Inom högskolan är villkoren för kvinnors och mäns karriär ojämlik. Det handlar om normer, värderingar, dold diskriminering och negativ särbehandling. Detta visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet, UHR om 37 jämställdhetsprojekt, varav ett är en studie från 2012 om jämställdheten på Malmö högskola.
– 64 procent av de kvinnliga medarbetarna hade någon gång upplevt lönediskriminering, förlöjligande eller sexistisk jargong. En hög siffra på frågan om negativ särbehandling jämfört med dem som aldrig hade upplevt detta, säger Tuija Muhonen, professor i arbetsvetenskap på Malmö högskola.
Av männen hade få varken sett eller upplevt det själva. Kvinnor tyckte dessutom att de hade sämre möjligheter att göra karriär än män. Tuija Muhonen berättar om enkätundersökningen.
Oväntat resultat
Lektorer och professorer fick bli en gemensam grupp på grund av för få professorer. Forskarna jämförde den gruppens svar med adjunkternas på frågor om negativ särbehandling. Resultatet blev oväntat.
– Vi trodde att adjunkterna skulle vara mer utsatta, men tvärtom var det lektorer/professorer som hade upplevt negativ särbehandling i högre grad. En tolkning är att diskrimineringsmönstret blir tydligare högre upp i den akademiska karriären, när man börjar konkurrera på allvar, säger Tuija Muhonen.
I studien undersöktes även medarbetarnas uppfattning om hur cheferna jobbade med jämställhetsarbetet, och hur de upplevde arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheterna ur ett jämställdhetsperspektiv.
Motprestation för integrering
Aleksandra Sjöstrand på Universitets- och högskolerådet, UHR, är författare till en ny rapport där UHR samlat ihop erfarenheterna från jämställdhetsprojekt liknande Tuija Muhonens. Hon ser en risk i att resultaten inte tas tillvara i högskolorna utan motprestation.
– Ett initiativ i framtiden kunde vara att högskolorna får betala ungefär hälften i projekten. Men också att man lägger in i projektbeskrivningen hur resultaten ska integreras i högskolan.
UHR, har spridit resultaten via konferenser och på webben. UHR planerar också konferenser för hur högskolorna kan jobba rent praktiskt och få verktyg för jämställdhetsarbetet.
Det mesta i resultaten handlar om normer och värderingar, berättar Alexandra Sjöstrand. Bilden av en forskare är fortfarande en man som bara lever för sin karriär. Jämställdhet i högskolan har mött mycket motstånd visar rapporten.
– Det är viktigt att utarbeta olika strategier och vara beredd på motstånd innan man sätter igång jämställdhetsprojekt.
Jämn könsfördelning bland chefer
Tuija Muhonen berättar om ingången i deras studie; att det fanns en föreställning om kvinnodominans på prefektnivå bland mellancheferna. Resultatet visade att fördelningen var 40 kvinnor respektive 60 män. Så till antalet huvuden räknat var det en jämn könsfördelning, menar hon. Bland cheferna har det varit en jämn könsfördelning sedan 2005, alltså en kvantitativ jämställdhet inom chefsgruppen.
– Startpunkten i studien var tanken om hur detta återspeglades i organisationen bland medarbetarna, men även bland cheferna. Deras egen upplevelse.
Betydelsen av kön inte viktig
Forskarna gjorde en fokusgruppsstudie bland chefer där kvinnor och män delades in i två grupper. Tuija Muhonen såg att båda grupperna, i början, tonade ner betydelsen av kön och genus; att problemen inte alls var så stora. Senare kröp det fram att kvinnorna bland annat tyckte att de inte fick prata till punkt och att männen tog större plats.
– Kvinnliga chefer upplevde också att en del beslut fattades i förväg. När de kom till mötet var det redan förberett och besluten togs väldigt snabbt. Det fanns inte tillräckligt med tid till reflektion, säger Tuija Muhonen.
Hög arbetsbelastning för alla
Varken cheferna eller medarbetarna tyckte generellt att problemet med jämställdhet var så stort. I upplevelsen av arbetsmiljön fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män gällande hög arbetsbelastning. Kvinnor ansåg dock i större utsträckning än män att arbetet var meningsfullt och positivt.
Härskartekniker förekom
Studien visade också att det fanns härskartekniker som ”Du som är så duktig på det här kan väl…” en duktig- flicka-attityd, medan männen höll sig undan. Men, menar Tuija Muhonen, det är också kvinnorna själva som faller i fällan, som attityden om att kvinnor är mycket bättre på studentkontakter. En attityd som lätt kan missbrukas.
– Många kvinnor vill vara ambitiösa och göra ett bra jobb. Det påverkar hur snabbt de kan göra karriär. Kvinnorna uppmuntras delta i verksamhetens utveckling medan män ges förutsättningar att vara mer individualister vilket skapar tid för den egna karriärutvecklingen.
Jämställdhet väcker motstånd
I uppföljningen ett år senare märkte Tuija Muhonen att jämställdhetsfrågorna väckte motstånd. Hon tror att det handlar om osäkerhet bland cheferna.
– Det fanns en oro över konsekvenserna om frågan lyftes. Vi följde upp med en enklare webbenkät om de hade jobbat vidare eller inte. Och i så fall hur? Och om inte, varför?
Få hade konkret jobbat vidare. Vissa tyckte att det inte fanns några problem alls, andra att annat måste prioriteras.
– Det tolkade vi som motstånd, att de inte ville och försökte tiga ihjäl problemet, säger Tuija Muhonen.
Efter ytterligare en uppföljning ett år senare, 2014, hade de ett möte tillsammans med rektorn och alla chefer.
– Vi kände av motståndet i rummet, men det blev en bra diskussion till slut. Vi återkom till samma problem, att se över arbetsfördelningen och att alla har samma möjligeter att utvecklas som lärare och forskare.
Vad hände sedan?
– Personalstrategen Cristina Liljeroth, som arbetar med likabehandlingsfrågor mot medarbetare och speciellt chefer, har jobbat vidare med detta.
Hon har utvecklat en intern chefsutbildning där jämställdhet är en viktig del. Cristina Liljeroth strävar efter det ska vara jämställdhetsintegrerat och har använt studien för att lyfta frågan.
– Vi har en likabehandlingspolicy, och hon har försökt få in de aspekter som kom fram i studien, på så sätt är det förankrat i det dokumentet. Hon har också jobbat med en workshop för cheferna.
Hur ser arbetsmiljön ut i dag?
– Tyvärr har vi inte gjort någon uppföljning, vilket förstås skulle vara bra. Vi har också en omorganisation på gång. Så det är inte aktuellt med någon uppföljning det närmaste året.
Tuija Muhonen tycker att frågorna ständigt behöver lyftas upp och diskuteras.
– Vi behöver jobba aktivt med jämställdhet hela tiden annars händer ingenting.
Fakta
”Jämställdhet i högskolan – ska den nu ordnas en gång för alla?” en rapport där UHR, Universitets- och högskolerådet, granskat och samlat ihop erfarenheterna från projekt som finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ. Totalt fick 37 jämställdhetsprojekt dela på 47 miljoner kronor i utlysningar 2009 och 2010.
”Vad innebär jämn könsfördelning på mellanchefsnivå för den kvalitativa jämställdheten i organisationen?” 2010-2012 en studie av Tuija Muhonen, Christina Liljeroth och Christina Scholten. De har studerat den kvalitativa jämställdheten på arbetsplatsen; mäns och kvinnors lika inflytande. 36 mellanchefer deltog i fokusgruppsamtal och 553 lärare i en enkätundersökning.