Om rehabilitering ska fungera bör alla inblandade lita på att den sjukskrivne kan komma tillbaka till arbetet. Och insatser på arbetsplatsen behövs. Det säger Gunnar Aronsson som granskat aktuell forskning.
Tilliten mellan den sjukskrivne och de aktörer som är inblandade i rehabiliteringen är central för ett lyckat resultat. Det säger Gunnar Aronsson efter att tillsammans med Ulf Lundberg ha granskat aktuell forskning. De är båda professorer emeritus vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet, och har på uppdrag av forskningsrådet Forte författat kunskapsöversikter utgående från de studier som ingått i forskningsprogrammen Rehsam 1 och Rehsam 2.
Frågeställningarna som står i centrum är helt enkelt: Vad för slags rehabilitering fungerar för människor som varit sjukskrivna länge, och under vilka omständigheter? Hur ska de kunna komma tillbaka i arbete?
De frågorna har pockat på svar ända sedan de långa sjukskrivningarna för inte minst utmattningssyndrom började skena iväg på 1990-talet. Projekten och studierna har avlöst varandra.
Forskningsprogram granskade
Redan 2014 fick Forte i uppdrag att granska Rehsam-forskningen. Det har lett till flera utvärderingar, nu senast Aronssons och Lundbergs två övergripande kunskapsöversikter: Vad fungerar för vem under vilka omständigheter respektive Att förebygga sjukskrivning och främja rehabilitering och återgång i arbete.
den sjukskrivne kan komma tillbaka, säger
Gunnar Aronsson. (Bild: Privat)
-Det vi gjort är i grunden översikter av översikter, säger Gunnar Aronsson. Det begränsar möjligheten att se enskilda effekter av rehabinsatserna. Men fördelen är att i stora material blir det lättare att upptäcka nya samband.
Rehsamprojekten har studerat rehabilitering vid såväl muskuloskeletal som psykisk ohälsa. Även om insatserna utanför arbetsplatsen kan skilja sig åt visade det sig finnas stora likheter när det gäller vad som fungerar, konstaterar Lundberg och Aronsson. Det är tydligt att vad som kallas för multimodala insatser, där olika behandlingar kombineras, är viktiga. Det kan handla om terapi, medicinering, sjukgymnastik med mera – allt individuellt anpassat.
Ett annat genomgående mönster är, säger Gunnar Aronsson, att enbart vila, terapi och medicinering sällan hjälper för att få de långtidssjukskrivna tillbaka i arbete. Det krävs även insatser på arbetsplatsen, det som man brukar kalla för arbetsanpassning. Det kan handla om nya arbetsuppgifter, om en åtminstone tillfällig sänkning av arbetstiden och om att stärka individens kontroll över sitt arbete.
Ömsesidig tillit krävs
Men insatserna behöver utgå från individen. Det som fungerar för chefen med för omfattande personalansvar hjälper kanske inte hemtjänstpersonal med pressade scheman eller sjuksköterskan som har barn med funktionshinder.
-Man måste se till den enskilda människan och hitta skräddarsydda lösningar.
Hur än rehabiliteringen ser ut är tilliten central, säger Gunnars Aronsson. Den som har självtillit, den som verkligen tror att hen kan bli frisk igen, kommer ofta snabbare tillbaka till jobbet.
-Men för att det självförtroendet ska kunna växa behöver tilliten vara ömsesidig. Arbetskamrater, arbetsledare och andra som deltar i processen behöver visa att de litar på att den sjukskrivne ska komma tillbaka. Den sjukskrivne stärks när hen märker att andra tror att hen ska återvända till jobbet. Man kan säga att tilliten blir en slags psykosocial infrastruktur för hela rehabiliteringskedjan.
Arbetsanpassning är lätt att säga, men ofta svårt i praktiken, fortsätter han. Såväl arbetsorganisation som arbete har blivit mer komplexa. För en lyckad rehabilitering krävs att alla berörda samarbetar.
Slimning försvårar arbetsanpassning
Slimmade arbetsplatser utgör ett stort problem. Det här är inte så genomforskat, men det finns rön som pekar på att det kan vara svårt att genomföra arbetsanpassning utan att det drabbar andra på arbetsplatsen. Annars finns risk för att det viktiga stödet för återkomst minskar. Det måste vara precision i åtgärderna, inte minst när det handlar byten av arbetsuppgifter. Det som forskningen visar generellt är att rehabkoordinatorer som samordnar mellan alla berörda spelar en viktig roll.
Han har förvånats över att det bara är en av 30 granskade internationella översikter som tar in könsaspekter.
Vi vet att kvinnor drabbas oftare av stressrelaterade besvär, blir mer sjukskrivna och ofta är sjukskrivna längre. Mycket tyder på att privata faktorer spelar in. Det finns annan forskning som pekar i den riktningen. Krisar det både på jobbet och hemma påverkar det förstås. Men den frågan är frånvarande i de studier vi gått igenom. Det här behöver man studera mer.
LÄS MER
Gunnar Aronsson/Ulf Lundberg: Vad fungerar för vem under vilka omständigheter?