Säkrare arbetsmiljö inom vården går hand i hand med patientsäkerheten

Nycklarna till en säkrare arbetsmiljö för både patienter och vårdpersonal är närvarande, engagerade chefer, en lyhörd ledning, kontinuitet i ledarskapet, en god psykosocial arbetsmiljö och tillräckliga resurser. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Goda och väl implementerade säkerhetsregler och procedurer räcker inte för att skapa hög säkerhet i vård och omsorg, säger säkerhetsexperten Marianne Törner, professor och forskningsledare vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet.

 Hon menar att det även behövs personal som har rimliga förutsättningar att klokt bedöma nya situationer och fatta bra beslut. Och ett betydelsefullt ledarskap som tydligt signalerar att säkerhet är en viktig fråga.

Därför måste ledningen skapa rimliga förutsättningar och hanterbara arbetskrav på arbetsplatsen. Då kan personalen använda både sina individuella och de gemensamma resurserna i form av stöd och ömsesidig reflektion för utveckling av verksamheten.

Skador som själva drabbar personalen är ett viktigt arbetsmiljöproblem inom vård och omsorg. Men också patientskadorna bidrar till att personalen, som varit delaktig i att skadorna uppstått, mår dåligt och ofta under lång tid.

Tillit till chefen viktigt

I Marianne Törners studie framgår att begreppet ”säkerhetsklimat” brukar definieras som arbetsgruppens gemensamma uppfattningar och tolkningar av organisationens policy, procedurer och praktik i relation till säkerhet. Tidigare forskning visar att ett bra personalsäkerhetsklimat har betydelse för en lägre arbetsolycksfrekvens och att ett bra patientsäkerhetsklimat har betydelse för patientsäkerheten.

Resultaten i denna studie visar att patient- och personalsäkerhetsklimatet går hand i hand. I studien undersöktes också vad som konkret bidrar till hög säkerhet för patienter och personal och vad som hindrar detta. Resultaten visade på betydelsen av såväl individ som grupp, och att den goda säkerhetskulturen grundläggs i goda organisatoriska förhållanden och tillräckliga resurser.

– I resultaten om personalens relationer till ledningen framgår att tillit till närmaste chef är en viktig faktor, säger Marianne Törner.

Lyhördhet betydelsefullt

Hon berättar också att många bland vårdpersonalen är nöjda med sin närmaste chef, och att ett situationsanpassat och individualiserat ledarskap är betydelsefullt. Alltså att chefen är lyhörd för personalens specifika behov i olika situationer och hjälper till att lösa vardagliga problem.

– Det skapar förtroende med en chef som lyssnar och är engagerad i utvecklingsarbetet. Men om personalen får höra ”ja, ja ta inte åt dig så mycket” eller ”låt det rinna av dig”, då fungerar inte ledarskapet och personalen mår dåligt och kan fundera på att söka sig bort, säger Marianne Törner.

Vad kan det bero på att ledarskapet inte fungerar?

 – Det kan mycket väl vara så att cheferna själva är överlastade och då orkar och hinner de inte riktigt med att leda situationsanpassat och individualiserat, svarar Marianne Törner.

Därför, menar hon, är det viktigt att även cheferna har hanterbara arbetskrav och får goda psykosociala arbetsresurser. Det vill säga att överordnad ledning lyssnar och uppmärksammar synpunkter som kommer nerifrån.

Högre chefer sällan närvarande

Det är också viktigt med kontinuitet i chefskapet, att inte ha för hög omsättning på chefer eftersom det tar tid att bygga upp relationer till personalen. Dessutom bör inte cheferna ansvara för för stora enheter. Då blir det omöjligt att vara på plats. En närvarande chef betyder mycket visar studien. Någon som ser och kan vara bollplank när det behövs och visa engagemang i verksamheten.

– Vårdpersonalen har ju ofta starka etiska värderingar. Man har valt yrket för att man vill bidra till en god vård med att bota, lindra och trösta. Då är det viktigt att ge personalen rimliga förutsättningar att göra det jobbet väl.

– Om de som känner ett starkt engagemang för uppgiften tycker att det kommer en massa krav som inte bidrar till god vård och tar tid, försvinner legitimiteten. Det kan i sin tur bidra till ett lägre förtroende för ledningen.

Personalen upplever att de sällan träffar den högre ledningen. Marianne Törner påpekar att det kan vara något att tänka på som högre chef, att ha en större närvaro ute i verksamheten.

Säkerheten stort arbetsmiljöproblem

En undersökning från Sveriges kommuner och landsting 2013 visar att patientskador inom svensk slutenvård för vuxna kostar mellan sex och åtta miljarder kronor per år.

Annica Magnusson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Vårdförbundet menar att säkerhetsklimatet i vården är ett stort arbetsmiljöproblem. Det handlar främst om arbetsorganisationen; om hur organisationen fördelar kunskapen och hur samarbetet fungerar.

– Hur ser arbetsgivaren på personalens kunskap? Kunskapen ser ju väldigt olika ut beroende på om någon är nyutexaminerad eller erfaren. De nya förväntas göra samma jobb som en sjuksköterska med 15 års erfarenhet.

Hon påminner om att en nyutexaminerad sjuksköterska från början inte kan strukturen på arbetsplatsen och därför riskerar att bli en fara för andra och för sig själv.

Hur ska vården komma tillrätta med den problematiken?

 – Nyutexaminerade måste få en strukturerad yrkesintroduktion. Vårdförbundet tycker att den ska vara minst nio månader lång. De bör också få en handledare och mentor som de kan diskutera med och få stöd från. I dag är introduktionen varierande ute i landet.

Otillräckliga resurser

Annica Magnusson förklarar att säkerhetsfrågan också handlar om arbetstider och om personalen hinner få tillräcklig vila mellan passen.

Hur ser du på chefsansvaret?

– Första linjens chefer ansvarar för arbetsmiljön men de måste även ha befogenheter. De har inte alltid tillräckliga resurser och inte heller fullt mandat att uppfylla kraven.

Men, menar Annica Magnusson, även personalen har ett ansvar att jobba efter de regler som finns. Däremot ska chefen se till att det finns tid för medarbetarnas kompetensutveckling, och att cheferna själva har tid att medverka på arbetsplatsträffar.

– Det är viktigt att hela tiden ha ett kontinuerligt lärande om hur man arbetar med att lösa konflikter och hur man kommunicerar med varandra.

 

                                                       Suzanne Vikström

Artikeln har tidigare varit publicerad i TCO-tidningen.

 

FAKTA/Slutsatser från studien om säkerhetsklimat

  • Patientsäkerhetsklimatet går hand i hand med personalsäkerhetsklimatet.
  • Tillit till chefen, goda möjligheter till psykosociala arbetsresurser, hanterbara arbetskrav och en god gruppsammanhållning är viktigt för att ett bra säkerhetsklimat ska kunna växa fram.
  • Vägar för säkerhetsförbättrande arbete för chefer
  • Att operativa chefer ges rimliga möjligheter till hög närvaro och ett individanpassat ledarskap.
  • Att chefer i handling visar att personalens behov uppmärksammas och respekteras så att kunnig och erfaren personal kan behållas och vidareutvecklas.

”Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder”, Marianne Törner, Mats Eklöf, Pernilla Larsman och Anders Pousette, Enheten för arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

En populärvetenskaplig rapport om studien kan laddas ned som pdf här.