Tema: Användbart nr 3 2025 Tema: Skadligt bruk

70 sidor om metoder som bevisligen fungerar

Hur gör man för att tidigt förebygga, identifiera och åtgärda alkoholproblem bland medarbetare? Med metoder som bevisligen fungerar? Om detta kan man läsa i en 70-sidig skrift baserad på forskning: “Riktlinjer för att förebygga och hantera alkoholproblem i arbetslivet”, utgiven av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.    

Den första versionen av riktlinjerna publicerade forskare på KI fram redan 2015. Det var en grupp som forskade om företagshälsovårdens arbete, under ledning av professor Irene Jensen, som arbetade fram den.  Myndigheten för arbetsmiljökunskap Mynak gav 2023 ut en bearbetad och uppdaterad version, med en ny upplaga 2024 med vissa förtydliganden.  

Författare är Ulric Hermansson, som arbetat både som forskare vid KI och i kliniskt arbete inom beroendevård inom Region Stockholm,  och Pernilla Nordqvist, projektledare vid Sveriges Företagshälsor.

Sju verktyg i verktygslådan 

Ulric Hermansson brukar visa en bild av en verktygslåda som innehåller sju verktyg, av skilda slag: 

  • Alkoholpolicy 
  • Information till personalen  
  • Screening och rådgivning  
  • Rehabilitering 
  • Alkolås  
  • Testning 
  • Utbildning av chefer 

Här ska vi kort beröra några av verktygen. Hela rapporten hittar du här. En kort sammanfattning finns här. 

Arbetsplatsens viljeinriktning 

Alkoholpolicyn är “arbetsplatsens viljeinriktning” och för att den inte ska bli en bortglömd mapp på intranätet finns det några saker som måste till,  

Den ska vara skriftlig och tydlig om ett antal regler när det gäller inte bara att dricka på arbetsplatsen, men också att komma bakfull till jobbet.    

Det ska vara tydligt vad som händer om man inte följer reglerna.   Men det ska också vara tydligt vilket stöd till rehabilitering som anställda med alkoholproblem kan få. Alla ska kunna förstå vad som står i policyn, det är viktigt att ingen ska missförstå något.  

En avgörande punkt är att anställda och deras företrädare också står bakom kraven och reglerna. 

Tidigt eller sent 

En utgångspunkt för riktlinjerna är erfarenheter från arbetsplatser är att man alltför ofta upptäcker att en anställd har alkoholproblem när det har gått väldigt långt.  En nyckelfråga är därför:

Hur ska man göra för att man så tidigt som möjligt får syn på att tecken på en hög och riskabel alkoholkonsumtion?  

Ett första sätt att få tidigt få syn på alkoholproblem är att ställa frågor om  alkoholvanor när man i samband med hälsoundersökningar eller andra kontakter kommer in på  andra levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet och tobak.  

Det finns hjälp att få för att djupare utreda och bedöma hur problemen ser ut. Författarna till riktlinjerna berättar om frågeformulär som är vetenskapligt utvärderade och har lite olika inriktning.  Men frågor som återkommer i varierande omfattning  är exempelvis dessa: 

  • Har personen riskkonsumtion och finns risk för skadligt bruk eller beroende? 
  • Hur ser hens alkoholvanor, eller konsumtionsmönster, ut under en längre tid? 
  • Behöver hen hjälp när det gäller andra områden än alkoholen?  
  • Är det aktuellt med diagnos för skadligt bruk eller beroende?  
  • Finns det andra sjukdomar med i bilden? 

Förutom den undersökta personens svar på frågor, finns det möjlighet att mäta olika kroppsliga värden, så kallade biologiska markörer. Och det går att kombinera frågeformulär och mätning av sådana markörer, på olika sätt beroende på vilka frågor som man vill ha svar på.  

Stöd och behandling 

Arbetsgivaren ska erbjuda medarbetaren att få hjälp med att kartlägga hur stort alkoholproblemet är, och informera om olika former av behandling som är effektiva, som motiverande samtal, motiverande terapi och kognitiv beteendeterapi Det kan vara korta insatser, men också längre och mer omfattande.  

En mer omfattande är något som kallas “15-metoden” och som man beskriver som en trappstegsmodell. Den är särskilt utvecklad för företagshälsovård och primärvård.  

Riktlinjerna innehåller en rad konkreta råd om hur man kan arbeta med stöd och behandling, alltifrån dokumentation av handlingsplan dokumenteras till uppdatering av hur det går, och utvärdering.  

Mats Utbult

Kristina Sundqvist Kristina Sundqvist är forskare vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. (Foto: Mats Utbult)

Närvarande chef som vågar prata om alkohol – det underlättar prevention för alla

 

Vad kan man lära av goda exempel när det gäller universell prevention – ett förebyggande arbete som riktar sig till alla? Det finns arbetsplatser där de har kunnat minska andelen anställda med riskabel alkoholkonsumtion.  Vilka organisatoriska förutsättningar har varit viktiga där? Kristina Sundqvist forskar om detta. Och en del av svaret är tydligt: ett väl fungerande ledarskap där cheferna möter och ser sina anställda och vågar prata också om alkohol. 

Kristina Sundquist är psykolog och har egen yrkeserfarenhet av praktiskt arbete med bruk och missbruk i arbetslivet. I ett tiotal år var hon verksam på Alna, som var en verksamhet som LO, TCO och arbetsgivarförbund drev under 60 år, för att stödja arbetsplatser med insatser för anställda som missbrukade alkohol, droger och spel. 

– Jag hade ett första samtal med anställda och en representant för arbetsgivarna, och gjorde sedan en utredning som mynnade ut i förslag till behandling eller annan rekommendation. 

Lyfta blicken och arbeta brett

 Hon kom att bli allt mer intresserad av förebyggande arbete, inom alla slag skadligt bruk. 

– Jag tyckte om att arbeta med individer, men det blev så tydligt att om man lyfter blicken och arbetar brett med att förebygga, så kan man hjälpa många fler. Och man kan bidra till att förhindra att det går så långt med missbruket. En del kan ju haft problem i tjugo år innan de får hjälp.  

Hon började forska vid sidan av arbetet och doktorerade 2016 på en avhandling om psykologiska mekanismer bakom spelberoende och under en tid var hon ansvarig för den enhet för forskning och utveckling, som då fanns på Alna. 

2020 sålde arbetsmarknadens parter Alna till företagshälsovårdsföretaget Feelgood. Och Kristina Sundquist började 2022 arbeta på heltid som forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet (efter “en sväng” på Folkhälsomyndigheten).

I ett projekt studerade hon bland annat vad som händer när man utbildar chefer och hr-personer om alkoholprevention.  Men det förebyggande arbetet kom inte ner i verksamheten.  En begränsad insats räcker inte

– Men cheferna som fick utbildningen var nöjda. De kände sig tryggare i att  hantera de här frågorna, och ta de viktiga samtalen. 

  Ingången i sådana samtal är:  “Du verkar inte må bra, jag är bekymrad – kan jag göra någonting?”.

Förebyggande för alla

Den senaste studien, som är i slutskedet vid intervjutillfället, handlar alltså om organisatoriska förutsättningar för ett förebyggande arbete som berör alla, och inte bara anställda som redan befinner sig i risk- eller missbruk – detta kallas universell prevention.

Hon förklarar att universell prevention är något som pågår på flera nivåer: 

  • I samhället  
  • På arbetsplatsen (organisationen)
  • Mellan personer (interpersonellt)
  • Inom individen 

Forskarna talar om att använda ett systemiskt perspektiv för att studera universell prevention.

– På de flesta arbetsplatser är riskbruk och missbruk något oerhört perifert för de flesta, utom de som jobbat med rena säkerhetsfrågor. Det är ett osynligt problem, konstaterar Kristina Sundqvist . Därför är det inte lätt att veta hur man får till ett förebyggande arbete som riktar sig till alla på ett naturligt sätt. 

Fem förändrade förutsättningar  

För att få en första bild av hur det kan se ut på arbetsplatsnivån, har forskarna genomfört sjutton intervjuer med chefer, hr-personer och skyddsombud, på åtta  organisationer där andelen anställda med missbruksproblem har minskat.

– Vi har ställt öppna frågor om varför det minskat. Ibland har de varit överraskade och själva tyckt att de inte har gjort någonting speciellt. Men efterhand har det kommit fram saker som hänt på arbetsplatsen och som återkommer.

Det här är några centrala förändringar i organisatoriska faktorer, som Kristina Sundqvist lyfter fram:

  • De har jobbat med att förbättra ledarskapet, inte som en satsning på individnivå, utan de har tänkt till om hur ledare ska vara – på flera nivåer. Och det har handlat om att chefer är närvarande och ser sina medarbetare, har en bra pågående dialog med var och en. Man har talat om en mer coachande stil, och vikten av att chefer helst ska finnas på plats, inte på distans. Där det inte är möjligt, måste man arbeta särskilt mycket med att skapa bra kontakt. Detta var någonting som blev extra tydligt i samband med hemarbetet under pandemin.  
  • De har utvecklat ett ständigt pågående samtal på regelbundna möten om arbetsmiljön, med ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och en arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöarbetet är inte en sidovagn för sig, utan en del av verksamhetsutvecklingen. 
  • De har blivit bättre på att prata om alkohol, om riskbruk och missbruk, även som en del av arbetsmiljöarbetet. Alkoholmissbruk kan ju innebära arbetsmiljörisker. De som utvecklar problematik orsakar problem också för andra, när de inte fungerar som de ska faller ju mycket på kollegor i form av extraarbete. När det har förekommit att någon på arbetsplatsen varit öppen om problem, har det underlättat bra samtal.  
  • De betonade att medarbetarnas hälsa och välbefinnande är viktigt, någonting som man arbetar med. En del har också sett att det som  handlar om alkohol är en del av den större frågan om psykisk ohälsa hos de anställda. Omsorgen om den allmänna hälsan och välbefinnandet handlar om allt från friskvårdstimmar till att reducera vardagspusselstressen genom flextid och möjligheter att jobba hemma – något som inte alltid varit självklart tidigare.   
  • På alla arbetsplatser hade de begränsat tillgången till alkohol i samband med arbetet, de bjöd mer sällan eller mindre – eller avskaffade helt servering internt på jobbet. De hade dragit ner på extern representation med alkohol. Det här påverkar hur alla ser på hur mycket som är normalt att dricka, den så kallade  alkoholnormen. Forskarna har sett att ju oftare man konsumerar alkohol i samband med arbetet, ju högre blir nivån för vad de anställda betraktar som riskbruk.  

På de arbetsplatser som har minskat andelen anställda med risk- och missbruk mest, har de jobbat med samtliga dessa frågor.  Och detta har bidragit till sänka tröskeln för att hantera oro, hos chefer och arbetskamrater, och hos individen själv.

– Genom att ha ett ständigt pågående samtal om såväl arbetsmiljö som alkohol blir det inte lika stigmatiserande att ta upp sådana frågor. 

Skapar arbetsmiljön gemensamt

– De här arbetsplatserna är genomsyrade av att chefer och anställda tycker att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är något som man skapar gemensamt, säger Kristina Sundqvist. Det kan vara små saker, som att ta den där stunden att säga hej till varandra när man ser varandra på jobbet. Det gäller att man på organisatorisk nivå tar ett ansvar för att det blir så. Men individen har också ett ansvar för att de ser varandra och stämmer av hur läget är.  

Slutvarvet i analysarbetet återstår, men utifrån det som hon har sett, har hon denna sammanfattande hypotes:

-Universell prevention fungerar bättre när man har ett ledarskap och en kommunikation på arbetsplatsen. Och när man på arbetsplatsen tycker att det är viktigt att arbeta aktivt med medarbetarnas hälsa och välbefinnande.  

Det här är några konkreta råd till chefer från Kristina Sundqvist, utifrån såväl sina yrkeserfarenheter som sin forskning: 

– Intressera dig för medarbetarnas mående i allmänhet. Ta ett samtal om du har minsta oro. Vänta inte. Du behöver inte veta vad som är problemet. Och lyft alkoholfrågan oftare!

Mats Utbult

Magnus Johansson arbetar inom beroendevård inom Region Stockholm och forskar samtidigt. Magnus Johansson arbetar inom beroendevård inom Region Stockholm och forskar samtidigt.

Företagshälsovården kan nå fler med digitala tjänster om skadligt bruk av alkohol

Hur kan man få fler med alkoholproblem att söka hjälp av företagshälsovården? I ett forskningsprojekt prövar ett drygt tiotal företagshälsor att använda digitala tjänster på internet. Anställda med problem kan börja med att anonym självtest och kunskapsinhämtning, och kan sen gå vidare till behandling – via videosamtal, telefonsamtal eller vanliga samtal.  Forskarna tror att antalet hjälpsökande kan öka kraftigt, kanske rentav fördubblas.  

Det här berättar forskningsledaren Magnus Johansson, socionom som arbetat många år som alkoholterapeut, och doktorerat på en avhandling som visade att beroendebehandling via nätet kan fungera lika bra som traditionell behandling.  Han delar idag sin tid mellan att vara chef inom Beroendecentrum i Region Stockholm och att forska vid Karolinska Institutet om digitala tjänster inom detta härad.   

I det pågående projektet, som blir klart senhösten 2025, samarbetar forskarna med branschföreningen Sveriges företagshälsor. Magnus Johansson förklarar att en utgångspunkt är något som kallas behandlingsgapet.  Det handlar om gapet mellan hur många som fått en diagnos och hur många som söker och får behandling. 

-Behandlingsgapet är stor inom psykiatrin och särskilt inom beroendevården. Där är det bara femton till tjugo procent av dem som skulle ha nytta av behandling som också får den.  Med digitala hjälpmedel tror vi att det går att öka den andelen betydligt, säger han. 

Han understryker att det inte handlar om att ersätta de vanliga samtalen och annan behandling som bygger på fysisk närvaro, utan att komplettera detta, för att sänka tröskeln för de hjälpsökande och underlätta arbetet för företagshälsovårdens anställda. 

 -Digitalt stöd passar inte för alla. Men våra erfarenheter från tidigare satsningar visar att för varannan som prövat på fungerar det bra. För var fjärde hjälper det till att påbörja en förändring. Och för var fjärde, mellan femton och tjugofem procent, fungerar det inte, den gruppen behöver någonting annat. 

En trappstegsmodell 

Magnus Johansson beskriver hur nätbehandlingen, som företaghälsorna testar, bygger på en trappstegsmodell. 

  1.  Anonymt självtest för alla som undrar: “Har jag ett problem? Dricker jag för mycket?”.  De kan också ta del av faktamaterial, för att öka sina kunskaper om hur alkoholen påverkar hälsan. 
  1. Information hur de kan arbeta för att åstadkomma en förändring, och hur de kan få hjälp av företagshälsovården, eller andra instanser. 
  1. Hjälp genom samtal, på plats, per telefon, videosamtal eller skriftligt via chatt 

Doktoranden Olle Wiklund har besökt företagshälsorna och undersökt hur många som man från början vet har alkoholproblem, hur många som söker hjälp och vilka insatser som de får.  Uppgifter om detta har han sedan hämtat in månadsvis, för att kunna jämföra utvecklingen från projektets start till dess slut.  

Forskarna är inte ute efter att ta reda på om individer har fått bukt med sina problem. Istället handlar det om att se om fler söker hjälp hos företagshälsorna. Men lika viktig som den statistiken blir intervjuer med dem som tar emot de hjälpsökande. 

-De reaktioner som vi hittills fått är att man på företagshälsorna är intresserade och nöjda, de tycker att det har varit positivt så långt, säger Magnus Johansson. Men det här är ett första pilotprojekt och jag tror inte att vi kommer att kunna ge ett tydligt besked om det här är ett så bra verktyg att vi nu kan rekommendera företagshälsovården att satsa på digitala tjänster inom beroendebehandling. Det som vi kommer att kunna redovisa tror jag blir fördelar och nackdelar, utifrån våra resultat.  

Samtal om livstilssfrågor 

-Företagshälsorna har spridit kännedom om de digitala tjänsterna på olika sätt:  kort som de delar ut till i samband med besök från anställda i kundföretagen, intervjuer med projektaktiva till intranät, text på informationsskärmar på arbetsplatserna. Vi ska titta på hur olika informationsvägar har fungerat, säger han.  

Det finns flera skäl för att forskarna har satsat på att genomföra en studie inom just företagshälsovården. 

Företagshälsorna ser det som en del av sitt uppdrag att bistå sina kunder på arbetsplatserna med att hjälpa anställda med alkoholproblem, konstaterar Magnus Johansson. Arbetsgivarna vill inte att skadligt bruk ska orsaka  korttids- och  långtidssjukskrivningar, eller att anställda slutar.   

-I en del fall kan problem som anställda har sedan tidigare förvärras när alkoholbruk blir en del i arbetet, exempelvis på representationsmiddagar.  

Magnus Johansson menar att även om stöd genom samtal och annat inte är så svårt egentligen, är det många som tycker att det är väldigt komplicerat och svårt att ge stöd. För dem kan det bli en avlastning att tipsa om de digitala tjänsterna, exempelvis i samband med hälsouppföljningar där man kommer in på de så kallade livstilfrågorna: rökning, mat och stress.     

Drinkrecept  och dumheter 

För forskarna finns det fördelar med att följa vad som händer inom en avgränsad verksamhet, som företagshälsor, jämfört med digitala tjänster som riktar sig till folk i allmänhet på nationell nivå inom vården. Magnus Johansson varit med om att utveckla och följa sådana i nära 20 år.

-Jag tillhör generationen som växte upp med  it-boomen under andra halvan av 1990-talet. På ett sätt var det en bubbla som sprack. Men det var en spännande utvecklingstid, med en stark optimism, om att internet som skulle göra världen bättre, utplåna hierarkier och sprida kunskap, berättar han. 

-Men när jag sökte på nätet på temat “jag har problem med alkohol – vad ska jag göra”,  fick jag bara träffar som handlade om sådant som drinkrecept, och rena dumheter.  

 Han fann ingenting om stöd för människor med skadligt  bruk, som ville göra någonting åt detta. Eller om stöd för dem som hade som uppgift att hjälpa risk- och missbrukare.  Han tog upp detta bland annat på Folkhälsoinstitutet, där han arbetade en tid.  

-Steg ett var att vi måste nå ut med riktigt information.  Vi som kunde någonting behövde vara på nätet, säger han.   

-Steg två, när de sociala medierna kom på allvar, blev att få folkhälsoinstitutet att skapa ett diskussionsforum där människor med beroendeproblem kunde träffa andra.  Det här var 2006 och då var det inte självklart att det skulle finnas ett sådant forum. 

Större ägandeskap

Resultatet blev Alkoholhjälpen (alkoholhjalpen.se), där det har varit nära till användarna. Eftersom de kan vara anonyma behöver de inte vara rädda för att ge sig till känna.  

-För den som inte vill se sig som patient är det en fördel att på egen hand, och anonymt, arbeta med att skaffa kunskap om riskbruk, skadligt bruk och handlings- och behandlingsalternativ. Och en del föredrar att arbeta skriftligt, istället för att prata med någon, säger Magnus Johansson.

Deltagarna kan själva göra upp sina handlingsplaner och sätta upp mål och trycka på en knapp så får de ut det som de gjort på papper. Detta kan bidra till att de uppfattar det som mer verkligt, på allvar, konkretare, istället för lösa tankar i stunden om vad de borde göra…  

-De får ett större ägandeskap och känner sig inte beroende av någon annan. Och sen kan de följa upp hur det går, registrera och få ut resultatet svart på vitt.  En del kan här ha nytta av en tävlingsinstinkt.   

-Jag har fått styra och ställa mycket själv när jag har jobbat med Alkoholhjälpen, men jag har fått mycket inflöde med reaktioner och idéer från användare. Och på det gemensamma forumet är det en trevlig stämning, deltagarna  är jättebra med varann, konstaterar han.   

-Jag har alltid gillat att bygga saker, som appar. Men jag ville jag veta hur de funkade med användarna .  Jag kollade in annan forskning, och det gjorde mig så småningom nyfiken på att forska själv. 

Mats Utbult

Att chefen ordnar föreläsning om alkoholkonsumtion i förebyggande syfte är ovanligt. Bild:iStock/JackF

Chefens kunskap nyckel i förebyggande arbete


Sju av tio chefer anser att arbetsplatsen är en bra arena för alkoholförebyggande arbete – men det resulterar inte alltid i åtgärder. Ny forskning har tagit reda på vad som leder till konkret handling.

Cheferna har ansvar för kvaliteten och effektiviteten på arbetet som görs, för arbetstagarnas säkerhet och för arbetsmiljön. Användning av alkohol på fritiden kan påverka arbetet i form av förseningar, försämrad effektivitet och försämrad säkerhet. Ändå har få studier gjorts som djupdyker i det alkoholförebyggande arbetet bland chefer.

Gunnel Hensing är professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med kolleger undersökt chefernas roll i det alkoholförebyggande arbetet. De har haft fokus på universella förebyggande insatser på organisatorisk nivå – inte på att ta hand om personer som utvecklat beroende eller missbruk.

– Vi vill fokusera på stegen innan. Vill man arbeta förebyggande måste man titta på alla som är alkoholkonsumenter på arbetsplatsen.

Gunnel Hensing är professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet. Bild: Johan Wingborg

Det omfattar de flesta på arbetsplatsen, eftersom tidigare studier visat att den stora merparten av svenska vuxna dricker alkohol.

Positiv inställning till förebyggande

Forskarna skickade ut en enkät till över 9 000 chefer, och runt 5 000 chefer svarade på frågor kring attityder och normer i det alkoholförebyggande arbetet, samt åtgärder.

70 procent av cheferna anser att arbetsgivaren har ett ansvar för alkoholförebyggande arbete.

– Det är ett väldigt positivt gensvar, säger Gunnel Hensing och tillägger:

– Jag förväntade mig en mer tveksam hållning.

Arbetsgivarens juridiska ansvar för det förebyggande alkoholarbetet är begränsat till det generella arbetsmiljöansvaret, alltså arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns inte specifika arbetsmiljöregler som gäller alkohol på arbetsplatsen. Däremot har arbetsgivaren rehabiliteringsansvar när en anställd har alkoholproblem.

Bara hälften informerar om alkoholpolicyn

Det är inte självklart att insikten kring ens ansvar alltid leder till handling. Studien visar nämligen att en lägre andel chefer sade sig ha vidtagit förebyggande åtgärder.

– Det kan bero på att cheferna inte vet vad man kan göra eller hur man kan göra det. Det finns ett utrymme för att utveckla åtgärderna, säger hon.

Forskarna tittade på tre förebyggande åtgärder. Den ena åtgärden handlar om huruvida cheferna har kommunicerat om alkoholpolicyn, vilket ungefär hälften svarade att de gör. Den andra var om chefer har lyft frågan om alkohol i samband med personalfester eller andra sociala evenemang, vilket ungefär 40 procent gör. Den tredje åtgärden forskarna frågade om var huruvida cheferna ordnat föreläsningar om alkoholkonsumtion, vilket bara några procent sade sig ha gjort.

Kunskap ger handling

Forskarna tog också reda på vad som som kan förklara om en chef tar till åtgärder eller inte. Det var främst utbildning av chefer kring alkoholrelaterade frågor och personlig erfarenhet av att stötta en närstående person med alkoholproblem som inverkade mest. Det var nästan fyra gånger vanligare att chefer som nyligen gått en utbildning ordnade en föreläsning om alkoholkonsumtion än en som inte gått en utbildning.

Däremot hade inte chefens ålder, kön eller utbildningsnivå någon större betydelse.

– Den enkla slutsatsen är att kunskap är en viktig aspekt.

Etiska frågor väcker huvudbry

Forskarna håller på att gå vidare i analysen av materialet, och undersöker nu vilken betydelse chefernas organisatoriska förutsättningarna, som bransch, chefens egen arbetsmiljö, ledningsstrukturer och grad av
internt stöd, har.

– De preliminära resultaten visar att de organisatoriska förutsättningarna inte alls har samma starka samband som de individuella förutsättningarna, säger hon.

Forskarna har också gjort fokusgruppsstudier på sex arbetsplatser för att förstå chefernas förutsättningar på ett djupare plan.

– Många av cheferna nämnde att alkoholpolicyn var ett stöd i det förebyggande arbetet.

Andra frågeställningar som cheferna lyfte i intervjuerna handlade om etik, och hur de ska hantera alkoholbruk på till exempel after works eller liknande, som är på anställdas fritid. Cheferna pratade också om anställdas vilja att delta på fester, och att en del inte vill komma på fester och tillställningar med alkohol på grund av egna problem, av religiösa orsaker eller för att de tycker att festerna lätt spårar ut.

– Ofta avkrävs personer svar på varför de inte dricker alkohol.

Gunnel Hensing betonar vikten av att normalisera icke-drickande på arbetsplatsens tillställningar. Inför hösten och julens festligheter uppmanar hon arbetsplatsens chefer att fråga sig:

– Bidrar vi på något sätt på arbetsplatsen till människors alkoholkonsumtion?

Det kan till exempel vara genom generös servering av alkohol på personalfester, gåvor i form av alkohol eller genom att inte vara tydlig med vad alkoholpolicyn innebär.

– Det finns en rad småsaker som kan påverka medarbetarnas attityder till, förståelse av och bruk av alkohol, säger Gunnel Hensing.

Text: Jonna Söderqvist

PEth-testerna, som mäter överkonsumtion av alkohol, tas som ett blodprov. Bild: iStock/kasto80

Fler tester, fler positiva resultat

Nolltolerans mot missbruk på Ikano Bostad

Alkohol- och drogtesterna går upp på de svenska arbetsplatserna – liksom de positiva testsvaren. Det visar statistik från företagshälsovården.
– Bland yngre ser vi att alkohol minskar, medan droger ökar, säger företagsläkaren Fredrik Sparring.

Allt fler svenska arbetsgivare testar sina anställda för alkohol och droger. De senaste siffrorna från företagshälsovården Avonova visar på en markant ökning av både testning och positiva svar.

År 2019 genomfördes 6 061 alkoholtester på Avonovas kundföretag. Fyra år senare, 2023, var motsvarande siffra 9 093. Det innebär en ökning med 50 procent. Fredrik Sparring är företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova. Enligt honom är det flera faktorer som förklarar ökningen.

Fredrik Sparring, företagsläkare vid Avonova.
Foto: Sarah Saverstam

– Det är ett ökat fokus på alkohol efter pandemin. Många arbetsgivare har blivit mer medvetna om riskerna med alkohol och cheferna har blivit duktigare på att upptäcka problem i ett tidigt skede, säger han.

En annan förklaring han ser är att stigmatiseringen kring alkoholmissbruk har minskat, vilket gör att fler anställda eller deras anhöriga ber om hjälp.

Också arbetslivets förändringar och högre krav kan medföra till exempel mera stress, och problem i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön kan öka risken för alkoholanvändning.

– Alkohol kan användas som självmedicinering för ångest och sömnproblem. Det kan till en början hjälpa, men alkoholen försämrar sömnen och ångesten på sikt.

Ett av fyra alkoholtest förhöjt

Sammanlagt har över 27 000 alkoholtester analyserats, och fokus har varit på de omdiskuterade PEth-testerna. PEth står för fosfatidyletanol som är en biomarkör som bara finns i kroppen efter alkoholkonsumtion. För att en person ska få PEth-värde som överstiger gränsen för överkonsumtion krävs ett omfattande och regelbundet intag av alkohol, enligt Fredrik Sparring.

– PEth är idag den bästa markören vi har för att mäta skadlig alkoholkonsumtion, säger Fredrik Sparring.

Resultatet från testerna visade att ett av fyra tester visade tecken på hög alkoholkonsumtion, vilket ger en tydlig bild av hur vanligt missbruk är även bland yrkesverksamma.

– 80 procent av de som har ett missbruk har ett jobb och är i arbetslivet, säger Fredrik Sparring.

Han betonar ändå att testerna görs vid misstanke eller oro, och att de inte ger en helhetsbild av befolkningen. En norsk studie har visat att ungefär fem procent av testerna i den vuxna befolkningen i allmänhet visar på förhöjda nivåer.

Alkoholtestning på arbetsplatsen – varför?

En fråga som ofta ställs är varför arbetsgivare testar anställdas alkoholvanor, särskilt när de inte är påverkade under arbetstid.

– Framförallt för att det är en säkerhets- och hälsoaspekt. Förutom de uppenbara riskerna med akut alkoholpåverkan, finns det också dagen efter-effekter, som trötthet samt nedsatt koncentrations- och reaktionsförmåga, säger han.

Alkoholtestning görs ofta när det finns en indikation på problematik, eller som en del av behandlingsuppföljning. Det förekommer också vid anställning i riskyrken, som exempelvis för yrkeschaufförer.

Både testning och hur arbetsgivaren ska agera vid förhöjda testsvar ska bottna i alkoholpolicyn, understryker Fredrik Sparring.

– Det är viktigt att policyn för alkohol är förankrad på arbetsplatsen.

Enligt honom är det väsentligt att arbetsgivaren också har klart för sig vad man gör med testsvar som är förhöjda.

– I alkoholpolicyn står det hur man ska agera vid misstanke eller oro om någons hälsa, vid korttidsfrånvaro och förseningar. Arbetet utgår från policyn, och vi bollar ofta tillbaka till den.

Kvinnors alkoholbruk ofta osynligt

Trots att majoriteten av alkoholtesterna genomförs på män – cirka 70 procent – visar statistiken att andelen positiva resultat är densamma för både män och kvinnor, alltså med 25 procent förhöjda värden i båda grupperna. Men alkoholbruk bland kvinnor går ofta under radarn. Det kan bero på att alkoholmissbruk fortfarande är mer stigmatiserat bland kvinnor, vilket gör att de i större utsträckning döljer sina problem.

– Alkoholanvändning bland kvinnor är fortfarande mer stigmatiserat, och kvinnor kan dölja problematiken.

Enligt Fredrik Sparring behövs fokus på att identifiera och stödja kvinnor med alkoholproblem.

Toppen nås vid 50-års åldern

En annan tydlig trend är att förhöjda resultat för alkoholtester är ovanliga bland yngre arbetstagare, men ökar markant bland personer i åldern 50 till 65 år. Där visar ett av tre tester på förhöjda nivåer, vilket är långt högre än i de yngre åldersgrupperna.

– Att utveckla ett alkoholberoende tar ganska lång tid, och konsumtionen ökar ofta successivt.

Överkonsumtion av alkohol vanligast bland 50-åringar
Resultatet av PEth-tester som främst tagits på grund av misstanke om problematik och som visar på överkonsumtion av alkohol.
ÅlderÖverkonsumtion
18-2910 %
30-4927 %
50-6537 %
65-34 %

Källa: Avonova

Enligt Fredrik Sparring kommer problematiken ofta till ytan när anställda med riskbruk tappar kontrollen.

Droganvändning ökar bland yngre

Samtidigt som alkoholproblematik är vanligt på arbetsplatser, har också droganvändningen ökat särskilt bland yngre.

– Bland yngre ser vi att alkohol minskar, medan droger ökar, säger han.

Han anser att det är problematiskt, dels för att droger är olagliga till skillnad från alkohol, dels för att arbetsgivaren inte har samma rehabiliteringsansvar som vid alkoholmissbruk.

Statistik från 2024 visar att antalet drogtester på svenska arbetsplatser har ökat med närmare 7 procent jämfört med året innan, och att ökningen av tester sedan 2021 är hela 239 procent. Andelen positiva testsvar var 1,2 procent år 2021 och 2,1 procent år 2023. Det innebär en fördubbling av andelen positiva testsvar. Cannabis var den vanligaste substansen bland positiva tester, särskilt inom byggbranschen.

– Det är hög tid att beroendefrågorna prioriteras högre bland fler arbetsgivare. Vi måste även förändra synen på droganvändning, så att medarbetare får möjlighet till rehabilitering på samma sätt som vid alkoholberoende, säger Fredrik Sparring.

Text: Jonna Söderqvist

En policy är ett resultat av ett samarbete med chefer och representanter för arbetstagare. Bild: Nadezhda Kurbatova/iStock

Nytt digitalt verktyg skapar en policy

Finska Arbetshälsoinstitutet har tagit fram ett konkret och lättanvänt verktyg för att skapa en policy för alkohol, droger och hasardspel på arbetsplatsen. Forskning visar att policyer kan minska riskbruk och beroende, samt sänka kostnader för arbetsgivaren.

Mirkka Vuorento, forskare vid finska Arbetshälsoinstitutet. Bild: Arbetshälsoinstitutet.

Forskning från Aalto-universitetet i Finland visar att negativa effekter av riskbruk är omfattande, även om exakta siffror saknas. Det uppskattas att fem till tio procent av alla arbetsplatsolyckor kan kopplas till alkohol eller droger. Dessutom har Aalto-universitetet beräknat att de alkoholrelaterade kostnader i form av minskad arbetsinsats 2022 uppgick till cirka fem miljarder kronor för finska arbetsgivare.

En majoritet av de personer som konsumerar stora mängder alkohol är yrkesverksamma. Det innebär att arbetsplatser har en viktig roll i det förebyggande arbetet.

– Det är beforskat att policyer för alkohol, droger och spelande minskar riskerna och kostnaderna som uppstår på grund av missbruk, säger forskaren Mirkka Vuorento vid finska Arbetshälsoinstitutet.

– Satsningar på förebyggande arbete betalar tillbaka sig en till två gånger, säger Mirkka Vuorento.

Förebyggande greppet viktigt i policyn

För att sänka tröskeln för att ta fram en policy har Arbetshälsoinstitutet utvecklat ett webbaserat verktyg. Det guidar arbetsgivare genom processen att skapa en alkohol-, drog- och spelpolicy som är anpassad till den egna verksamheten.

Policyn tydliggör organisationens regler, förhållningssätt och rutiner. Den beskriver även hur eventuella problem ska identifieras och hanteras.

– En bra policy har ett förebyggande grepp, så att det inte bara är en handlingsplan för när missbruksproblem dyker upp, säger hon.

Mer än bara ett dokument

En utmaning är att säkerställa att policyn omsätts i praktiken. En policy som stannar i en mapp riskerar att bli verkningslös, konstaterar Mirkka Vuorento. För att vara effektiv bör policyn vara en del av det dagliga arbetsmiljöarbetet och spegla arbetsplatsens värderingar.

– Riskerna med att använda alkohol, droger och hasardspel ska diskuteras redan innan det finns problem, anser hon.

En god samverkanskultur och kunskap om beroende kan underlätta införandet av en policy. Däremot kan tystnadskultur eller bristande stöd från arbetsgivaren vara hinder.

– Utgångspunkten borde vara mänsklig, och problemet diskuteras utifrån oro och på ett icke-dömande sätt.

Två mallar att välja mellan

Det webbaserade verktyget innehåller två versioner av policyn:

  1. En grundläggande mall
  2. En anpassningsbar mall, som kan justeras efter organisationens behov

– Vi rekommenderar den anpassade mallen, så att organisationen verkligen tänker igenom sin policy, säger Mirkka Vuorento.

Verktyget har hittills laddats ner över 9 000 gånger, och Mirkka Vuorento tror att det kommer till nytta för i synnerhet små och medelstora företag med mindre hr-avdelningar. Verktyget kan användas som botten för en mall även i svenska verksamheter trots att det är utvecklat i Finland och utgående från finsk lagstiftning. Grunden är den samma i båda länderna:

– Arbetsgivaren har ansvar för säkerheten och arbetsmiljön, säger Mirkka Vuorento.

Text: Jonna Söderqvist

Det fanns stora skillnader mellan män och kvinnor. Bland män låg gruvbranschen högst. Foto:: EyeEmMobile

Mest problemdrickande inom gruvbranschen

De fyra branscherna med högst risk för problemdrickande i Sverige är gruvdrift, fastigheter, hotell – och restaurang samt finans- och försäkring. Det fanns stora skillnader mellan män och kvinnor. Högst låg även här gruvbranschen. Detta är resultat från projektet Skadligt alkoholbruk bland kvinnor och män i olika branscher.

Susanna Toivanen Foto: Jonas Bilberg, MDU

Projektet leds av Susanna Toivanen, som är professor i sociologi vid Mälardalens universitet. De insamlade uppgifterna i projektet kommer från enkäter med stora och representativa urval av hela den arbetande befolkningen i Sverige. (se faktarutan längre ner)

Det visade sig att det var 6,6 procent som hade ett problematiskt drickande i hela detta urval. För män med 8,5 procent var det vanligare än för kvinnor med 5,3 procent.

Fyra frågor om problemdrickande

För att mäta självskattat beroende använder forskarna CAGE, ett screeninginstrument. Det har fyra frågor om problemdrickande:

– Svarar man ja på minst två av dessa fyra frågor, så klassificeras det som problemdrickande eller självskattat beroende, säger Susanna Toivanen.

C – Cut down:

Har du någonsin känt att du borde minska ditt drickande?

A – Annoyed:

Har andra människor irriterat dig genom att anmärka på ditt drickande?

G – Guilty:

Har du någonsin känt dig skyldig över ditt drickande?

E – Eye-opener:

Har du någonsin tagit en drink som det första på morgonen för att komma igång eller dämpa baksmälla?

Forskarna analyserade svaren.. Det visade sig att det självskattade beroendet varierade mellan branscher. Vatten- och avfallshantering låg lägst med 2,3 procent och vård- och omsorg med 4,7 procent som uppgav att de hade ett problematiskt drickande.

Mest problemdrickande hade man inom gruvdrift som stack ut med 15,4 procent. Därefter kom fastighetsbranschen med 11,1 procent. Inom hotell- och restaurang och inom finans- och försäkring var det 10 procent av de anställda som hade ett riskbruk.

– Dessa fyra branscher är inte jämförbara med varandra, säger Susanna Toivanen Det kan vara helt olika anledningar varför riskerna varierar mellan branscherna. I en del branscher är det lättare att få tag på alkohol som inom hotell- och restaurang. I andra branscher ingår mycket representation. Det kan vara mer stress i vissa branscher.

– I denna delstudie kan vi inte uttala oss om orsakerna till problemdrickandet, säger hon.

Det fanns stora skillnader mellan män och kvinnor. Högst låg även här gruvbranschen där männen hade ett problemdrickande på 18,2 procent. Högst problemdrickande bland kvinnor var det i byggbranschen med 11,1 procent.

Forskarna jämförde också branscher utifrån könsfördelning. De mansdominerade varu- och energibranscherna låg högst med 7,7 procent. Lägst låg den kvinnodominerade hälso- och sjukvården med 4,4 procent.

Psykosocial arbetsmiljö viktigt

– Problemdrickandet varierar mellan branscher i Sverige. Men könssammansättningen ensam förklarar inte dessa skillnader, säger Susanna Toivanen.

– Sannolikt spelar branschspecifika psykosociala faktorer en central roll, till exempel arbetsmiljö, arbetsbelastning och kultur.

I könsdominerade branscher hade kvinnor i utbildning och arbetsintensiva tjänster signifikant högre risk än kvinnor i vård och omsorg. För män sågs inga tydliga skillnader.

I nästa steg ska forskarna kontakta parterna inom högriskbranscher för att se hur de arbetar förebyggande för att minska problemdrickande.

Forskarnas slutsats är att både bransch och arbetsmiljö har betydelse för problemdrickande:

– Företagen behöver mäta och förbättra den psykosociala arbetsmiljön för att förebygga problemdrickande. Och de anställda behöver verktyg för att hantera stress på jobbet, enligt Susanna Toivanen.

Frågan är om företagen ska använda drogtester i det förebyggande arbetet mot riskbruk. Hur ser du som forskare på drogtester i arbetslivet, till exempel PEth-tester av alkoholbruk?

– Dessa tester är ett område som väcker både etiska och praktiska frågor. Som forskare ser jag att tester kan ha en roll i säkerhetskritiska miljöer, men samtidigt finns risker kring integritet, tillit och hur resultaten används, säger Susanna Toivonen.

– Forskningen visar att det är minst lika viktigt att arbeta förebyggande med kultur, ledarskap och stödjande arbetsmiljöer som att enbart förlita sig på tester, säger hon.

Text: Anna Holmgren

Ladda ner

Det dök upp nya yrken och branscher med högt riskbruk, som chefsyrken, och arbete inom försäkring och finans. Foto Ronald Candonga

Socialt stöd skyddade kvinnor, inte män

Spänt arbete, motstridiga krav eller små möjligheter att fatta beslut på jobbet. Sådana faktorer i arbetsmiljön kan påverka yrkesskillnader i bruket av alkohol. Det visar ett projekt vid Karolinska institutet där man studerat alkoholvanor bland arbetstagare.

Forskarna började med att undersöka vilka branscher och yrken som rapporterade högst riskbruk. Data kom från 54 000 anställda som besvarat enkäter som Feelgood Företagshälsa samlat in samt 22 192 anställda som besvarat region Stockholms folkhälsoenkät.  Som förväntat låg riskbruket högt bland yrkesarbetare i både bransch och yrkesstudien. Byggbranschen låg högst bland yrkesarbetarna med 42 procent.

– Det oväntade var att det dök upp nya yrken och branscher med högt riskbruk, säger Emelie Thern.

Emelie Thern, KI
Emelie Thern, KI

Det var chefsyrken, med 20 procent, och arbete inom försäkrings- och finansbranschen, med 40 procents riskbruk.

Emelie Thern är folkhälsovetare och biträdande lektor på enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet. Hon leder projektet som heter ”Kartläggning, determinanter och konsekvenser av riskbruk i arbetslivet”.

Nästa steg var att undersöka om faktorer i arbetsmiljön kan göra att det uppstår yrkesskillnader i bruket av alkohol. I den delstudien hämtade man data från region Stockholms folkhälsoenkät.

– Vi studerade sambandet mellan riskbruk och höga krav och låg kontroll i arbetet, säger Erica Jonsson, även hon är folkhälsovetare och doktorand i detta projekt sedan tre år.

Forskarna fann samband mellan riskbruk i olika yrken och den psykosociala arbetsmiljön. Chefer som upplevde låg beslutsauktoritet hade fyra gånger högre risk på sitt riskbruk än andra chefer. Hantverkare hade fem gånger högre risk på sitt riskbruk när de upplevde sitt arbete som spänt.Oväntat var att i yrken med lågt riskbruk som sjukvård och utbildning kunde personer få ökade risker som hängde ihop med faktorer i arbetsmiljön.

– De som arbetade inom utbildning hade tre gånger ökad risk när de upplevde låg beslutsauktoritet. För dem inom sjukvården ökade deras risk med 58 procent när de upplevde motstridiga krav i arbetet, säger Erica Jonsson.

Låg beslutsauktoritet

För att mäta den psykosociala arbetsmiljön har forskarna använt den så kallade krav – kontrollmodellen. Där studerar forskarna om man till exempel har ett spänt arbete, motstridiga krav i arbetet eller små möjligheter att fatta beslut i arbetet.

Det visade sig finnas yrkesspecifika riskfaktorer. Hur faktorerna slog var olika i olika yrken. Ett exempel var låg beslutsauktoritet.

– Det var inte lika relevant i serviceyrken som det var för chefer och för dem som jobbar med utbildning, säger Erica Jonsson.

Erica Jonsson, KI

Forskarna har också mätt betydelse socialt stöd från kollegor och chefer.

– Vi var intresserade av om ett starkt socialt stöd kan påverka sambandet mellan jobbstress och alkoholproblem, säger Emelie Thern.

Forskarna använde då nationella register för att studera om man har blivit sjuk, pensionerats i förtid eller dött på grund av alkoholrelaterade diagnoser

– Vi såg att socialt stöd verkade skyddande för kvinnor mot alkoholrelaterade hälsoproblem, förtid pension och dödlighet, säger Emelie Thern.

För män var sambandet omvänt. För män medförde ett starkt socialt stöd en ökad risk för hälsoproblem.

– Vi vet att alla arbetsplatser är olika och så klart är det sociala stödet olika. Detta kan i sin tur ha att göra med skillnaden mellan män och kvinnor, säger Emelie Thern.

I projektet har forskarna också studerat riskbruk och sambandet med människors hälsa, livskvalitet och sociala och ekonomiska situation.

Sämre livskvalitet

– Personer med sämre livskvalitet hade högre riskbruk. Den risken förstärktes ytterligare om man också hade en låg socioekonomisk position. Detta var i sin tur knutet till yrke, säger Erica Jonsson.

Forskarna har inte studerat prevention i detta projekt. Resultaten om skillnader i riskbruk mellan olika yrkesgrupper ger ändå en viss vägledning.

– Vi såg att det fanns yrkesspecifika samband för olika stressfaktorer. Man behöver vara försiktig med att tro att det som fungerar förebyggande för en yrkesgrupp kan fungera för en annan, säger Erica Jonsson

Ett exempel är betydelsen av beslutsauktoritet. Bland chefer och inom utbildning hade låg beslutsauktoritet stor betydelse för riskbruk, medan det inte alls var lika viktigt inom serviceyrken.

En aktuell fråga är om man på arbetsplatserna ska mäta hur det står till med riskbruket av alkohol. Hur ser ni som forskare på alkoholtester i arbetslivet, till exempel PEth -tester?

– Den typen av tester tror jag inte kommer gynna frågan. Vi som forskar inom detta område har diskuterat att det vore bra om alkohol kom in som en arbetsmiljöfråga, att det då inte blir lika känsligt. säger Emelie Thern och Erica Jonsson instämmer.

Text och foto: Anna Holmgren

- - Vi kan absolut inte ha påverkade personer på våra arbetsplatser. Vi har extremt mycket riskmoment på våra arbetsplatser, säger Pirjo Unnerstad. Foto: Ikano Bostad

Nolltolerans mot missbruk på Ikano Bostad

Byggbranschen ligger högt i mätningar av problematiskt bruk av alkohol och droger. På Ikano Bostad arbetar man systematiskt och ihärdigt för att förebygga och avhjälpa missbruk bland de anställda och hos sina underentreprenörer.

– Vi kan absolut inte ha påverkade personer på våra arbetsplatser. Vi har extremt mycket riskmoment på våra arbetsplatser, som till exempel stora lyft med kranar, arbeten med olika handmaskiner och ställningsbyggande säger Pirjo Unnerstad, Head of HR & Communications på Ikano Bostad.

Företaget har sedan länge nolltolerans när det gäller missbruk av alkohol och droger.

Pirjo Unnerstad
Foto; Ikano Bostad

– Med låg toleransnivå menar jag att vi ska ha låga trösklar för chefer och medarbetare att kunna ta hjälp och agera, säger hon.

Företaget har halverat sina anställda på ett par år från 500 till 250 personer när marknaden för nyproducerade bostäder föll samman.

– Vi har avvecklat stora delar av vår produktionsenhet de senaste åren. Idag köper vi till stor del in entreprenader i stället för att ha egna anställda.

Två gånger om året gör företaget slumpmässiga drogtester på alla anställda, både på kontor och byggarbetsplatser men även på de underleverantörer som vistas på företagets arbetsplatser.

– Ju snabbare vi hittar medarbetarna som har problem desto snabbare kan vi hjälpa dem.

Två upptäckta fall

På de senaste fem åren har testerna funnit två fall med alkohol – och drogproblem. Båda var anställda hos underleverantörer.

– När vi hörde av oss till deras företag om de två fallen var de väldigt tacksamma att få veta läget. Då kunde de ta sitt rehabiliteringsansvar, säger Pirjo Unnerstad.

Ikano Bostad har en säkerhetsgenomgång med alla sina underentreprenörer första gången de kommer till en byggarbetsplats.

– I våra avtal med underentreprenörerna står det att vi jobbar proaktivt och att de anställda även hos underentreprenörerna blir exponerade för slumpmässiga drogtester.

– Det är vårt sätt att visa att vi verkligen är nolltolerata mot bruk av alkohol och droger. De som vet om att vi är det kanske inte kommer till oss, säger hon.

Alkohol och droger är ett känsligt ämne att ta upp. Det kan ofta upplevas enklare att inte säga något alls.

– För att hjälpa den som har ett missbruk behöver vi ha modiga chefer.

Cheferna på Ikano Bostad har enskilda samtal så kallade one-to-one varje månad och tanken är att chef och medarbetare ska kunna lyfta frågor eller samtala om det finns problem.

– Vi strävar efter ett tillitsbaserat ledarskap där medarbetarna vågar berätta om sina bekymmer. Om det är stressigt på jobbet, om man har med sig privata bekymmer till jobbet.

– Då gäller det att chefen finns där för att hjälpa och bygga en tillitsbaserad relation. Det handlar inte om att ange eller skvallra på någon, säger Pirjo Unnerstad.

Tabubelagt ämne

När det visar sig att en anställd har ett skadligt bruk samarbetar Ikano Bostad med företaget Ljung & Sjöberg. De hjälper till med att utbilda anställda och chefer. De får lära sig hur de ska hantera situationen när de märker att en kollega har ett missbruk.

– Ju snabbare vi hittar medarbetaren som har ett riskbruk desto snabbare kan vi hjälpa honom eller henne. Men eftersom ämnet är ganska tabubelagt hittar man dem oftast inte förrän de hamnat i missbruk, säger Pirjo Unnerstad.

– Det brukar börja med att en av våra chefer ringer HR och säger att vi har en medarbetare som inte mår så bra.

Det kan finnas många tecken på missbruk. Tydligast är det om den anställde kommer påverkad till jobbet. Andra tecken kan vara omfattande korttidsfrånvaro, om man börjar slarva med jobbet, eller om man drar sig undan sociala kontakter.

– Vi har ett rehabiliteringsansvar som arbetsgivare. Det första som händer när vi misstänker ett missbruk är att medarbetaren får gå till Ljung & Sjöberg, ta prover och träffa en läkare som är specialist på området, säger Pirjo Unnerstad.  

Resultatet kan bli en kort rehabilitering med samtal och stöd för att få upp en person på banan igen. I svårare fall kan det bli fråga om att arbetsgivaren kräver läkarintyg från första dagen vid sjukfrånvaro.

– Du måste bidra själv till din egen rehabilitering, säger hon.

 Det kan handla om att delta i samtal, ta prover lite oftare, träffa läkare. Så småningom kan det leda framåt till att man vill gå vidare i ett behandlingsprogram utifrån läkarens bedömning. Ibland kan man fortsätta jobba som vanligt och bara få ledigt för läkarbesök. Någon kan behöva åka i väg ett antal veckor för att få ett annat perspektiv på livet.

– Vi hoppas att medarbetaren kommer till insikt och vill bli fri från sitt beroende. Då får man komma tillbaka till sitt arbete hos oss med fortsatt stöd och uppföljning.

Skäl för uppsägning

Det kan också visa sig att den anställde inte vill delta överhuvudtaget i sin rehabilitering. Då kan det hända att man säger upp sig själv.

– Vill man inte medverka i sin egen rehabilitering är det skäl för uppsägning. Då måste vi agera som arbetsgivare. Detta är också tydligt i de avtal som medarbetaren skriver med oss som arbetsgivare och Ljung & Sjöberg, säger Pirjo Unnerstad.

Text: Anna Holmgren 

Foto Skyddande faktorer i arbetsmiljön var framför allt bra ledarskap, möjligheten att själv styra sitt arbete och att kunna sköta arbetet med patienterna. Foto. iStock

Bra ledarskap ett skydd mot skadligt bruk inom sjukvården

Läkare och sjuksköterskor berättar att det inte går att utföra det arbete de vill. De rapporterar att det inte finns möjlighet att ge en god vård. För dåliga resurser, underbemanning och en trög organisation leder till stress som bidrar till att man använder alkohol och droger.

Det är en övergripande slutsats forskaren Emma Brulin har dragit av sina studier av svensk sjukvård.

– Jag är inte alkoholexpert. Jag är arbetsmiljöforskare och tittar på effekter av skadligt bruk och faktorer i arbetsmiljön som bidrar till användning av alkohol eller droger, säger Emma Brulin. Hon är docent vid enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet och leder projektet Skadligt bruk av alkohol och droger bland hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige.

Emma Brulin, KI Foto: Privat

Ett slumpmässigt urval av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige har fått en serie enkäter under åren 2022, 2023 och 2025. Alla har kunnat besvara enkäterna anonymt. Cirka 3 000 från varje grupp har svarat varje gång.

Enkäterna har frågor om användning av alkohol, läkemedel och droger, samt frågor om arbetsmiljö och hälsa. Det visade sig att problematiskt drickande i vårdbranschen ligger i nivå med andra yrkesgrupper på ungefär fyra procent.

– Men vi fann att höga krav i arbetet och låg kontroll leder till ökad stress och ohälsa som i sin tur leder till ökad risk för problemdrickande, säger hon.

Höga krav kan vara både känslomässiga krav och kvantitativa krav. Det var också stressande att ha en obalans mellan privatliv och arbetsliv.

När det gäller hot och våld i arbetsmiljön fann forskarna ett mer direkt samband med skadligt bruk

– Det var 2,5 gånger högre sannolikhet att rapportera problembruk av alkohol efter att man blivit utsatt för till exempel hot, våld och osynliggörande, säger Emma Brulin.

Skrev ut narkotika

I projektet har man också tittat närmare på bruket av narkotikaklassade läkemedel. Bland läkarna som uppgav att de åt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel var det hela 60 procent som angav att de skrev ut dem till sig själva.

– Jag tycker inte att läkare ska kunna skriva ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva. Det kan vara en inkörsport till missbruk. Och det riskerar att bli felbehandling av grundproblemet. Bara för att man är läkare har man inte koll på alla läkemedel och hur och när man bör ta dem, säger Emma Brulin.

Därtill är det ungefär 2% av sjukvårdspersonalen som uppgav att de använt droger som exempelvis, kokain, amfetamin och cannabis det senaste året.

I projektet studerade man också sambandet mellan psykisk ohälsa och skadligt bruk

– Vi såg inte någon samsjuklighet med utmattning. Men däremot, om man rapporterade depressiva symptom hade man också skadligt alkohol- och droganvändning.

Sjukvårdspersonalen fick skatta kvaliteten på den vård de utför i enkäterna De som hade ett problemdrickande angav i uppföljande enkät sämre vårdkvalité.

– Skadligt bruk av alkohol droger och läkemedel bland hälso- och sjukvårdspersonal kan innebära risker för patienternas säkerhet, säger Emma Brulin.

Skyddande faktorer

Forskarna fann inte bara risker utan också skyddande faktorer i arbetsmiljön. Dessa var framför allt bra ledarskap, möjligheten att själv styra sitt arbete och att kunna sköta arbetet med patienterna.

– Finns dessa positiva faktorer blir de ett skydd mot stress, utmattning och skadligt bruk även om det är höga krav i arbetet, säger Emma Brulin.

Något som är ett stort hinder just inom vården är möjligheten att få hjälp mot sitt missbruk, inte minst för läkare.

– Det finns en rädsla för att gå och söka hjälp. Man vill inte gå till en hälsocentral. Det kanske finns egna patienter i väntrummet och man kan vara rädd att inte ses som en lika bra läkare.

Vårdpersonal med problematiskt bruk riskerar att förlora sin legitimation.

– Jag vill se bättre skydd att kunna be om hjälp utan att förlora sin legitimation. Det behövs ett bättre system för behandling av psykisk ohälsa. Och processen borde gå snabbare. Nu är det en lång process för att pröva legitimationen och personen hamnar i ett vacuum, säger Emma Brulin.

Tidigare hade Ersta sjukhus i Stockholm en särskild klinik för sjukvårdspersonal.

– Den lades ner. Idag finns ingen sådan klinik i hela Sverige, säger hon.

I Norge finns ett uppbyggt vårdsystem för sjukvårdspersonal. Det började för läkare. Idag har även sjuksköterskor i Norge tillgång till systemet.

– Det vore bra om det fanns en specifik företagshälsovård för sjukvårdspersonalens hälsa – speciellt psykisk hälsa – även i Sverige, säger Emma Brulin.

Text: Anna Holmgren