Många fler heltidare innebar att vardagarna blev överbemannade och helgerna underbemannade. Kostnaderna för övertidsarbetet slog i taket.

Stressystemen i våra kroppar märker ingen skillnad på stressen om du är på jobbet eller hemma, säger Göran Kecklund. Foto: Pixabay

Tre beska piller för bättre arbetstider

Totalt är det 38 procent av alla anställda som jobbar skift eller har obekväma arbetstider. Forskningen visar att sådana tider kan medföra hälsorisker och risker för olyckor. Men det finns botemedel.

– Återhämtning och sömn är det jag brinner mest för i min forskning om sömn och arbetstider, säger Göran Kecklund, föreståndare för Stressforsknings­institutet i Stockholm. Han är psykolog med inriktning på biologisk psykologi och arbetspsykologi.

– Huvudproblemet med oregelbundna arbetstider är bristande återhämtning, säger han.

‒ Vi kan även arbeta med tekniken, skapa bättre funktioner i mobilen, säger Kristina Palm, forskare på KTH. Foto: Roland Cox

Vilken digitaltyp är du?

Har du mobilen avstängd hemma ‒ eller tröskar du igenom jobbmejlen framför teven?

Kristina Palm har identifierat sju digitala typer, eller ”personas”, som hanterar det digitala livet på olika sätt.

Inget av dem är fel, betonar hon.

‒ Men vi måste prata med varandra och med chefen om det här, säger forskaren som delar sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.

Ett av fynden i Maria Steinbergs forskning är att nattarbetare ibland får i uppdrag att lösa uppgifter som samlats på hög. Foto: Pixabay

Osa löser arbetstidsproblemen

Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.

Inom vården är det särskilt vanligt med korta vilotider mellan passen. Ofta lägger man ett morgonpass efter ett kvällspass. Däremellan ska man hinna åka hem, duscha, äta, vava ner och sova. Foto: Pxhere

Nattskift och kort vilotid ger hälsoproblem

Nattarbete, långa skift, och korta vilotider mellan passen kan leda till problem med hälsan. Men trots att det är skadligt väljer många arbetstagare bort återhämtningen när de får möjlighet. Det säger Anna Dahlgren, forskare vid karolinska institutet.

‒ Innan jag började var jag väldigt nervös, men jag blev lugn när jag kom hit, berättar Lucia Yacoub som bytte från förskola till verkstad för ett halvår sedan. Foto: Roland Cox

Så planerar Scania för att få in de nya i jobbet

‒ Jag blev faktiskt chockad över hur mycket jag gillar det här jobbet. Det var mycket kollegerna som gjorde det.

För ett halvår sen lämnade Lucia Yacoub, 24, jobb på en förskola för att bli industriarbetare på Scanias motorverkstad. Företaget har en utförlig plan för hur nya ska komma in i jobbet.

Lucia Yacoub är utbildad barnskötare.

‒ Det är ett stort hopp. Jag kände några som jobbade på Scania som pratade gott om jobbet, om att alla är så hjälpsamma här. Jag blev intresserad, fast det är ett tekniskt jobb.

Läs mer…

Tema: Arbetstider

Skiftarbete och obekväma tider - då är återhämtning viktig

Vi har fått 24-timmarssamhället och allt fler arbetar skift eller på obekväma arbetstider. Forskningen har visat hur skiftscheman ska se ut för att arbetet ska påverka kroppens klocka så litet som möjligt. Då är tid för återhämtning viktig. Men den som själv får välja väljer hellre tider som funkar bäst med livet utanför jobbet.

Fler nummer av Användbart!

Petter Gustavsson‒ En organisation har mycket att vinna på att de nya känner att de landar bra, säger Petter Gustavsson som leder ett projekt om ”onboarding”. Foto: Roland Cox

Bra introduktion för unga kan hindra utbrändhet

Den tid då en människa träder in i yrkeslivet kan vara den mest påfrestande av alla livsskeden. Bristfällig introduktion i första jobbet kan orsaka en utbrändhetsspiral.

Det menar forskare på Karolinska Institutet, ledda av Petter Gustavsson, professor i psykologi. Nu utvecklar de verktyg som kan ge en bättre start.

‒ Vi är preventionsforskare, kan man säga. Vi beforskar hur problemen kan förebyggas, säger Petter Gustavsson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap i Solna.

Läs mer…

Skriver handbok för ungt chefskap

Vad behöver ändras för att fler unga ska våga ta chefsjobb?

Enligt forskaren Susanne Tafvelin har Sverige lägst andel unga chefer i Europa. I ett projekt stött av AFA Försäkring ska hon nu studera hur förutsättningarna kan förbättras.

Det stöd som erbjuds unga chefer är mer individuellt, trots att studier visar att det ofta är brister i arbetsmiljön som avhåller unga att ta sådana jobb.

Tre arbetsplatser deltar. Forskaren ska via bland annat enkäter ta in data om risk- och friskfaktorer, könsskillnader och vilka förutsättningar som råder.

I projektet ingår att skriva en handbok för hur organisationer kan stötta unga chefer.

40 miljoner för forskning om unga

AFA Försäkring har nyligen delat ut 40 miljoner för forskning om unga i arbetslivet.

– Tidigare forskning om unga är relativt begränsad, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU på AFA Försäkring, i ett pressmeddelande.

‒ Statistik från vår skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar har ökat på senare år bland yngre.

Åtta projekt fick pengar för att under fyra år studera olika aspekter. Bland annat handlar det om depression hos unga arbetare i privat sektor, om återgång efter arbetsskador och om hyperaktivitet.

Film om vibrationsskador Foto: CAMM/HINTAI filmen om vibrationsskador berättar arbetare om hur de drabbats av arbetsskador – som en ung billackerare som kanske måste lämna sitt yrke. Foto: CAMM/HINTA

Med film och podd för att nå ut till unga

Hur ska man nå ut till ungdomar med forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljörisker? Vid Arbets-­ och miljömedicin i Örebro bestämde de sig för att höra vad eleverna vid yrkesprogrammen själva ville ha. Resultatet blev en film som nu ligger på Youtube, tillgänglig för såväl gymnasier som praktikarbetsplatser.
I Maria Boströms studie vittnar unga anställda om att deras arbetsförmåga ökar tack vare hjälpsamma kollegor som de kan samarbeta med. Foto: Pixabay

Unga tar stort ansvar för sin arbetsförmåga

Ungas inställning till sitt arbete har förändrats. De ser inte chefen eller facket som viktiga för sin arbetsförmåga. I stället anser de unga att ansvaret för arbetsförmågan vilar på deras egna axlar. Det menar Maria Boström, som skrivit en avhandling om ämnet.
Foto: Skeeze, Pixabay

Olyckor bland unga män allt vanligare

Antalet arbetsskador som resulterar i sjukskrivning har legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Men för unga män har olyckorna nästan fördubblats sedan 2009.

Omslagslayout: Francisco Ortega, Omslagsbild: Martine Castoriano.

Stora utmaningar för unga

En stor grupp unga går ur gymnasiet med ofullständiga betyg. Psykisk ohälsa blir allt vanligare, samtidigt som arbetsmarknaden förändras. Sammantaget finns stora utmaningar för unga i arbetslivet. Antologin “Unga inför arbetslivet” handlar om dessa.

 

Jobbafrisk.se är en nätplats som funnits i femton år för att upplysa unga om risker i olika yrken, när det gäller astma, allergi och eksem. Foto: CAMM/HINTA

Hälsosam yrkesdebut genom "välinformerade val"

Hälsosamt inträde i arbetslivet”, Hinta, är ett nätverk med landets alla femton arbets- och miljökliniker. Genom  nätplatsen www.jobbafrisk.se stödjer den förebyggande arbete när det gäller ungas arbete – redan när de går i skolan. 

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

förskolebarnTvå saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham

Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna

På arbetsplatser med mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.

Det menar Eva-May Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.

För de behövs.

Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.

Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar att komma tillbaka som vikarie.
KvinnaSärskilt kvinnor som blir sjukskrivna i 40-årsåldern riskerar att inte orka arbeta ända till pensionen. Foto: José Vasques

Så kan äldre orka jobba längre

Alla orkar inte jobba till 65 år eller längre. I Helsingborg startar ett projekt för att förbättra chanserna till ett längre arbetsliv.

Utan insatser ökar klyftorna i arbetslivet. SweAge-metoden utgår från individen och fokuserar inte bara på kronologisk ålder, utan på arbetsuppgifter, hälsa och vad det är i arbetsmiljön som gör att man mår bättre eller sämre.

Utan insatser ökar klyftorna i arbetslivet. SweAge-metoden utgår från individen och fokuserar inte bara på kronologisk ålder, utan på arbetsuppgifter, hälsa och vad det är i arbetsmiljön som gör att man mår bättre eller sämre.
mentorskapÄldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det blir ofta följdfrågor.

RökareRökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet. Foto: Andrea Dibitonto

De med tyngst arbete har minst möjligheter

Ett forskningsprojekt om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida, har fått stor spridning och upprört och förvånat.

Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?

laptopsOm människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle

Arbetsplatserna inte redo för den äldre arbetskraften

Arbetsplatserna är inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.

ByggnadsarbetareByggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Finland satsar på stöd för alla åldrar

Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.

Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.

Uppgjort om pensionerna

Sex partier i riksdagen kom i december 2017 överens om att höja den lägsta pensionsåldern från 61 till 64 år, och riktåldern från 65 till 66. Det är då man kan få garantipension. Partierna tänker också höja ”las-åldern” från 67 till 69, alltså den ålder då arbetsgivaren kan säga upp en anställd på grund av […]
HåltagareHåltagare borrar i betong i ett trapphus. En av dem bär utrustning. Foto: CAMM

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar. 

– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.

Belastning – mer än bara tunga lyft

Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.

Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Tandhygienist är ett yrke med tunga belastningar på händer och rygg. Foto: Anna Holmgren

Minskad fysisk belastning kan ge ett längre arbetsliv

Mindre än hälften av alla arbetare i Sverige orkar jobba ända fram till 65 års ålder. I ett projekt på Karolinska institutet undersöker forskarna vad som gör att några med fysiskt ansträngande arbeten lämnar arbetsmarknaden, medan andra orka stanna kvar, kanske genom att byta yrke.

- Det gjorde så ont att jag inte kunde hålla i ett instrument, säger Susanne. Foto: Anna Holmgren

Susanne bytte yrke och kunde fortsätta jobba heltid

Susanne jobbade i många år som tandhygienist. Besvären kom successivt. Så småningom blev jobbet som tandhygienist omöjligt att utföra. För några år sedan bytte Susanne jobb på mottagningen till tandsköterska och receptionist. Hon klarar fortfarande att jobba heltid trots att händerna numera värker dygnet runt.

Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From

Kurs ska minska stressen i Vindeln

Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.

I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.

– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.

SvetsningI svetsrök finns dammpartiklar som kan ta sig till hjärtat. Foto: Roland Lämbert

Partikelrisk för sotare och svetsare

Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.

Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.

Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).

Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.

Giorgio Grossi, Stressmottagningen- Det som rehabiliterar individer kan även fungera på arbetsplatsen, menar Giorgio Grossi, psykolog och forskare på Stressmottagningen. Foto: Roland Cox

Stressen som skadar och dödar

Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.

‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.

Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.

En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.

Svaret han fick var the sky is the limit.

Personer som upplever för höga krav och för låg kontroll i arbetet är en riskgrupp. Foto: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljön ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Livsstilsfaktorer som kost, motion och rökning brukar lyftas fram som orsaker till hjärt-kärlsjukdomar.

Men orsakerna och botemedlen finns inte bara att söka hos individen. Forskningen visar att viktiga orsaker till dessa sjukdomar finns i arbetsmiljön.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken och de orsakar mer än en tredjedel av alla dödsfall. I Sverige inträffar varje år 35 000 infarkter och 25 000 fall av stroke. 60 000 patienter vårdas på grund av hjärtinfarkt och kärlkramp.

Mats Bohgard har sett många förbättringar under sin tid som forskare. Men det kommer hela tiden nya saker att forska om, som biodiesel och nanoteknik.

Luften har blivit renare, men vi kan inte andas ut

Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel.

Det kommer hela tiden nya ämnen och material, som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många.

Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda.

Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest.

Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40  år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbetsmiljön.

Han förklarar att ”lungan är den stora inkörsporten för farliga ämnen”.  Det som kommer via luften står för merparten av de arbetsskador som beror på kemiska hälsorisker. Läs fortsättningen!

På kampanjens nätplats finns verktyg och vägledningsmaterial, exempel på bra praktiska lösningar, filmer om risker och lösningar, och material till lokalt kampanjarbete.

EU kampanjar för säkrare hantering av farliga ämnen

Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet, förklarar Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha).

Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför.

En mörk bakgrund till en tvåårig EU-kampanj.

Faktiska mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)

Beräkna kan bli billigare, enklare och oftare än att mäta

Med det nederländska verk­tyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.

Företaget DS Smith, som tillverkar förpackningar av wellpapp, använder Stoffenmanager sedan tre år.

Bra med snabbt svar om hygieniska gränsvärden

– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år.
I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.

Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga myter inom arbete och hälsa, som Rigas medicinska universitet genomfört.

Tre sätt att få underlag för att bedöma risker

För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.

Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mät­ningarna.

 

De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)

Man kan komma långt med grov uppskattning

– På många småföretag upp­lever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemi­guiden och Kemirisk.

Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.

Nyttiga verktyg som kräver kunskap och försiktighet

För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkes­hygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.

 

Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden

Ett helhetsgrepp mot hjärt- och kärlsjukdomar

Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Fakta om kvinnor och män på jobbet

Visst lever vi i ett jämställt land?

Nja…

Statistiska centralbyrån, SCB, ställer samman statistik om jämställdhet med några års mellanrum. Här är några siffror som har med arbetslivet att göra.

- Bättre klimat med fler män i kvinnojobb

Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet.

Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb.

Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.

Blandat är ultimat, tycker Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende. Foto: Roland Cox

De gick från mansjobb till kvinnojobb

Fler män behövs i arbetsmiljön och då måste lönerna upp och statusen höjas.

Det är Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende överens om. Båda har provat både helmanliga och helkvinnliga jobbmiljöer.

En del bussförare får ibland hot och glåpord från passagerare i stället för den självklara betalningen för resan.

Hot och glåpord vardag för förarna

Vad som är psykiskt påfrestande på jobbet handlar både om kropp och själ.

Den som blir utsatt för hot och våld i tjänsten kan också bli mycket trött. Ett exempel på detta är personalen i kollektivtrafiken.

Forskaren Anna Anund och hennes kollegor har studerat deras arbetsmiljö.

- Allt mindre tid för personalvård

‒ Det finns allt mindre tid för kompetensutveckling och personalvård, säger David Bergman, forskare på Karolinska institutet.

Han har i många år provat samtalsgrupper för läkare och annan sjukvårdspersonal, mot drabbande upplevelser i jobbet.

 

 

Terrorattacken på Utöya och andra stora katastrofer har gett upphov till stor del av den moderna forskningen om krishantering.

Gör organisationen beredd på det värsta

Oväntade traumatiska händelser kan ske i alla branscher. Organisationens beredskap avgör ofta hur de anställda påverkas. Ändå har få arbetsplatser en utbyggd krisberedskap, menar psykologen och traumaexperten Magnus Brolin.

 

Förlossningsläkare och barnmorskor kan drabbas av posttraumatisk stress när ett barn dör. Beredskapen bör förbättras, menar forskaren Åsa Wahlberg.

Dödsfall på förlossningen kan ge posttraumatisk stress

När det som skulle bli det lyckligaste ögonblicket i livet vänds till katastrof. När ett barn dör på förlossningen.

Då finns en barnmorska och ofta en läkare där som kan drabbas av skuld och skam och kan få psykiska skador på liknande sätt som krigsoffer.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Margareta Lisjö är arbetschef på bygget i Gustavsberg. Foto: Anna Holmgren

15 tjejer kan förändra världen

Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar.

Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.

DemonstrationMånga protesterar mot att nedvärderas och trakasseras. Foto: Vlad Tchompalov

Vanligt med trakasserier på jobbet

Sexuella trakasserier är förmodligen vanligt. Upplevda sextrakasserier från chefer och arbetskamrater har ökat stadigt sedan 1999. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik, som görs vartannat år.

Visar vägen till en trakasserifri vardag

Med tusentals personliga berättelser har metoo-rörelsen visat att sexuella trakasserier är vanligt i en rad branscher i Sverige.

– Jag hoppas innerligt att metoo-rörelsen fortsätter. Metoo är en konstruktiv motståndsidé!

Det säger genusforskaren Anneli Häyrén.

IT i vårdenVårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning

Vi behöver ett språk för vårdens digitala arbetsmiljö

Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.

Fredrik Beskow PreventFredrik Beskow, Prevent, jobbade fram ett webbverktyg för bättre IT-införande. Foto: Roland Cox

Checklistor och scenarier stöd för bra IT

– Datasystem kan hindra dig från att göra ett bra jobb, skapa frustration och i värsta fall göra dig sjuk.

Fredrik Beskow på Prevent invigde hösten 2017 en forskningsbaserad tjänst på webben som som ska hjälpa företag att införa smidiga, lönsamma och hälsosamma IT-lösningar.

Terapikatten Justocat

Robotar underlättar i äldreomsorgen

Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot –  det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.

 

Så beställer man bra IT-system

Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön?

Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.

Svetsare tillhör riskgrupperna i arbetslivet när det gäller nanoämnen. Foto: Jason Conlon

Dansk storsatsning kring nanomaterial gav kunskap om hot och bot

Efter tolv års dansk forskning om nano och arbetsmiljö törs professor Ulla Vogel slå fast: På många arbetsplatser är nanomaterial en okänd arbetsmiljörisk, som kan leda till
cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Men forskarna har också hoppfulla resultat: En del farhågor var ogrundade – och det går att minska riskerna på samma sätt som man minskar damm.

Ulrika Carlander (tv) och Heike HellmoldUlrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox

De knyter nätverk om nanomaterial

En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.

‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.

Nyhetsbrev

Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.

Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.