Ny forskning ska resultera i en konkret vägledning för digital automation i den privata tjänstesektorn. Förhoppningen är att automatisering inte behöver leda till sämre arbetsmiljö.
– Tjänstepersoners arbete kan förändras på sätt som vi aldrig tidigare har sett. Det pågår ett stort experiment i hur generativ AI och annan typ av automation och robotisering kommer in i kunskapsarbete idag, säger Maria Åkesson, professor i informatik vid Högskolan i Halmstad.
Digital automatisering kan leda till att tekniken tar över arbetsuppgifter, att den används som tekniskt stöd i beslutsfattande och att tjänstemän oftare arbetar i nära samspel med digitala system. Samtidigt väcker utvecklingen nya frågor om hur arbetsmiljön påverkas och hur arbetet ska organiseras när människor och teknik delar på uppgifterna.
Automation omformar kunskapsarbete
– Digital automation kan omforma arbeteti olika grad och på olika sätt beroende på yrket, konstaterar Maria Åkesson.
Tekniken kan till exempel analysera stora mängder information, stödja beslutsfattande och producera texter eller andra typer av underlag. Digital automatisering kan innebära att tekniken helt tar över vissa arbetsuppgifter, men den kan också förändra yrkesroller på mer subtila sätt.
Som exempel nämner Maria Åkesson programmerare, som kanske valt yrket eftersom de vill lösa problem. Men när tekniken klarar av att programmera själv, blir programmerarnas uppgift att granska resultatet och felsöka.
Hon har tillsammans med kolleger djupdykt i hur förändringarna påverkar privata tjänstemäns, eller kunskapsarbetares, arbetsmiljö. I en pågående studie, som Afa Försäkring finansierar, tar forskarna fram kunskap om hur digital automatiseringkan införas på ett sätt som gynnar – snarare än försämrar – arbetsmiljön. Målet är en vägledning för arbetsplatser som införeller utvecklar användningen av digital automation. Vägledningen, som publiceras hösten 2026, ska ge stöd till både arbetsgivare och arbetstagare när den nya tekniken införs och vilka arbetsmiljöfrågor som behöver uppmärksammas längs vägen.
Ledarskap kring AI saknas
Forskarna har bland annat följt 18 kunskapsarbetare som börjat använda generativ AI i sitt arbete och också intervjuat både arbetsgivarparten och fackförbund om hur tekniken påverkar arbetet.
I de fall forskarna följt hade generativ AI införts gradvis i arbetet.
Studien visade att det varierar mellan arbetsplatser hur digital automatisering används i praktiken. I vissa organisationer införs tekniken som ett gemensamt system som alla ska använda. I andra fall börjar anställda självmant använda till exempel AI-tjänster i sitt arbete.
Det kan ske utan tydliga riktlinjer eller utan att arbetsgivaren har full insyn i hur tekniken används, framkom i forskningen. En del anställda kunde använda AI i hemlighet för att skina framför sina kolleger, och det kunde också skapa nya former av konkurrens mellan kolleger. Det skapar en grogrund för sociala arbetsmiljöproblem.
– Avsaknaden av ledarskap kring den här tekniken förvånade mig, och att man inte hade mer styrning och dialog kring villkoren för användningen och vad organisationerna förväntades åstadkomma med den, säger Maria Åkesson.
Arbetsmiljötänket med från början
En central slutsats i forskningen är att arbetsmiljöperspektivet behöver integreras tidigt när ny teknik införs. Annars är det lätt hänt att helheten blir oöverblickbar.
– Vägledningen ger stöd i hur man kan tänka och resonera kring tekniken ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det innebär att organisationer behöver ställa andra frågor än de rent tekniska.
Hon tipsar om att istället för att fråga sig vad tekniken kan göra, så kan man utgå från verksamhetens behov och istället reflektera kring:
– Vad behöver vi avlastning i?
– Hur ska arbetet fördelas mellan människa och teknik?
– Vilka risker kan uppstå?
Blir inte alltid som tänkt
Trots stora förväntningar på AI finns det fortfarande stor osäkerhet kring vilken effekt tekniken kommer att få i praktiken.
– Det finns mycket förhoppningar på effektivitetsvinster som inte infriats, konstaterar hon.
Generativa AI-system kan ibland också generera felaktig information – så kallade hallucinationer – vilket har lett till en mer återhållsam användning av tekniken.
Delaktighet avgör utfallet
Tidigare forskning inom informatik och arbetsliv visar att delaktighet i förändringsprocessen ofta är avgörande för hur digitala system fungerar i praktiken. Det gäller också generativ AI.
– Delaktighetsprocessen är viktig, men organisationer avsätter sällan tid eller resurser för det, säger Maria Åkesson.
Som exempel nämner hon att samma system kan införas i två olika kommuner, men i den ena misslyckas införandet och i det andra lyckasberoende på i vilken grad de anställda involveras.
Hur organisationer kommunicerar kring digitalisering spelar också stor roll. Digitala system motiveras ofta med att de ska frigöra tid för kärnuppgifter, men i praktiken kan de också handla om effektivisering och kostnadsbesparingar. Att vara tydlig med varför tekniken införs och vilka konsekvenser den kan få är därför viktigt för att skapa förtroende i organisationen.
– Forskning visar att det skadar arbetsmiljön mer om man inte är transparent. Det är naivt att tro att anställdainte ser risken för uppsägningar bara för att man inte uttalar det, säger hon.
Jonna Söderqvist