De fyra branscherna med högst risk för problemdrickande i Sverige är gruvdrift, fastigheter, hotell – och restaurang samt finans- och försäkring. Det fanns stora skillnader mellan män och kvinnor. Högst låg även här gruvbranschen. Detta är resultat från projektet Skadligt alkoholbruk bland kvinnor och män i olika branscher.
Projektet leds av Susanna Toivanen, som är professor i sociologi vid Mälardalens universitet. De insamlade uppgifterna i projektet kommer från enkäter med stora och representativa urval av hela den arbetande befolkningen i Sverige. (se faktarutan längre ner)
Det visade sig att det var 6,6 procent som hade ett problematiskt drickande i hela detta urval. För män med 8,5 procent var det vanligare än för kvinnor med 5,3 procent.
Fyra frågor om problemdrickande
För att mäta självskattat beroende använder forskarna CAGE, ett screeninginstrument. Det har fyra frågor om problemdrickande:
– Svarar man ja på minst två av dessa fyra frågor, så klassificeras det som problemdrickande eller självskattat beroende, säger Susanna Toivanen.
C – Cut down:
Har du någonsin känt att du borde minska ditt drickande?
A – Annoyed:
Har andra människor irriterat dig genom att anmärka på ditt drickande?
G – Guilty:
Har du någonsin känt dig skyldig över ditt drickande?
E – Eye-opener:
Har du någonsin tagit en drink som det första på morgonen för att komma igång eller dämpa baksmälla?
Forskarna analyserade svaren.. Det visade sig att det självskattade beroendet varierade mellan branscher. Vatten- och avfallshantering låg lägst med 2,3 procent och vård- och omsorg med 4,7 procent som uppgav att de hade ett problematiskt drickande.
Mest problemdrickande hade man inom gruvdrift som stack ut med 15,4 procent. Därefter kom fastighetsbranschen med 11,1 procent. Inom hotell- och restaurang och inom finans- och försäkring var det 10 procent av de anställda som hade ett riskbruk.
– Dessa fyra branscher är inte jämförbara med varandra, säger Susanna Toivanen Det kan vara helt olika anledningar varför riskerna varierar mellan branscherna. I en del branscher är det lättare att få tag på alkohol som inom hotell- och restaurang. I andra branscher ingår mycket representation. Det kan vara mer stress i vissa branscher.
– I denna delstudie kan vi inte uttala oss om orsakerna till problemdrickandet, säger hon.
Det fanns stora skillnader mellan män och kvinnor. Högst låg även här gruvbranschen där männen hade ett problemdrickande på 18,2 procent. Högst problemdrickande bland kvinnor var det i byggbranschen med 11,1 procent.
Forskarna jämförde också branscher utifrån könsfördelning. De mansdominerade varu- och energibranscherna låg högst med 7,7 procent. Lägst låg den kvinnodominerade hälso- och sjukvården med 4,4 procent.
Psykosocial arbetsmiljö viktigt
– Problemdrickandet varierar mellan branscher i Sverige. Men könssammansättningen ensam förklarar inte dessa skillnader, säger Susanna Toivanen.
– Sannolikt spelar branschspecifika psykosociala faktorer en central roll, till exempel arbetsmiljö, arbetsbelastning och kultur.
I könsdominerade branscher hade kvinnor i utbildning och arbetsintensiva tjänster signifikant högre risk än kvinnor i vård och omsorg. För män sågs inga tydliga skillnader.
I nästa steg ska forskarna kontakta parterna inom högriskbranscher för att se hur de arbetar förebyggande för att minska problemdrickande.
Forskarnas slutsats är att både bransch och arbetsmiljö har betydelse för problemdrickande:
– Företagen behöver mäta och förbättra den psykosociala arbetsmiljön för att förebygga problemdrickande. Och de anställda behöver verktyg för att hantera stress på jobbet, enligt Susanna Toivanen.
Frågan är om företagen ska använda drogtester i det förebyggande arbetet mot riskbruk. Hur ser du som forskare på drogtester i arbetslivet, till exempel PEth-tester av alkoholbruk?
– Dessa tester är ett område som väcker både etiska och praktiska frågor. Som forskare ser jag att tester kan ha en roll i säkerhetskritiska miljöer, men samtidigt finns risker kring integritet, tillit och hur resultaten används, säger Susanna Toivonen.
– Forskningen visar att det är minst lika viktigt att arbeta förebyggande med kultur, ledarskap och stödjande arbetsmiljöer som att enbart förlita sig på tester, säger hon.
Text: Anna Holmgren