Användbart nr 2 2025 Tema: Hot och våld

Ökande våld – metoderna att möta det

Hot och våld i arbetslivet har ökat de senaste fyrtio åren. I Användbart 2 möter vi forskare som studerat utvecklingen och orsakerna bakom ökningen. Ambulanspersonal och poliser är utsatta grupper, liksom socialtjänstens personal och unga i restaurangbranschen. Läs om metoder att hantera våld och om våldet som aldrig blir anmält – och följ med till Södersjukhuset där ett nytt arbetsmiljöprojekt kring riskpatienter just har startat.
Sofia Wikman forskar om utvecklingen av hot och våld på jobbet. Bild: Högskolan i Gävle

Nedskärningar leder till mer hot och våld

Varför har det blivit vanligare med våld och hot på jobbet? I övriga samhället är trenderna de motsatta, åtminstone om vi ser bortom gängkonflikterna. Kriminologen Sofia Wikman pekar på att det framför allt är inom välfärdsyrkena som fler blivit utsatta. Bakgrunden: slimmade organisationer, stress och dåligt med tid för att lära sig av händelser där det gått fel.
Utsatt miljö. Foto: Lisa Thanner

Hot, våld och tystnad: Unga i restaurangbranschen extra utsatta

Trakasserier och hot är vanliga inslag i hotell- och restaurangbranschen. Många av de anställda är unga – ofta utlandsfödda – och extra utsatta eftersom de har begränsad kunskap om sina rättigheter. Ett bra ledarskap är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö.
Socialsekreterare utsätts ofta för hot. Bild:iStock

Så kan socialtjänsten förbättra säkerheten

Socialsekreterare har ett utsatt arbete. De råkar allt oftare ut för hot och våld på jobbet. Monica Kaltenbrunner på Mynak leder ett forskningsprojekt vars syfte är att stärka säkerhetskulturen på socialkontoren.
Sofia Persson och Ilse Hakvoort letade upp skolor som lyckats vända trenden. Foto: Birgitta Ländin.

Våldsspiral i skolan kan vändas

Skolan är en av de arbetsplatser där personalen löper stor risk att utsättas för hot och våld. De senaste tio åren har antalet rapporterade allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. En majoritet av landets högstadielärare har varit med om att elever hotat eller varit våldsamma. Men det går att vända den dystra utvecklingen.
Forskaren Fredric Sjöberg studerar våldet i intensivvården, ett våld som oftast inte blir anmält. Foto: Birgitta Ländin.

Våld i intensivvården har normaliserats

Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.
Vårdchefen Fredrik Warberg och sektionschefen Emma Jerkegren Olsson ser en fördel i att använda ett konkret instrument för att klassa faran för hot och våld på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Foto: Birgitta Ländin.

Nu ska våldsrisker mätas på Södersjukhuset

Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri

Nytt arbetssätt i tvångsvården: ”Vi försöker förändra en kultur”

Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.
Ambulanspersonalen kan sällan förutse när det blir hotfullt. Bild: iStock

Våldet mot ambulanspersonal ökar

Det finns många gånger alkohol och droger med i bilden när ambulanssjuksköterskor utsätts för hot och våld. Magnus Viking har själv råkat ut för alltifrån mordhot till blottning. Nu deltar han i ett projekt där syftet är att förebygga att hotfulla situationer spårar ur. Det gäller att behålla lugnet, säger han.
Sedan 2023 ska alla poliser i yttre tjänst vara utrustade med en kroppsburen kamera, som de själva väljer när den ska startas. Foto: Polisen.

Kroppsburen kamera kan både lugna och trigga

”Nu slår jag på kameran!” Alla poliser i yttre tjänst har sedan några år en kroppsburen kamera. När den aktiveras kan det bidra till en ökad trygghet för den som gör ingripandet – men det finns också våldssituationer som kamerorna i stället kan förvärra. Det visar en ny studie.
Kartläggningen om hot och våld på universiteten visar att problemet är större än man trott. Foto: Thelester, Pixabay

Påhopp och trakasserier är vardag för forskare på svenska universitet

Forskare och undervisande personal på universiteten har en utsatt position. En ny rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet visar att fyra av tio forskare och universitetslärare utsatts för hot, hat eller trakasserier på grund av sitt arbete.

Användbart nr 1 2025 Tema Arbetsmiljöarbete
Trygghet i fickan. Alla anställda på Bostadsbolaget har IA-systemet i sina mobiler. Foto: Peter Nilsson

Verktyget som skapar tryggare arbetsmiljö

Att vänta med åtgärder tills något händer är ingen hållbar strategi. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga olyckor och ohälsa.På Bostadsbolaget i Göteborg används IA-systemet som en – av flera metoder – för att upptäcka och hantera risker i tid.
Arbetsmiljö på alla nivåer. Inom byggbranschen finns det många hinder i arbetsmiljöarbetet. Foto: Pixabay

Trögt att implementera nya arbetssätt i byggbranschen

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.

Hållbar arbetsmiljö börjar på organisatorisk nivå

Hög arbetsbelastning och bristande resurser påverkar tusentals medarbetare varje dag. Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete – som tar sikte på de organisatoriska faktorerna – kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
Magnus Svartengren ska forska i varför till exempel sjuksköterskor lämnar sina arbeten. Bild: iStock/vm

Stamina-modellen – ett sätt att omvandla arbetsmiljön till det bättre

Anställda sitter på ingående kunskap om utmaningar på arbetsplatsen. Genom att involvera och låta anställda påverka kan den här – ofta outnyttjade resursen – tas till vara, anser professor Magnus Svartengren. Han har tagit fram en modell som stöder det systematiska arbetsmiljöarbetet och ger friskare arbetsplatser.
Forskning pekar på att begreppet samverkan och skyddsombudens roll behöver bli tydligare. Bild: iStock/yongyuan

Bristande samverkan hinder för att regler blir verklighet

Samverkansbegreppet behöver bli tydligare i arbetsmiljöregelverket, liksom skyddsombudens roll. Det är några av slutsatserna i en ny forskning om hur arbetsmiljöregler omsätts på arbetsplatserna.
SAM-föreskriften har uppdaterats, och började gälla vid årsskiftet. Bild: AV.

Uppdaterad SAM-föreskrift lyfter vikten av att organisera arbetsmiljöarbetet

En vanlig missuppfattning är att systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, endast handlar om riskbedömning, handlingsplan, åtgärder och uppföljning. Men nöjer man sig endast med de åtgärderna blir det inte bra, konstaterar sakkunnig Maria Baltzer på Arbetsmiljöverket.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet. Bild: Malmö universitet.

Copsoq – en vetenskaplig enkät för att mäta risk- och friskfaktorer på arbetsplatsen

Hanne Berthelsen vid Malmö universitet har i flera forskningsprojekt arbetat med Copsoq, tillsammans med forskarkollegor. Det är en svensk upplaga av ett internationellt, forskningsbaserat stöd för arbetsplatsundersökning. Enkäten används ibland annat i Chile, Canada, Nya Zeeland, Nigeria, Australien – och en lång rad europiska länder. Malmöforskarnas projekt har gått ut på att göra Copsoq mer användbar och åtkomlig för både forskare och praktiker.
Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi. Bild: Anna Holmgren.

Friskfaktorer som främjar förnyelse har sitt ursprung i forskningsprojekt

Kärnan i friskfaktorer är: Inte bara förebygga risker, utan också främja det friska. Inom kommuner och regioner är detta sedan flera år grunden för en storsatsning på att förnya och utveckla sättet att arbeta med arbetsmiljön. Och satsningen har sin grund i forskning, under lång tid. Om detta berättar Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi.

Kommunernas åtta friskfaktorer

I landets kommuner och regioner satsar de på att få in åtta friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet – här är hela listan, med förklaringar.
-Friskfaktorer skapar en konstruktivare dialog, säger :Emma Ivar, rektor på Stjärnbåtsgatans förskola (foto Mattias Högberg)

Så jobbar de med friskfaktorer på förskolan Stjärnbåtsgatan

– Jag tycker att friskfaktorer synliggör de byggstenar som vi behöver ha, för att få en friskare arbetsplats.   Det handlar inte om att glömma bort riskerna, men att prata om vad får oss friskare, säger Emma Ivar, rektor på förskolan Stjärnbåtsgatan i Göteborg.

Användbart nr 4 2024 Grön omställning

Nr 4 handlar om…

Den gröna omställningen – från två forskningsprogram, ett snart avslutat och ett precis startat.   Forskning om nygamla risker, med farliga ämnen i samband med återvinning. Om konsekvenser för transporter och industri.  Om hur man arbetar med omställningen, och om vikten av bred delaktighet.

Balans. Ungefär lika många jobb som försvinner tillkommer under den gröna omställningn Foto: Pexels, Pixabay

Grön omställning påverkar inte jobben

Vad betyder den gröna omställningen för sysselsättningen? Blir jobben fler eller färre när tekniken utvecklas och miljöreglerna skärps? Ett nytt forskningsprojekt visar att skillnaden i princip är – noll.
Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, ska ta reda på vilka hälsorisker batterierna innebär i verkstäderna. Foto::Pixabay

Kartlägger hälsorisker för bilreparatörer

På tio år har antalet eldrivna fordon mer än tiodubblats i Sverige. Den snabba elektrifieringen innebär nya hälsorisker för bilreparatörer. Nu inleder forskare vid KTH en studie för att förbättra säkerheten i verkstäder under den gröna omställningen
Forskaren Jindan Gong har undersökt vad yrkesförarnahar för farhågor och förhoppningar inför den gröna omställningen. Foto::Sabine Pixabay

Rädsla för bränder och pressade scheman

Elektrifieringen av transportsektorn står för dörren. För yrkesförare innebär omställningen flera fördelar, som mindre avgaser och buller. Samtidigt oroas många förare av att jakten på laddstationer ska pressa tidsschemat ännu mer.  
Åsa Nyblom från IVL och Pernilla Hagbert från KTH har studerat hur lokalsamhället påverkas av omställningen. Foto: Daniel Olausson/Follow the Light, Gällivare kommun

Stora utmaningar när industrin ställer om

Den gröna omställningen inom industrin rör om i grytan. Vissa orter dräneras på arbetstillfällen medan andra får ett välkommet tillskott av nya jobb. Kommunerna ställs inför stora utmaningar när behovet av kompetens, grön energi och infrastruktur ska tillgodoses.
Anställda i återvinningsbranschen utsätts för damm och metaller. Bild: iStock/vm

Farliga ämnen hotar återvinningsarbetare – ny studie väcker oro

Unik forskning visar att återvinningsarbetare i Sverige utsätts för farliga nivåer av damm och vissa metaller, vilket ökar risken för allvarliga sjukdomar. Professor Karin Broberg leder banbrytande studier som kartlägger arbetsmiljörisker inom metall- och plaståtervinning.
Byggbranschen har stor miljöpåverkan. Nu ska professor Ida Gremyr forska i hur KMA-chefer, som ansvarar för att utveckla och driva kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet upplever sin roll. Bild: iStock/dardespot

Så kan hållbarhet bli en del av vardagsbesluten i organisationer

Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola, ska forska i kvalitetschefers arbetsmiljö för att göra hållbarhet till en naturlig del i organisationers beslutsfattande.
På Volvos lastbilsfabrik i Tuve ska 400 monteringsarbetare på två avdelningar som en del i sitt dagliga arbete jobba med att minska klimatavtrycket. Foto: Volvo

Mer ansvar och kunskaper i monteringen när medarbetarna ska driva miljöarbetet på Volvo

Fyrahundra monteringsarbetare på Volvo lastvagnar får förändrat arbete genom ett försök med ”medarbetardrivet miljöarbete”. De får mer kunskaper och större befogenheter, när det gäller att styra och förbättra sitt arbete – för att minska klimatavtrycket. Medarbetarna kommer att använda verktyg och metoder för grön omställning, som forskare utvecklat.
Ny forskning studerar hur automatisering i lantbruket påverkar arbetsmiljön och arbetet. Bild: istock/deimagine

Robotar underlättar för bönder, medan migrantarbetare gör tunga jobb

Mjölkproducenterna är nöjda med automatiserade mjölkningsystem, som gör arbetsmiljön bättre. Men de tyngre arbetsuppgifterna faller på migrantarbetare. Det visar ny preliminär forskning.
Skogsindstrin hör till branscherna som forskarna ska följa. Foto: Alexander Farnsworth

Delaktiga medarbetare ger smidigare omställning i skog, industri, energi och transporter

För att få omställningen att bli av på arbetsplatserna, behöver medarbetarna vara delaktiga, känna att de har något att tillföra, och få ett erkännande för vad de gör. Omställningen kan inte vara något som bara kommer uppifrån. Det säger Christian Ståhl. Han leder en tvärvetenskaplig forskargrupp på temat grön omställning i arbetslivet.

Användbart nr 3 2024 Tema Företagshälsovård

Användbart nr 3 2024 handlar om…

—forskning kring metoder inom företagshälsovården. AMM-klinikerna i Sverige har tillsammans med högskolor och universitet bidragit till nya evidensbaserade metoder till stöd för landets företagshälsovård.

Några exempel vi berättar om är från Idrottshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet och Göteborgs universitet.

Kungälvs sjukhus - en av arbetsplatserna där man arbetar med att fånga upp tidiga signaler genom informell information. Foto: Västra Götalandsregionen.

Stöd från FHV sänkte sjukfrånvaron

Det räcker inte med att bara skicka över en påse pengar till en verksamhet för att de själva ska lösa sina arbetsmiljöproblem. Det krävs en långsiktighet, en struktur på insatserna över tid. Västra Götalandsregionen valde att ta in den regionala företagshälsovården Hälsan och arbetslivet som processtöd.
Det idealiska vore att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser Irene Jensen. Foto: Wojciech Wolak

En vision för företagshälsovården i Sverige

Irene Jensen är professur i metoder för företagshälsa vid Karolinska institutet. Här i Sverige vore det idealiska att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser hon. Företagshälsorna skulle mer ha ansvar för att stödja arbetsgivare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock

Holland förebild för svenska riktlinjer

Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, IMM. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.
Mynak arbetar med att ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården. Dessa kan också vara användbara för arbetsgivarna, som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Bild: Mynak

Gör riktlinjer till stöd för FHV

Liv Nilsson är processledare  på Mynak för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården.. De två senaste handlar om synergonomi samt kränkande särbehandling och mobbning.
Utmattningssyndrom är komplext. Foto: Pixabay Företagshälsovård på pappret är ingen garanti. Foto: Lukas Bieri, Pixabay

Så fungerar företagshälsovården: ”Det räcker inte med en kurs i mindfulness”

Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay

Den ojämlika företagshälsovården

Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay

Teamarbete en utmaning i FHV

Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat. Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.  
Det finns en risk att kontorsarbete får hög prioritet medan andra yrkesgrupper glöms bort när företagshälsovård upphandlas, säger utvecklarna bakom FHV Metodik. Foto: Pixabay.

Stöd på nätet för att förebygga ohälsa

Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se.
Svenskarna ohälsa kostar miljarder. Foto: Jarmoluk, Pixabay

Ohälsa kostar miljarder

Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år.

Nr 2 2024 Tema: Smittor och skadliga partiklar

Användbart nr 2 2024 handlar om ny forskning kring både smittor och ämnen som länge varit kända för att vara skadliga. Hur ska man hantera de skadliga partiklar och smittor som kan spridas på arbetsplatser? Goda basala hygienrutiner och en god ventilation är grunden i de flesta fall. Coronapandemin kom att visa att en komplettering med luftrenare kan göra stor nytta. Partiklar kan också tränga in i huden och skada olika organ i kroppen.Flera forskare önskar sänkta gränsvärden. Sexvärt krom orsakade en stor miljöskandal i USA för ett kvarts sekel sedan. I Sverige har gränsvärdet för exponering av detta krom inte sänkts sedan 1996. Gränsvärdet är 25 gånger högre i Sverige än i USA.

Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.

Viktigt att forska snabbt på nya virus

Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.

Luftrenare gör nytta vid virusutbrott

Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården. – Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.
Forskarna mätte virus och bakterier både på ytor och i luften på tandvårdskliniker. Foto: Michelle Nerentorp.

Utsug skyddar i tandvården

Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete? Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar. Det fanns en oro för covidsmitta, och man ville också veta mer om kvicksilverfaror. Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.
Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.

Nanopartiklar – okända faror ska följas

Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten. I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur. Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?
Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.

Sexvärt krom – forskare önskar lägre gränsvärde

Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden. – Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Det handlar om sexvärt krom.
Alexander Hedbrant leder projektet ”Partikelexponering i Arbetslivet” och han anser att forskningen inte tillräckligt uppmärksammat hur farliga partiklar på arbetsplatsen påverkar hjärta och kärl, lever och andra organ. Foto: Privat.

Damm kan skada flera organ

Forskning på senare år visar att ”bara vanligt damm” inte är så ”bara”. Och små, små partiklar kan gå längre in i kroppen än lungorna och via blodet hamna i andra organ som lever, hjärta och njure. Alexander Hedbrant leder ett tvärvetenskapligt projekt om partiklar i luften på jobbet och ger det här rådet till skyddsombud och chefer: Vänta inte på nya gränsvärden! Gör redan nu allt som går att göra för att minska mängden damm på arbetsplatsen. På sikt hoppas och tror han att projektets forskningsresultat kommer att bidra till sänkta gränsvärden.
Arbetsmiljöingenjör Anders Bruhn genomför ett experiment i laboratoriet. Foto: Klara Mitander

Dags att utforska vad arbetsmiljön gör med vår skyddsbarriär – huden

Kemiska ämnen och skadliga partiklar drabbar oss människor inte enbart genom luften som vi andas, utan hamnar också på huden, kroppens största organ. Där kan de orsaka hudproblem som eksem och allergier, och även tränga igenom den skyddsbarriär för resten av kroppen som huden är. Men frågor om huden och arbetsmiljön är överraskande lite beforskade. Och det råder brist på både mätmetoder och gränsvärden. Klara Midander vid IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med att göra något åt detta.