Rädslan för mobbning gör att man helst sopar den under mattan. Det behövs kunskap och ökad medvetenhet, både bland chefer och anställda, för att ta tag i problemen. Det vet forskare vid Karlstad universitet, som nu arbetar fram en handlingsplan för hur arbetet ska gå till.
Margaretha Strandmark, professor emerita i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet, har forskat om mobbning för att kunna ta fram en handlingsplan.
Det arbetet inleddes med att forskargruppen skickade ut en enkät till cirka 2 000 anställda på sjukhus och i äldreomsorgen i fem kommuner i västra Sverige. Svaren visade att 2,5 procent led av svår mobbning och att 8,5 procent blev mobbade då och då.
Forskarna valde ut tre arbetsplatser där mobbning förekom och ingrep i grupperna genom att deltagarna fick en halv dags undervisning om mobbning och konflikthantering. De tog också fram ett kortspel, som kan användas som underlag i diskussioner om mobbning.
– I kortspelet finns inget facit utan var och en måste själv reflektera kring situationen i spelet och diskutera den.
Alla tillsammans
Nästa steg var att ta fram en konkret handlingsplan att använda på arbetsplatserna. Handlingsplanen har använts i grupperna, men den har fått kritik för att vara för omständig och svår. Nu ska den omarbetas och skickas ut igen till deltagarna.
Handlingsplanen handlar om den gemensamma värdegrunden, om hur man känner igen mobbning, om bemötande och om klimat och atmosfär på arbetsplatsen. Närmaste chefen ansvarar för att planen följs och att nya medarbetare får en fadder. Alla arbetar tillsammans mot det gemensamma målet nolltolerans mot mobbning.
– Det måste finnas mötesplatser där man kan diskutera mobbning. Chefer och medarbetare har olika roller hur man genomför handlingsplanen, säger Margaretha Strandmark.
Chefen ska gå igenom planen med alla anställda som ska skriva under på att de följer den. Chefen följer upp och har ansvar för att diskussionen om mobbning hålls levande, men alla anställda har också ett ansvar för att delta och förebygga mobbning.
– Handlingsplanen ska vara en bas i arbetet mot mobbning. Den kan man utgå ifrån i gruppdiskussioner om vad man kan göra på arbetsplatsen. På så sätt ska engagemanget växa, säger hon.
Skapa medvetenhet
I botten måste det finnas kunskap om vad mobbning är och ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, där den psykosociala arbetsmiljön ingår.
– Till hösten hoppas vi att handlingsplanen är klar och då kan den användas på arbetsplatserna, även de som inte är offentliga.
Margaretha Strandmark tror att en kombination av föreläsning och små diskussionsgrupper är den bästa vägen att gå.
– I grupperna kan man använda vårt kortspel som diskussionsöppnare. Där utgår man från arbetsplatsens behov. Handlingsplanen finns som ett verktyg för det fortsatta arbetet.
Medvetenhet om mobbning skapar man genom kunskap, men sedan måste upplevelserna av mobbning bearbetas i grupperna.
– Det finns en stor rädsla, men vet man vad mobbning är minskar rädslan och man kan ta tag i problemen. Alla som har ansvar för arbetsmiljön borde få utbildning, säger hon.
Mindre mobbning
En utvärdering av forskningsprojektet visar att deltagarna har tagit till sig delar av handlingsplanen, men att de inte arbetar systematiskt.
– De anställda hade blivit mer medvetna och öppna om mobbning. De har slagit larm tidigare och kunnat göra något åt problemen. Nu vågar de tala om detta, säger hon.
Samarbetet hade blivit starkare och cheferna hade sett till att balansen i grupperna blev bättre.
– Men vi har inte lyckats med att inbegripa konflikthanteringen. Det pågår konflikter i grupperna, tillägger Margaretha Strandmark.
• I den kvantitativa utvärderingen svarade både de inblandade grupperna och grupper som stod utanför, en kontrollgrupp. I interventionsgruppen hade 29,2 procent bevittnat mobbning det senaste halvåret, i kontrollgruppen 23,8 procent. De som hade bevittnat mobbning dagligen var 2,1 i interventionsgruppen och 1,2 i kontrollgruppen.
• De som utsatts för mobbning det senaste halvåret var 4,2 procent i interventionsgruppen och 8,2 i kontrollgruppen, en avsevärd skillnad. 2,1 procent i interventionsgruppen och 1,2 procent i kontrollgruppen hade utsatts för mobbning flera gånger i veckan.
– Siffrorna tyder på att medvetenheten har ökat i interventionsgruppen och att det är mindre mobbning i den gruppen än i kontrollgruppen. Men vi behöver bearbeta siffrorna vidare för att få en klarare bild, tillägger hon.
Eva Ekelöf
Läs mer om forskningen här.
Denna artikel publiceras också i nummer 1-2104 av Användbart! med tema psykosocial arbetsmiljö. Tidningen kommer ut den 15 april och finns då att ladda ner här på hemsidan.