Det har blivit allt vanligare att vi arbetar delvis hemifrån – på så kallade hybrida arbetsplatser. Då krävs tydliga strukturer och gränser mellan arbete och privatliv. Det poängterar Karin Högberg på Högskolan i Väst, som forskar om hur digital stress kan förebyggas.
Under Covidpandemin gjordes en snabb omställning på många arbetsplatser. Det fanns ingen tid för planering eller pilotprojekt. Man gick i stället direkt över till en organisation där så många som möjligt arbetade hemma för att smittoriskerna skulle undvikas. Arbetssättet fick utvecklas efter hand.
sociala medier vi använder på jobbet.
(Bild: Högskolan i Väst)
Naturligtvis drabbades verksamheterna av barnsjukdomar. En del av problemen kvarstår i det arbetsliv som framträtt efter pandemin, där det blivit vanligt att organisationerna fortsatt att försöka ta tillvara fördelarna med en flexibilitet där personalen delvis arbetar hemifrån, delvis på arbetsplatsen. Man talar om hybrida arbetsplatser.
Sådana organisationer ställs ibland inför stora utmaningar. Digital stress och osäkert ledarskap är vanligt.
Det säger Karin Högberg, docent i informatik vid Högskolan i Väst.
– En av de första utmaningarna är att skapa gränser mellan liv och arbete för dem som arbetar hemma. På 1990-talet forskades det om hur det ständiga mejlandet påverkade oss. Nu använder vi en hel rad digitala kanaler. Förutom mejlen kan det handla om sms, chattar, grupper på sociala medier Teams, Zoom och en del annat. Det gäller att upprätta gränser för hur nåbara vi egentligen ska vara.
Stort experiment
Det har tagit tid att utveckla struktur och riktlinjer för att arbeta i digitala arbetsmiljöer, fortsätter hon. På många arbetsplatser är det fortfarande oklart vad som gäller.
– Det har blivit lite som att delta i ett stort experiment där man lär sig efterhand.
Gamla sociala konventioner utmanas. Det har blivit lätt att störa varandra. Förr i tiden kunde det lysa en stör ej-knapp utanför kontoret när någon behövde vara ifred. I till exempel Teams finns motsvarande röda knappar, men de respekteras inte på samma sätt.
Karin Högberg leder nu två forskningsprojekt som delvis griper in i varandra. I LeadHybrid, som finansieras av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, undersöks hur ledarskaps- och samarbetskulturen utvecklas på två företag; Ericsson och Bosch Rexroth. I DigiStress, finansierat av Afa Försäkringar, tas ett bredare grepp. Genom workshops och intervjuer med medarbetare i större företag undersöks hur digital stress uppkommer på hybrida arbetsplatser och hur stressen kan förebyggas.
Forskarna ska bland annat undersöka hur många digitala kanaler som används under en arbetsdag och i hur hög utsträckning. De vill veta hur personalen och själva arbetet påverkas av möjligheterna till närvaro och interaktion dygnet runt.
Medan Bosch gått över nästan helt till distansarbete, tillämpar Ericsson den modell som blivit vanlig på kontorsarbetsplatser efter pandemin. Man arbetar vissa dagar hemma och vissa på arbetsplatsen. Den senare modellen för med sig särskilda utmaningar.
– Det är inte alltid populärt att ha fasta dagar då man ska vara på plats. Man ska veta varför man är där. Tiden ska vara kvalitativ.
Pauser viktiga
Ett av de potentiella arbetsmiljöproblemen på hybrida arbetsplatser hänger samman med att det blivit så lätt att sammankalla till möten med kort varsel, fortsätter hon. Teams- och Zoom-mötena har blivit fler och multitasking vanligare. Då krävs det att organisationen har en strategi och att individen tar ansvar. Arbetsmiljöforskningen har sedan länge visat på vikten av pauser. Man behöver tid för återhämtning och för att kunna koppla bort tankarna på jobbet en stund.
– Det handlar om ledning och kultur. Om man har chefer som lägger möten back to back, utan tid emellan, skickar det signaler. Men om ledarna själva ser vikten av att ta pauser påverkar det.
Projektet DigiStress pågår till och med juni 2027 medan LeadHybrid avslutas i april i år. Harin Högberg hoppas på att resultaten leder till ökad kunskap.
– Jag hoppas att vi ska få veta mer om hur man kan arbeta i och leda den hybrida organisationen. Och att vi ska se vilka ramar och riktlinjer som behövs för att den hybrida arbetsplatsen ska kunna bli hållbar.
Jonas Fogelqvist