Digitala instruktioner och VR-träning ska göra industrijobben effektivare och säkrare. Men AI har sina brister som lärare. Ny forskning vid Högskolan i Skövde visar att omfattande digital vägledning faktiskt kan försämra minnet av arbetsuppgifterna.
Tidigare forskning har kommit fram till liknande slutsatser. När studenter har fått plugga med mer stöd lär de sig generellt sämre över tid, jämfört med kontrollgrupper som fått mindre stöttning. Nu lägger Högskolan i Skövde till ännu en pusselbit.
Samma fenomen tycks inträffa även för den som fysiskt utför en uppgift med stöd av virtuell verklighet, VR.
– Grundidén är god: att stötta medarbetare, minska fel och göra utbildning mer tillgänglig. Men vi ser också tydliga kognitiva konsekvenser av hur tekniken används, säger Erik Billing, forskare vid Högskolan i Skövde.
Samma träning – sämre kom ihåg
I studien, som precis har avslutats, har ett femtiotal deltagare fått genomföra samma arbetsmoment i VR. Skillnaden är att de har fått olika grad av vägledning.
En grupp fick vid upprepade träningstillfällen steg-för-steg-instruktioner som tydligt visade hur man skulle göra och minskade mängden misstag. Deltagarna i en andra grupp fick endast instruktioner under hälften av träningstillfällena.
Resultatet var obestridligt.
– Ju mer stöd de fick, desto mindre mindes de en vecka senare. Effekten var ganska dramatisk, trots att mängden träning var densamma i båda grupperna, säger Erik Billing.
Fenomenet är välkänt inom kognitionsvetenskapen som testningseffekten: aktivt minnesarbete stärker lärandet.
Det nya är att effekten nu också syns i fysiska arbetsmoment i VR-miljö.
– Tidigare forskning är oftast hämtad ur klassrumssituationer. Här genomför deltagarna en kroppslig arbetsuppgift. Ändå ser vi samma mönster, säger Erik Billing.
En arbetsmiljöfråga
Digitala instruktioner, AR-glasögon och VR-träning blir allt vanligare i industrin, både i produktion och service. Tekniken ska minska fel, effektivisera och göra utbildning möjlig på distans.
Men forskningen visar att balansen i instruktionerna är avgörande.
– För mycket stöd kan påverka både lärande, fokus och känslan av kontroll i arbetet. Det handlar i grunden om den kognitiva arbetsmiljön, säger Erik Billing.
Samtidigt finns även en inkluderingsdimension. Studiens resultat tyder på att personer som har svårare att lära sig är de som kan vinna mest på att öva utan stöd. – Det finns alltid en mindre grupp som presterar bra oavsett mängden stöd. Men för majoriteten gör mängden stöd stor skillnad.
VR är ingen universallösning
Erik Billing är noga med att poängtera att forskningen inte kritiserar VR som teknik. Den kan vara särskilt värdefull när fysisk träning är dyr, riskfylld eller innebär långa resor. Till exempel när en servicetekniker behöver öva på vissa moment, och instruktören finns på andra sidan jorden. Däremot kan pedagogiken vara en utmaning, menar Erik Billing.
– VR-lösningar är tekniskt avancerade applikationer som ofta utvecklas ofta av mjukvaruföretag snarare än experter på lärande. Vi ser en risk att man med goda avsikter erbjuder för mycket stöd och hjälp till användaren, vilket riskerar att försämra lärandet på sikt, säger han.
Nästa steg: individanpassad träning
Forskningsprojektet som finansierats av AFA Försäkring avslutades formellt sista januari, och resultaten väntar nu på vetenskaplig publicering. Samtidigt har forskargruppen fått besked om ett stort EU-finansierat projekt där AI och VR ska användas för framtidens kompetensutveckling. En möjlig väg framåt är mer individanpassat stöd, baserat på sensorer som mäter exempelvis rörelser, blick och mental belastning.
– I dag beter sig en VR-applikation likadant oavsett vem du är. Framöver kan stödet anpassas efter individens behov och kognitiva förutsättningar.
Verktyg till branschen
I samband med forskningen har Högskolan i Skövde även utvecklat en handbok för utformning av digitala instruktioner https://www.his.se/diga.
Verktyget, som är baserat på forskning och praktisk erfarenhet, sammanställer praktiskt tillämpbar kunskap om människans kognitiva förmågor och begränsningar. Målet är att bidra till att skapa tydliga och effektiva instruktioner som passar olika arbetssituationer.
– Det handlar om att hitta en lagom nivå av stöd. Lärande kräver ansträngning, och om allt serveras riskerar kunskapen att försvinna lika snabbt igen. Handboken är tänkt som ett konkret stöd för industrin, avslutar Erik Billing.
Lotta Engelbrektson