Hur kan man få fler med alkoholproblem att söka hjälp av företagshälsovården? I ett forskningsprojekt prövar ett drygt tiotal företagshälsor att använda digitala tjänster på internet. Anställda med problem kan börja med att anonym självtest och kunskapsinhämtning, och kan sen gå vidare till behandling – via videosamtal, telefonsamtal eller vanliga samtal. Forskarna tror att antalet hjälpsökande kan öka kraftigt, kanske rentav fördubblas.
Det här berättar forskningsledaren Magnus Johansson, socionom som arbetat många år som alkoholterapeut, och doktorerat på en avhandling som visade att beroendebehandling via nätet kan fungera lika bra som traditionell behandling. Han delar idag sin tid mellan att vara chef inom Beroendecentrum i Region Stockholm och att forska vid Karolinska Institutet om digitala tjänster inom detta härad.
I det pågående projektet, som blir klart senhösten 2025, samarbetar forskarna med branschföreningen Sveriges företagshälsor. Magnus Johansson förklarar att en utgångspunkt är något som kallas behandlingsgapet. Det handlar om gapet mellan hur många som fått en diagnos och hur många som söker och får behandling.
-Behandlingsgapet är stor inom psykiatrin och särskilt inom beroendevården. Där är det bara femton till tjugo procent av dem som skulle ha nytta av behandling som också får den. Med digitala hjälpmedel tror vi att det går att öka den andelen betydligt, säger han.
Han understryker att det inte handlar om att ersätta de vanliga samtalen och annan behandling som bygger på fysisk närvaro, utan att komplettera detta, för att sänka tröskeln för de hjälpsökande och underlätta arbetet för företagshälsovårdens anställda.
-Digitalt stöd passar inte för alla. Men våra erfarenheter från tidigare satsningar visar att för varannan som prövat på fungerar det bra. För var fjärde hjälper det till att påbörja en förändring. Och för var fjärde, mellan femton och tjugofem procent, fungerar det inte, den gruppen behöver någonting annat.
En trappstegsmodell
Magnus Johansson beskriver hur nätbehandlingen, som företaghälsorna testar, bygger på en trappstegsmodell.
- Anonymt självtest för alla som undrar: “Har jag ett problem? Dricker jag för mycket?”. De kan också ta del av faktamaterial, för att öka sina kunskaper om hur alkoholen påverkar hälsan.
- Information hur de kan arbeta för att åstadkomma en förändring, och hur de kan få hjälp av företagshälsovården, eller andra instanser.
- Hjälp genom samtal, på plats, per telefon, videosamtal eller skriftligt via chatt
Doktoranden Olle Wiklund har besökt företagshälsorna och undersökt hur många som man från början vet har alkoholproblem, hur många som söker hjälp och vilka insatser som de får. Uppgifter om detta har han sedan hämtat in månadsvis, för att kunna jämföra utvecklingen från projektets start till dess slut.
Forskarna är inte ute efter att ta reda på om individer har fått bukt med sina problem. Istället handlar det om att se om fler söker hjälp hos företagshälsorna. Men lika viktig som den statistiken blir intervjuer med dem som tar emot de hjälpsökande.
-De reaktioner som vi hittills fått är att man på företagshälsorna är intresserade och nöjda, de tycker att det har varit positivt så långt, säger Magnus Johansson. Men det här är ett första pilotprojekt och jag tror inte att vi kommer att kunna ge ett tydligt besked om det här är ett så bra verktyg att vi nu kan rekommendera företagshälsovården att satsa på digitala tjänster inom beroendebehandling. Det som vi kommer att kunna redovisa tror jag blir fördelar och nackdelar, utifrån våra resultat.
Samtal om livstilssfrågor
-Företagshälsorna har spridit kännedom om de digitala tjänsterna på olika sätt: kort som de delar ut till i samband med besök från anställda i kundföretagen, intervjuer med projektaktiva till intranät, text på informationsskärmar på arbetsplatserna. Vi ska titta på hur olika informationsvägar har fungerat, säger han.
Det finns flera skäl för att forskarna har satsat på att genomföra en studie inom just företagshälsovården.
Företagshälsorna ser det som en del av sitt uppdrag att bistå sina kunder på arbetsplatserna med att hjälpa anställda med alkoholproblem, konstaterar Magnus Johansson. Arbetsgivarna vill inte att skadligt bruk ska orsaka korttids- och långtidssjukskrivningar, eller att anställda slutar.
-I en del fall kan problem som anställda har sedan tidigare förvärras när alkoholbruk blir en del i arbetet, exempelvis på representationsmiddagar.
Magnus Johansson menar att även om stöd genom samtal och annat inte är så svårt egentligen, är det många som tycker att det är väldigt komplicerat och svårt att ge stöd. För dem kan det bli en avlastning att tipsa om de digitala tjänsterna, exempelvis i samband med hälsouppföljningar där man kommer in på de så kallade livstilfrågorna: rökning, mat och stress.
Drinkrecept och dumheter
För forskarna finns det fördelar med att följa vad som händer inom en avgränsad verksamhet, som företagshälsor, jämfört med digitala tjänster som riktar sig till folk i allmänhet på nationell nivå inom vården. Magnus Johansson varit med om att utveckla och följa sådana i nära 20 år.
-Jag tillhör generationen som växte upp med it-boomen under andra halvan av 1990-talet. På ett sätt var det en bubbla som sprack. Men det var en spännande utvecklingstid, med en stark optimism, om att internet som skulle göra världen bättre, utplåna hierarkier och sprida kunskap, berättar han.
-Men när jag sökte på nätet på temat “jag har problem med alkohol – vad ska jag göra”, fick jag bara träffar som handlade om sådant som drinkrecept, och rena dumheter.
Han fann ingenting om stöd för människor med skadligt bruk, som ville göra någonting åt detta. Eller om stöd för dem som hade som uppgift att hjälpa risk- och missbrukare. Han tog upp detta bland annat på Folkhälsoinstitutet, där han arbetade en tid.
-Steg ett var att vi måste nå ut med riktigt information. Vi som kunde någonting behövde vara på nätet, säger han.
-Steg två, när de sociala medierna kom på allvar, blev att få folkhälsoinstitutet att skapa ett diskussionsforum där människor med beroendeproblem kunde träffa andra. Det här var 2006 och då var det inte självklart att det skulle finnas ett sådant forum.
Större ägandeskap
Resultatet blev Alkoholhjälpen (alkoholhjalpen.se), där det har varit nära till användarna. Eftersom de kan vara anonyma behöver de inte vara rädda för att ge sig till känna.
-För den som inte vill se sig som patient är det en fördel att på egen hand, och anonymt, arbeta med att skaffa kunskap om riskbruk, skadligt bruk och handlings- och behandlingsalternativ. Och en del föredrar att arbeta skriftligt, istället för att prata med någon, säger Magnus Johansson.
Deltagarna kan själva göra upp sina handlingsplaner och sätta upp mål och trycka på en knapp så får de ut det som de gjort på papper. Detta kan bidra till att de uppfattar det som mer verkligt, på allvar, konkretare, istället för lösa tankar i stunden om vad de borde göra…
-De får ett större ägandeskap och känner sig inte beroende av någon annan. Och sen kan de följa upp hur det går, registrera och få ut resultatet svart på vitt. En del kan här ha nytta av en tävlingsinstinkt.
-Jag har fått styra och ställa mycket själv när jag har jobbat med Alkoholhjälpen, men jag har fått mycket inflöde med reaktioner och idéer från användare. Och på det gemensamma forumet är det en trevlig stämning, deltagarna är jättebra med varann, konstaterar han.
-Jag har alltid gillat att bygga saker, som appar. Men jag ville jag veta hur de funkade med användarna . Jag kollade in annan forskning, och det gjorde mig så småningom nyfiken på att forska själv.
Mats Utbult