Sju av tio chefer anser att arbetsplatsen är en bra arena för alkoholförebyggande arbete – men det resulterar inte alltid i åtgärder. Ny forskning har tagit reda på vad som leder till konkret handling.
Cheferna har ansvar för kvaliteten och effektiviteten på arbetet som görs, för arbetstagarnas säkerhet och för arbetsmiljön. Användning av alkohol på fritiden kan påverka arbetet i form av förseningar, försämrad effektivitet och försämrad säkerhet. Ändå har få studier gjorts som djupdyker i det alkoholförebyggande arbetet bland chefer.
Gunnel Hensing är professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med kolleger undersökt chefernas roll i det alkoholförebyggande arbetet. De har haft fokus på universella förebyggande insatser på organisatorisk nivå – inte på att ta hand om personer som utvecklat beroende eller missbruk.
– Vi vill fokusera på stegen innan. Vill man arbeta förebyggande måste man titta på alla som är alkoholkonsumenter på arbetsplatsen.
Det omfattar de flesta på arbetsplatsen, eftersom tidigare studier visat att den stora merparten av svenska vuxna dricker alkohol.
Positiv inställning till förebyggande
Forskarna skickade ut en enkät till över 9 000 chefer, och runt 5 000 chefer svarade på frågor kring attityder och normer i det alkoholförebyggande arbetet, samt åtgärder.
70 procent av cheferna anser att arbetsgivaren har ett ansvar för alkoholförebyggande arbete.
– Det är ett väldigt positivt gensvar, säger Gunnel Hensing och tillägger:
– Jag förväntade mig en mer tveksam hållning.
Arbetsgivarens juridiska ansvar för det förebyggande alkoholarbetet är begränsat till det generella arbetsmiljöansvaret, alltså arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns inte specifika arbetsmiljöregler som gäller alkohol på arbetsplatsen. Däremot har arbetsgivaren rehabiliteringsansvar när en anställd har alkoholproblem.
Bara hälften informerar om alkoholpolicyn
Det är inte självklart att insikten kring ens ansvar alltid leder till handling. Studien visar nämligen att en lägre andel chefer sade sig ha vidtagit förebyggande åtgärder.
– Det kan bero på att cheferna inte vet vad man kan göra eller hur man kan göra det. Det finns ett utrymme för att utveckla åtgärderna, säger hon.
Forskarna tittade på tre förebyggande åtgärder. Den ena åtgärden handlar om huruvida cheferna har kommunicerat om alkoholpolicyn, vilket ungefär hälften svarade att de gör. Den andra var om chefer har lyft frågan om alkohol i samband med personalfester eller andra sociala evenemang, vilket ungefär 40 procent gör. Den tredje åtgärden forskarna frågade om var huruvida cheferna ordnat föreläsningar om alkoholkonsumtion, vilket bara några procent sade sig ha gjort.
Kunskap ger handling
Forskarna tog också reda på vad som som kan förklara om en chef tar till åtgärder eller inte. Det var främst utbildning av chefer kring alkoholrelaterade frågor och personlig erfarenhet av att stötta en närstående person med alkoholproblem som inverkade mest. Det var nästan fyra gånger vanligare att chefer som nyligen gått en utbildning ordnade en föreläsning om alkoholkonsumtion än en som inte gått en utbildning.
Däremot hade inte chefens ålder, kön eller utbildningsnivå någon större betydelse.
– Den enkla slutsatsen är att kunskap är en viktig aspekt.
Etiska frågor väcker huvudbry
Forskarna håller på att gå vidare i analysen av materialet, och undersöker nu vilken betydelse chefernas organisatoriska förutsättningarna, som bransch, chefens egen arbetsmiljö, ledningsstrukturer och grad av
internt stöd, har.
– De preliminära resultaten visar att de organisatoriska förutsättningarna inte alls har samma starka samband som de individuella förutsättningarna, säger hon.
Forskarna har också gjort fokusgruppsstudier på sex arbetsplatser för att förstå chefernas förutsättningar på ett djupare plan.
– Många av cheferna nämnde att alkoholpolicyn var ett stöd i det förebyggande arbetet.
Andra frågeställningar som cheferna lyfte i intervjuerna handlade om etik, och hur de ska hantera alkoholbruk på till exempel after works eller liknande, som är på anställdas fritid. Cheferna pratade också om anställdas vilja att delta på fester, och att en del inte vill komma på fester och tillställningar med alkohol på grund av egna problem, av religiösa orsaker eller för att de tycker att festerna lätt spårar ut.
– Ofta avkrävs personer svar på varför de inte dricker alkohol.
Gunnel Hensing betonar vikten av att normalisera icke-drickande på arbetsplatsens tillställningar. Inför hösten och julens festligheter uppmanar hon arbetsplatsens chefer att fråga sig:
– Bidrar vi på något sätt på arbetsplatsen till människors alkoholkonsumtion?
Det kan till exempel vara genom generös servering av alkohol på personalfester, gåvor i form av alkohol eller genom att inte vara tydlig med vad alkoholpolicyn innebär.
– Det finns en rad småsaker som kan påverka medarbetarnas attityder till, förståelse av och bruk av alkohol, säger Gunnel Hensing.
Text: Jonna Söderqvist