Läkare och sjuksköterskor berättar att det inte går att utföra det arbete de vill. De rapporterar att det inte finns möjlighet att ge en god vård. För dåliga resurser, underbemanning och en trög organisation leder till stress som bidrar till att man använder alkohol och droger.
Det är en övergripande slutsats forskaren Emma Brulin har dragit av sina studier av svensk sjukvård.
– Jag är inte alkoholexpert. Jag är arbetsmiljöforskare och tittar på effekter av skadligt bruk och faktorer i arbetsmiljön som bidrar till användning av alkohol eller droger, säger Emma Brulin. Hon är docent vid enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet och leder projektet Skadligt bruk av alkohol och droger bland hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige.
Ett slumpmässigt urval av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige har fått en serie enkäter under åren 2022, 2023 och 2025. Alla har kunnat besvara enkäterna anonymt. Cirka 3 000 från varje grupp har svarat varje gång.
Enkäterna har frågor om användning av alkohol, läkemedel och droger, samt frågor om arbetsmiljö och hälsa. Det visade sig att problematiskt drickande i vårdbranschen ligger i nivå med andra yrkesgrupper på ungefär fyra procent.
– Men vi fann att höga krav i arbetet och låg kontroll leder till ökad stress och ohälsa som i sin tur leder till ökad risk för problemdrickande, säger hon.
Höga krav kan vara både känslomässiga krav och kvantitativa krav. Det var också stressande att ha en obalans mellan privatliv och arbetsliv.
När det gäller hot och våld i arbetsmiljön fann forskarna ett mer direkt samband med skadligt bruk
– Det var 2,5 gånger högre sannolikhet att rapportera problembruk av alkohol efter att man blivit utsatt för till exempel hot, våld och osynliggörande, säger Emma Brulin.
Skrev ut narkotika
I projektet har man också tittat närmare på bruket av narkotikaklassade läkemedel. Bland läkarna som uppgav att de åt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel var det hela 60 procent som angav att de skrev ut dem till sig själva.
– Jag tycker inte att läkare ska kunna skriva ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva. Det kan vara en inkörsport till missbruk. Och det riskerar att bli felbehandling av grundproblemet. Bara för att man är läkare har man inte koll på alla läkemedel och hur och när man bör ta dem, säger Emma Brulin.
Därtill är det ungefär 2% av sjukvårdspersonalen som uppgav att de använt droger som exempelvis, kokain, amfetamin och cannabis det senaste året.
I projektet studerade man också sambandet mellan psykisk ohälsa och skadligt bruk
– Vi såg inte någon samsjuklighet med utmattning. Men däremot, om man rapporterade depressiva symptom hade man också skadligt alkohol- och droganvändning.
Sjukvårdspersonalen fick skatta kvaliteten på den vård de utför i enkäterna De som hade ett problemdrickande angav i uppföljande enkät sämre vårdkvalité.
– Skadligt bruk av alkohol droger och läkemedel bland hälso- och sjukvårdspersonal kan innebära risker för patienternas säkerhet, säger Emma Brulin.
Skyddande faktorer
Forskarna fann inte bara risker utan också skyddande faktorer i arbetsmiljön. Dessa var framför allt bra ledarskap, möjligheten att själv styra sitt arbete och att kunna sköta arbetet med patienterna.
– Finns dessa positiva faktorer blir de ett skydd mot stress, utmattning och skadligt bruk även om det är höga krav i arbetet, säger Emma Brulin.
Något som är ett stort hinder just inom vården är möjligheten att få hjälp mot sitt missbruk, inte minst för läkare.
– Det finns en rädsla för att gå och söka hjälp. Man vill inte gå till en hälsocentral. Det kanske finns egna patienter i väntrummet och man kan vara rädd att inte ses som en lika bra läkare.
Vårdpersonal med problematiskt bruk riskerar att förlora sin legitimation.
– Jag vill se bättre skydd att kunna be om hjälp utan att förlora sin legitimation. Det behövs ett bättre system för behandling av psykisk ohälsa. Och processen borde gå snabbare. Nu är det en lång process för att pröva legitimationen och personen hamnar i ett vacuum, säger Emma Brulin.
Tidigare hade Ersta sjukhus i Stockholm en särskild klinik för sjukvårdspersonal.
– Den lades ner. Idag finns ingen sådan klinik i hela Sverige, säger hon.
I Norge finns ett uppbyggt vårdsystem för sjukvårdspersonal. Det började för läkare. Idag har även sjuksköterskor i Norge tillgång till systemet.
– Det vore bra om det fanns en specifik företagshälsovård för sjukvårdspersonalens hälsa – speciellt psykisk hälsa – även i Sverige, säger Emma Brulin.
Text: Anna Holmgren