Fler tester, fler positiva resultat

Nolltolerans mot missbruk på Ikano Bostad

Alkohol- och drogtesterna går upp på de svenska arbetsplatserna – liksom de positiva testsvaren. Det visar statistik från företagshälsovården.
– Bland yngre ser vi att alkohol minskar, medan droger ökar, säger företagsläkaren Fredrik Sparring.

Allt fler svenska arbetsgivare testar sina anställda för alkohol och droger. De senaste siffrorna från företagshälsovården Avonova visar på en markant ökning av både testning och positiva svar.

År 2019 genomfördes 6 061 alkoholtester på Avonovas kundföretag. Fyra år senare, 2023, var motsvarande siffra 9 093. Det innebär en ökning med 50 procent. Fredrik Sparring är företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova. Enligt honom är det flera faktorer som förklarar ökningen.

– Det är ett ökat fokus på alkohol efter pandemin. Många arbetsgivare har blivit mer medvetna om riskerna med alkohol och cheferna har blivit duktigare på att upptäcka problem i ett tidigt skede, säger han.

En annan förklaring han ser är att stigmatiseringen kring alkoholmissbruk har minskat, vilket gör att fler anställda eller deras anhöriga ber om hjälp.

Också arbetslivets förändringar och högre krav kan medföra till exempel mera stress, och problem i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön kan öka risken för alkoholanvändning.

– Alkohol kan användas som självmedicinering för ångest och sömnproblem. Det kan till en början hjälpa, men alkoholen försämrar sömnen och ångesten på sikt.

Ett av fyra alkoholtest förhöjt

Sammanlagt har över 27 000 alkoholtester analyserats, och fokus har varit på de omdiskuterade PEth-testerna. PEth står för fosfatidyletanol som är en biomarkör som bara finns i kroppen efter alkoholkonsumtion. För att en person ska få PEth-värde som överstiger gränsen för överkonsumtion krävs ett omfattande och regelbundet intag av alkohol, enligt Fredrik Sparring.

– PEth är idag den bästa markören vi har för att mäta skadlig alkoholkonsumtion, säger Fredrik Sparring.

Resultatet från testerna visade att ett av fyra tester visade tecken på hög alkoholkonsumtion, vilket ger en tydlig bild av hur vanligt missbruk är även bland yrkesverksamma.

– 80 procent av de som har ett missbruk har ett jobb och är i arbetslivet, säger Fredrik Sparring.

Han betonar ändå att testerna görs vid misstanke eller oro, och att de inte ger en helhetsbild av befolkningen. En norsk studie har visat att ungefär fem procent av testerna i den vuxna befolkningen i allmänhet visar på förhöjda nivåer.

Alkoholtestning på arbetsplatsen – varför?

En fråga som ofta ställs är varför arbetsgivare testar anställdas alkoholvanor, särskilt när de inte är påverkade under arbetstid.

– Framförallt för att det är en säkerhets- och hälsoaspekt. Förutom de uppenbara riskerna med akut alkoholpåverkan, finns det också dagen efter-effekter, som trötthet samt nedsatt koncentrations- och reaktionsförmåga, säger han.

Alkoholtestning görs ofta när det finns en indikation på problematik, eller som en del av behandlingsuppföljning. Det förekommer också vid anställning i riskyrken, som exempelvis för yrkeschaufförer.

Både testning och hur arbetsgivaren ska agera vid förhöjda testsvar ska bottna i alkoholpolicyn, understryker Fredrik Sparring.

– Det är viktigt att policyn för alkohol är förankrad på arbetsplatsen.

Enligt honom är det väsentligt att arbetsgivaren också har klart för sig vad man gör med testsvar som är förhöjda.

– I alkoholpolicyn står det hur man ska agera vid misstanke eller oro om någons hälsa, vid korttidsfrånvaro och förseningar. Arbetet utgår från policyn, och vi bollar ofta tillbaka till den.

Kvinnors alkoholbruk ofta osynligt

Trots att majoriteten av alkoholtesterna genomförs på män – cirka 70 procent – visar statistiken att andelen positiva resultat är densamma för både män och kvinnor, alltså med 25 procent förhöjda värden i båda grupperna. Men alkoholbruk bland kvinnor går ofta under radarn. Det kan bero på att alkoholmissbruk fortfarande är mer stigmatiserat bland kvinnor, vilket gör att de i större utsträckning döljer sina problem.

– Alkoholanvändning bland kvinnor är fortfarande mer stigmatiserat, och kvinnor kan dölja problematiken.

Enligt Fredrik Sparring behövs fokus på att identifiera och stödja kvinnor med alkoholproblem.

Toppen nås vid 50-års åldern

En annan tydlig trend är att förhöjda resultat för alkoholtester är ovanliga bland yngre arbetstagare, men ökar markant bland personer i åldern 50 till 65 år. Där visar ett av tre tester på förhöjda nivåer, vilket är långt högre än i de yngre åldersgrupperna.

– Att utveckla ett alkoholberoende tar ganska lång tid, och konsumtionen ökar ofta successivt.

Överkonsumtion av alkohol vanligast bland 50-åringar
Resultatet av PEth-tester som främst tagits på grund av misstanke om problematik och som visar på överkonsumtion av alkohol.

Källa: Avonova

Enligt Fredrik Sparring kommer problematiken ofta till ytan när anställda med riskbruk tappar kontrollen.

Droganvändning ökar bland yngre

Samtidigt som alkoholproblematik är vanligt på arbetsplatser, har också droganvändningen ökat särskilt bland yngre.

– Bland yngre ser vi att alkohol minskar, medan droger ökar, säger han.

Han anser att det är problematiskt, dels för att droger är olagliga till skillnad från alkohol, dels för att arbetsgivaren inte har samma rehabiliteringsansvar som vid alkoholmissbruk.

Statistik från 2024 visar att antalet drogtester på svenska arbetsplatser har ökat med närmare 7 procent jämfört med året innan, och att ökningen av tester sedan 2021 är hela 239 procent. Andelen positiva testsvar var 1,2 procent år 2021 och 2,1 procent år 2023. Det innebär en fördubbling av andelen positiva testsvar. Cannabis var den vanligaste substansen bland positiva tester, särskilt inom byggbranschen.

– Det är hög tid att beroendefrågorna prioriteras högre bland fler arbetsgivare. Vi måste även förändra synen på droganvändning, så att medarbetare får möjlighet till rehabilitering på samma sätt som vid alkoholberoende, säger Fredrik Sparring.

Text: Jonna Söderqvist