Spänt arbete, motstridiga krav eller små möjligheter att fatta beslut på jobbet. Sådana faktorer i arbetsmiljön kan påverka yrkesskillnader i bruket av alkohol. Det visar ett projekt vid Karolinska institutet där man studerat alkoholvanor bland arbetstagare.
Forskarna började med att undersöka vilka branscher och yrken som rapporterade högst riskbruk. Data kom från 54 000 anställda som besvarat enkäter som Feelgood Företagshälsa samlat in samt 22 192 anställda som besvarat region Stockholms folkhälsoenkät. Som förväntat låg riskbruket högt bland yrkesarbetare i både bransch och yrkesstudien. Byggbranschen låg högst bland yrkesarbetarna med 42 procent.
– Det oväntade var att det dök upp nya yrken och branscher med högt riskbruk, säger Emelie Thern.
Det var chefsyrken, med 20 procent, och arbete inom försäkrings- och finansbranschen, med 40 procents riskbruk.
Emelie Thern är folkhälsovetare och biträdande lektor på enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet. Hon leder projektet som heter ”Kartläggning, determinanter och konsekvenser av riskbruk i arbetslivet”.
Nästa steg var att undersöka om faktorer i arbetsmiljön kan göra att det uppstår yrkesskillnader i bruket av alkohol. I den delstudien hämtade man data från region Stockholms folkhälsoenkät.
– Vi studerade sambandet mellan riskbruk och höga krav och låg kontroll i arbetet, säger Erica Jonsson, även hon är folkhälsovetare och doktorand i detta projekt sedan tre år.
Forskarna fann samband mellan riskbruk i olika yrken och den psykosociala arbetsmiljön. Chefer som upplevde låg beslutsauktoritet hade fyra gånger högre risk på sitt riskbruk än andra chefer. Hantverkare hade fem gånger högre risk på sitt riskbruk när de upplevde sitt arbete som spänt.Oväntat var att i yrken med lågt riskbruk som sjukvård och utbildning kunde personer få ökade risker som hängde ihop med faktorer i arbetsmiljön.
– De som arbetade inom utbildning hade tre gånger ökad risk när de upplevde låg beslutsauktoritet. För dem inom sjukvården ökade deras risk med 58 procent när de upplevde motstridiga krav i arbetet, säger Erica Jonsson.
Låg beslutsauktoritet
För att mäta den psykosociala arbetsmiljön har forskarna använt den så kallade krav – kontrollmodellen. Där studerar forskarna om man till exempel har ett spänt arbete, motstridiga krav i arbetet eller små möjligheter att fatta beslut i arbetet.
Det visade sig finnas yrkesspecifika riskfaktorer. Hur faktorerna slog var olika i olika yrken. Ett exempel var låg beslutsauktoritet.
– Det var inte lika relevant i serviceyrken som det var för chefer och för dem som jobbar med utbildning, säger Erica Jonsson.
Forskarna har också mätt betydelse socialt stöd från kollegor och chefer.
– Vi var intresserade av om ett starkt socialt stöd kan påverka sambandet mellan jobbstress och alkoholproblem, säger Emelie Thern.
Forskarna använde då nationella register för att studera om man har blivit sjuk, pensionerats i förtid eller dött på grund av alkoholrelaterade diagnoser
– Vi såg att socialt stöd verkade skyddande för kvinnor mot alkoholrelaterade hälsoproblem, förtid pension och dödlighet, säger Emelie Thern.
För män var sambandet omvänt. För män medförde ett starkt socialt stöd en ökad risk för hälsoproblem.
– Vi vet att alla arbetsplatser är olika och så klart är det sociala stödet olika. Detta kan i sin tur ha att göra med skillnaden mellan män och kvinnor, säger Emelie Thern.
I projektet har forskarna också studerat riskbruk och sambandet med människors hälsa, livskvalitet och sociala och ekonomiska situation.
Sämre livskvalitet
– Personer med sämre livskvalitet hade högre riskbruk. Den risken förstärktes ytterligare om man också hade en låg socioekonomisk position. Detta var i sin tur knutet till yrke, säger Erica Jonsson.
Forskarna har inte studerat prevention i detta projekt. Resultaten om skillnader i riskbruk mellan olika yrkesgrupper ger ändå en viss vägledning.
– Vi såg att det fanns yrkesspecifika samband för olika stressfaktorer. Man behöver vara försiktig med att tro att det som fungerar förebyggande för en yrkesgrupp kan fungera för en annan, säger Erica Jonsson
Ett exempel är betydelsen av beslutsauktoritet. Bland chefer och inom utbildning hade låg beslutsauktoritet stor betydelse för riskbruk, medan det inte alls var lika viktigt inom serviceyrken.
En aktuell fråga är om man på arbetsplatserna ska mäta hur det står till med riskbruket av alkohol. Hur ser ni som forskare på alkoholtester i arbetslivet, till exempel PEth -tester?
– Den typen av tester tror jag inte kommer gynna frågan. Vi som forskar inom detta område har diskuterat att det vore bra om alkohol kom in som en arbetsmiljöfråga, att det då inte blir lika känsligt. säger Emelie Thern och Erica Jonsson instämmer.
Text och foto: Anna Holmgren