Tema: Användbart nr 1 2015 Tema: Arbetsolyckor

En strategi för färre fallolyckor inom vården

Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador.

Anette, 19 år, jobbar i hemtjänsten. När hon springer nerför det sista trappsteget på väg till nästa brukare faller hon raklång, och blir liggande. ”Jag trodde trappan tog slut.” Sjukskrivning.

Tore, 61 år, personlig assistent. ”Utanför dörren till entrén trampade jag snett och slog munnen i en sten i trappen. Tänderna blev utslagna”. Sjukskrivning.

Liselott, 27 år undersköterska. ”Jag tog blodprov och stack mig på en nål som använts av en patient med Hepatit C”. Sjukskrivning.

Teknik i trappan

46 procent av alla arbetsolyckor inom vården är fallskador. Det visar AFA Försäkrings statistik. IVL Svenska miljöinstitutet ska nu undersöka varför fallolyckorna inträffar och hur man ska förebygga dem.

– Vi arbetar med arbetsorganisation, ergonomi, belysning, människorna, allt som har betydelse. Fall i trappor är vanliga och vi vill titta på tekniken, hur man går, underlag, mattor, allt är viktigt, berättar Ann-Beth Antonsson, som leder IVL-projektet.

 

Risken för fall i trappor ökar om man talar i telefon samtidigt, eller om man bär något eller inte håller sig i ledstången. Ojämna golv är en annan orsak. Med hjälp av bland annat intervjuer med olycksdrabbade ska en strategi mejslas fram och testas på tre olika vårdarbetsplatser.

– Ibland finns bra tips på förebyggande arbete som vi kan sprida vidare till chefer, skyddsombud och anställda, säger hon.

 

Stress inte avgörande

Beteendet kan vara en anledning till en olycka. Det finns skolor, i USA, som arbetar enbart med personers beteende för att förhindra olyckor, så kallad BBS, Behavioral based safety. BBS är en metod som är baserad i beteendevetenskap. Man analyserar inträffade olyckor och tillbud och de anställdas beteenden vid riskfyllda och kritiska moment på arbetsplatsen. Med hjälp av ett mätsystem och en checklista förs informationen tillbaka de anställda. Data används också för förbättringsmål.

– Det är viktigt att diskutera hur långt man ska driva kontrollen av beteendet. I många sammanhang är det vanligt med instruktioner hur man ska bete sig för att undvika olyckor, säger Ann-Beth Antonsson

 

Den som arbetar med en maskin får inte stänga av säkerhetsspärrar eller plocka bort skydd, till exempel.

– Men beteendekontroll kan inte användas som enda åtgärd. Problem som är inbyggda i en organisation, eller beror på dålig utrustning eller ojämna golv, kan inte lösas på det sättet. Däremot är det rimligt att i kombination med andra åtgärder jobba på ett säkert sätt, säger hon.

 

Hög arbetsbelastning kan ha betydelse för olycksfrekvensen, men det behöver inte vara så.

– I vår undersökning om stick- och skärolyckor undersökte vi arbetsbelastningen, men få av de som skadats uppgav att skadan var relaterade till stress. Andra saker var viktigare.

Ann-Beth Antonsson menar att stress kan bli ett mantra som används som förklaring utan att man undersöker andra möjliga faktorer.

 

Utbildning och filmer

Bra förebyggande åtgärder ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns mycket att vinna på att minska olyckorna. Mindre lidande och kostnader, färre sjukskrivningar, och också minskad oro och rädsla bland dem som blir skadade. Som den oro någon känner som sticker sig på en smittad spruta.

Stick- och skärskador i vården blev uppmärksammade när det kom ett EU-direktiv år 2012 och nya regler i Arbetsmiljöverkets föreskrift 2005:1, med starkare krav på säkra produkter och arbetssätt inom vården.

 

IVL Svenska miljöinstitutet avslutade samtidigt ett forskningsprojekt om att undvika sådana skador. Detta har nu blivit en konkret strategi och en utbildning. IVL-materialet består bland annat av 30 korta filmer. Allt ska finnas tillgängligt på hemsidan Suntliv.se till sommaren. IVL-projektet om fallolyckor ska också resultera i konkreta råd.

– Strategin bygger på att rikta anpassad information till ledning, skyddsombud och personal så att var och en kan bidra till det förebyggande arbetet, berättar Ann-Beth Antonsson.

Målgruppen är bred. Stick- och skärskador inträffar inte bara i den slutna vården, utan också i den öppna, och i hemsjukvården, liksom fallolyckorna. Där arbetar cirka 600 000 kvinnor och 131 000 män.

 

Eva Ekelöf

 

Läs även denna artikel om stick- och skärskador.

 

 

 

 

Truckar och maskiner orsakar flest olyckor i fabrikerna.

Maskinerna som skadar i industrin

Det är inom transporter, bygg och industri som flest arbetsolyckor sker, i förhållande till antalet arbetande. Vissa maskiner är värre än andra.

 

Inom tillverkning rapporterades 11 olyckor per 1000 arbetande år 2013, och 13 inom transportsektorn, enligt Arbetsmiljöverkets (AV) siffror. Det gäller olyckor som ledde till sjukfrånvaro.

I fabrikerna är det truckarna och maskinerna som är inblandade i de flesta olyckorna. Även fallolyckor förekommer. Truckar är inblandade i minst två olyckor varje dag.

Totalt fick AV in mer än 115 000 rapporter om arbetsskador under 2013. Av dem ledde cirka 30 000 till sjukfrånvaro.

Kvinnor drabbas oftast av fallolyckor, medan mäns skador uppkommer när de tappar kontrollen över en maskin, ett fordon, ett handverktyg eller ett djur.

Värst för unga

Unga män i industrin hör till dem som löper störst risk att skadas av maskiner, verktyg och lyftanordningar, enligt en rapport som kom från Afa Försäkring i höstas. Omkring 1 600 arbetande skadas varje år så allvarligt i olyckor med maskiner att de måste vara sjukskrivna i minst 30 dagar.

Ett vanligt förlopp är att någon råkar få in ett finger eller hela handen i en maskin, till exempel en fräs eller en såg. Ibland kan personen ha trott att maskinen var avstängd. Det händer också att en handske eller kläder fastnar, att den anställde tappar kontrollen över ett verktyg som de håller i, eller kommer i kläm under något som faller.

Så här berättar några arbetande i Afa Försäkrings rapport, om hur det gick till när de skadades:

”Klöv en planka”

”Jag klöv en planka med en klyvsåg. Plankan hugger fast i sågens klinga och ändrar riktning. Min hand åkte in i klingan.” (Amputation av finger.)

”Stod och borrade vid en pelarborrmaskin, fastnade med arbetshandsken och gjorde illa tummen.” (Fraktur på tummen.)

”Byte av verktyg i excenterpress, fingret kom i kläm mellan verktyg och hammaren på pressen.” (Fraktur på finger.)

”Gradade ett rör i bandslipmaskinen. Slipbandet gick av och träffade ögat.” (Krosskada på ögonglob och orbitalvävnader.)

”Jag valsade plåt i en valsmaskin. Jag klämde fingrarna i valsmaskinen.” (Krosskada på fingrar.)

Värstinglistan

Listan över maskiner som människor skadas av toppas av kapar och sågar, följt av pressmaskiner, borrar, slipmaskiner och handhållna sågar.

Arbetsmiljöverket har rapporterat om handhållna maskiner, som används både av hantverkare i olika miljöer, och inom industrin. Där konstateras att mer än 1 000 människor har skadats av handhållna maskiner på fem år, och det gäller enbart anmälda olyckor.

65 procent av de anmälda olyckorna är så allvarliga att den drabbade är borta från jobbet i mer än tre dagar.

Roland Cox

 

Fyra råd för att undvika maskinskador

• Effektivare introduktion av unga arbetare, som är ovana vid jobbet och benägna att ta större risker.

• Uppgradera maskinskydd för stationära fräsmaskiner och sågar så att de avskärmar bättre för fingrar och händer.

• Sätt snabbstopp på handverktyg, som hindrar att användaren rycker sönder kroppsdelar när verktyget kör fast.

• Uppgradera fotreglage på pressmaskiner, eller utmönstra dem helt.

 

Källa: Afa Försäkring 2014.

 

 

Forskning ska förebygga dödsolyckor

Luleå tekniska universitet och LKAB samarbetar i ett forskningsprojekt om hur samordningen med underleverantörer kan förbättras, och hur dödsolyckor inom gruvindustrin kan förebyggas.

 

Doktoranden Magnus Nygren berättar att projektet handlar om säkerhetskultur, men även om vem som bär ansvaret i företagen, och hur fler dödsfall inom industrin kan förebyggas.

– I gruvindustrin är det ju väldigt specifika miljöer med stora skillnader ovan och under jord. Vi studerar hur samordningen med underleverantörer fungerar i praktisk verksamhet, såväl ovan som under jord.

 

Synliggöra arbetssätt

Forskarna ska undersöka hur arbetsmiljöföreskriften om bygg- och anläggning, AFS 1999:3, används i vid bygg- och anläggningsprojekt i gruvor. De ska också ta reda på om externa leverantörer är överrepresenterade i olycksfallsstatistiken. Magnus Nygren förklarar.

– Ett första steg i forskningsprojektet är att synliggöra vilka arbetssätt, processer och strukturer som gäller, i såväl samordning i den fasta driften som i de olika byggprojekt, som är aktuella inom gruvindustrin, ovan och under jord.

 

Mål att ta fram riktlinjer

En viktig del i arbetet, menar forskarna, är att blicka bakåt och se den historiska utvecklingen i gruvbranschen, från implementeringen av ändringarna som infördes år 2009 i föreskriften om bygg- och anläggningsarbete.

 

Målet är att ta fram en ”best practice” för hur samordning kan organiseras i en gruvmiljö.

 

Fyra övergripande frågeställningar kommer att styra forskningen:

 

1. Hur är samordningen (driftsamordning såväl som byggarbetsmiljösamordning) organiserad och hur tar det sig uttryck i praktiken?

 

2. Hur påverkar samordningen entreprenörers säkerhet och arbetsmiljö?

 

3. Vilka förutsättningar för reell samverkan ges med nuvarande implementering av lagstadgade krav på samordning?

 

4. Hur styr det enskilda entreprenadföretaget upp sitt interna arbetsmiljöarbete i kombination med, och förhållande till, de gemensamma skyddsåtgärder som blir aktuella via samordning?

 

Två arbetssätt – olika krav

Magnus Nygren berättar att i gruvindustrin finns två primära arbetssätt kring samordning i företag där entreprenörer anlitas. Arbetssätten innebär lite olika roller och krav. Det första är driftsamordning, alltså samordning av gemensamma skyddsåtgärder, då det handlar om flera olika arbetsgivare som jobbar i produktionen. Det andra är byggarbetsmiljösamordning i olika tillfälliga projekt, såväl ovan som under jord.

– I vår forskning är dessa två samordningsformer och hur de påverkar varandra viktiga utgångspunkter, eftersom det ofta är aktuellt med olika projekt i eller i anslutning till den fasta driften och produktionen, säger han.

Dessutom finns ett antal specifika förutsättningar att ta hänsyn till. Dessa påverkar också hur samordningsarbetet fungerar.

– Ett bygg- och anläggningsprojekt som utförs en kilometer under jord i gruvmiljö, alltså nere i själva gruvan, kommer troligtvis skilja sig från ett projekt ovan jord i byggindustrin, både när det gäller arbetsorganisation och fysisk arbetsmiljö.

 

– Men, poängterar Magnus Nygren. I båda fallen handlar det dock i grund och botten om samma grundläggande krav, roller och ansvarsfördelning från lag och föreskrifter.

 

Byggarbetsmiljösamordnaren ska ha grundläggande arbetsmiljökunskap och goda kunskaper om arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och vissa uppräknade föreskrifter. Det är exempel på vad som kan behövas enligt de allmänna råden till 6 § i föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete. Krav på utbildning av byggarbetsmiljösamordnare trädde i kraft den 1 januari 2011.

I sitt samarbete med LKAB vill forskarna hitta en förståelse för leverantörernas arbetsmiljö.

 

Samarbete för framtiden

Henrik Magnusson, verksamhetsutvecklare och ansvarig för samordning på företagshälsovården på LKAB, samt kontaktperson för projektet, berättar om bakgrunden till samarbetet.

– Det huvudsakliga skälet är att vi vill titta mer på framtidsperspektivet. Hur bedrivs arbetet när vi är klara med det befintliga samordningsarbetet?

Han menar att forskningen kommer ge en god bild av vad LKAB behöver jobba med härnäst för att öka säkerheten i leverantörernas arbetsmiljö.

 

 

Leverantörshandbok

Åren 2010 till 2011 bedrev Henrik Magnusson ett projekt om hur arbetet med underleverantörer skulle kunna förbättras, vilket 2011 blev en projektrapport. Sedan förra året finns också ”Leverantörshandboken” att ladda ner från LKAB:s hemsida. Den innehåller krav som leverantörerna är skyldiga att följa.

I rapporten finns bland annat synpunkter från underleverantörer om hur LKAB jobbar som beställare, kopplat till arbetsmiljö och hälsa. Leverantörerna uppfattade att ansvarsfördelningen mellan leverantör och beställare var otydlig.

– En otydlig ansvarfördelning kan innebära att gränsdragningen mellan arbetsgivaransvar och samordningsansvar blir otydlig. Detta kan i sin tur leda till att risken för olycksfall och ohälsa ökar, säger Henrik Magnusson.

När verksamhet utförs av flera arbetsgivare på en arbetsplats ska en samordningsansvarig för arbetsmiljön utses, så att säkerhets- och hälsofrågor kan bedömas och hanteras effektivt, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Brister i samordningen kan öka arbetsskaderisker, både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. Därför behövs kunskap om roller och arbetsuppgifter. Många allvarliga olyckor har skett på grund av sådana brister. Olyckor, som hade kunnat undvikas med en genomtänkt planering.

– Vi försöker anpassa arbetet för säkerheten, men det finns alltid mer att göra.

 

Fortfarande finns dock mycket frågor kvar att lösa på LKAB kring samordning och säkerhet, menar Henrik Magnusson.

 

– Vi slår oss inte för bröstet och är nöjda så här. Fortfarande saknas balans i arbetet mellan våra kontaktpersoner och extern arbetsledning. Vår främsta styrka är att vi har stort fokus på säkerheten vid underhållsstopp och större byggnads- och anläggningsarbeten.

 

 

Fakta

Forskningsprojektet heter ”Effektivare SAMverkan- säkrare arbetsmiljö för externa leverantörer till LKAB”, och utförs av doktoranden Magnus Nygren, avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet i samarbete med gruvföretaget LKAB.

Projektet är finansierat av ett forskningscentrum upprättat av LKAB vid Luleå tekniska universitet.

 

Målet är att förebygga dödsolyckor genom att avhjälpa brister i samordningen med underleverantörer.

 

Tidsperiod: 1 oktober 2013 – 1 augusti 2017

 

Här kan du läsa om forskningsprojektet 

 

Tre byggnadsarbetare

Äldre i byggbranschen drabbas allvarligare av arbetsolyckor

I byggbranschen är allvarliga arbetsolyckor vanligare bland äldre medarbetare och bland dem som jobbat längre än bland yngre och nyanställda. Flest allvarliga olyckor inträffar på vintern och en tredjedel av dessa händer klockan 10-12. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.

Magnus Stenberg är forskare vid Avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet. Han fick Levipriset 2011 för sitt arbete med att integrera arbetsmiljöfrågorna i ingenjörsutbildningen. Samma år påbörjade han, med sina kollegor, en enkätstudie om allvarliga arbetsolyckor. Projektet ska vara klart under våren 2015. I resultaten har de upptäckt något oväntat.

– Det var förvånande att andelen äldre och erfarna byggnadsarbetare var så pass hög bland de som råkat ut för allvarliga arbetsolyckor under de studerade perioderna, säger han.

Detta trots att inställningen till hälsa och säkerhet var bättre bland de äldre än bland de yngre och mer oerfarna. Bland de mest oerfarna var det vanligare att utföra arbetsuppgifter trots att nödvändig säkerhetsutrustning saknades eller var obrukbar.

Dålig arbetsledning en förklaring

En förklaring till att äldre drabbas oftare är att när exempelvis en 60-åring faller, så blir skadorna större än hos en yngre. Stress och dålig planering är också höga riskfaktorer för arbetsolyckor. De kan bero på dålig arbetsledning och dåligt förebyggande arbete kring säkerhet och hälsa.

Forskarna såg en koppling till att de som vanligen inte råkar ut för olyckor upplever att planeringen och det förebyggande arbetet fungerar bättre. Ledarskapsfrågor är viktiga att jobba vidare med, betonar Magnus Stenberg.

– Det är viktigt att ta in arbetsmiljöfrågor tidigt i planeringen av byggprojekten, och inte som oftast sker, under arbetets gång, säger han.

I forskarnas enkätstudie om förhållandena kring allvarliga olyckor bland 1 500 byggnadsarbetare, har fokus varit på perioderna, 2005, 2007, 2009 och 2011. De har studerat faktorer som kunskapsnivå, erfarenhet, ålder, tidpunkt på dagen, årstid, väder och klimat samt stress, attityder och fysiskt tillstånd hos arbetarna. Samma frågor ställdes till cirka 500 byggjobbare som inte hade råkat för några olyckor, som jämförelse.

Halk- och fallolyckor vanligast

De absolut vanligaste olyckorna inom byggbranschen är halk- och fallolyckor, dessa är cirka en fjärdedel av alla allvarliga olyckor. Flest olyckor inträffar under vinterhalvåret, oktober-mars då 56 procent av olyckorna är allvarliga och 44 procent sker på sommaren. En tredjedel av de allvarliga olyckorna händer mellan klockan 10 och 12. I dessa olyckor förekommer handverktyg och elverktyg i 22 procent av fallen.

Nu närmast ska forskarna göra fördjupande analyser i syfte att hitta faktorer och variabler av vad som händer när olyckor inträffar.

– Tanken är att vi ska kunna plocka ut under vilka omständigheter olyckorna inträffar genom att se och identifiera kritiska variabler, och på så sätt få ner antalet olyckor, säger Magnus Stenberg.

Forskarna har också en vision för framtiden för att främja hälsa och välmående. De tror att det går att skapa rutiner och åtgärder som stärker och utvecklar medarbetarna i byggbranschen.

FAKTA/Bortom noll

Forskningsprojektet ”Bortom noll – en hälsofrämjande byggbransch”, 2011-2015, är finansierat av AFA Försäkring och byggbranschens utvecklingsfond, SBUF.

Syftet är att identifiera riskfaktorerna för allvarliga arbetsolyckor i byggbranschen, och bidra till större möjligheter för branschen att vidta åtgärder och ta fram handlingsplaner.

 

Suzanne Vikström

 

Sågklinga

Så dör människor på sina jobb

På 50-talet dog mer än 300 män i jobbet varje år. På senare år har det sjunkit till cirka 50. Vanligast är att offret har tappat kontrollen över ett fordon eller en maskin.

 

Kvinnors dödsfall i jobbet har legat ganska konstant under samma tid, några enstaka upp till tio kvinnor per år. Oftast är det fallolyckor.

År 2013 dog 33 personer i arbetsolyckor, vilket var 12 färre än året innan. Av dem var 25 arbetstagare och 8 egenföretagare.

10 av de 33 drabbade omkom i trafikolyckor, det var den enskilt största gruppen.

Andra dödsfall det året kom sig av att föremål rasade, föll eller gled (7), maskinskador (6), att människor föll (3), och våld eller hot (3).

Ytterligare 13 personer dog i arbetslivet år 2013, människor som varken räknas in bland anställda eller egenföretagare. Det kan exempelvis vara värnpliktiga, fängelseinterner, anställda i företag som är registrerade i andra länder, och vissa elever.

Under förra året, 2014, så ökade antalet dödsolyckor i arbetslivet till 40, plus 11 personer som inte var anställda eller egenföretagare.

Här är några exempel på dödsolyckor som inträffade under 2014:

• I januari föll en 58-årig VVS-montör från ett hustak.

• Samma månad blev en 57-årig stallskötare ihjälsparkad av en häst.

• En byggnadsarbetare i Östergötland klämdes ihjäl under en gjutform.

• I Dalarna dog en man på snöskoter när han körde in i ett träd.

• En banarbetare på järnvägen träffades av en skopa som lossnade från en grävmaskin.

• En skogsmaskinförare i Jämtland klämdes ihjäl under sitt fordon.

• Två fiskare dog när båten kapsejsade, i juni.

• En snickare i Stockholm avled av en elchock när han skalade en elledning med kniv.

• En boendestödjare knivhöggs till döds av en brukare i ett boende i Stockholm.

• En mjölkbonde föll ner i en foderblandare och avled.

 

Källa: Arbetsmiljöverket

 

Roland Cox

 

Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox

Arbetsolyckorna blir fler – håller trenden i sig?

De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.

‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.

 

Risken att drabbas av en arbetsolycka minskade under många år fram till 2009 och ökade sedan fram till 2012. AFA avrapporterar vanligtvis i juni varje år. En eftersläpning gör att man nu i juni kommer att redovisa 2013 års skador.

Siffrorna behöver granskas och vägas innan man kan dra slutsatser av dem, påpekar Michel Normark och kollegan Anna Weigelt.

Bland annat måste uppgifterna ställas i relation till konjunkturerna, eftersom sysselsättningen påverkar antalet olyckor. Även om olyckorna blir fler så kanske inte arbetsmiljön har blivit sämre. Hur många som är sysselsatta påverkar förstås totalsiffrorna.

Hur många timmar varje anställd arbetar inverkar också. I högkonjunktur kan övertidskvoten vara hög, vilket ger fler arbetade timmar på samma antal anställda. I lågkonjunktur är det vanligt att industrin drar ner till deltid istället för att säga upp personal.

‒ Och även om folk är kvar i anställning så kan den allmänna aktivitetsnivån gå ner, och därmed sjunker olycksrisken, påpekar Michel Normark.

Mer i byggen

Tabellerna påverkas också av utvecklingen i vissa branscher. Byggsektorn hör till de mest olycksdrabbade, och när byggandet nu går upp så kan man förvänta sig att fler skadas.

2012 togs nedre gränsen bort för ersättning från TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada). Även ersättningar under 500 kronor betalas ut nu.

‒ Vi får in mer ”plåsterskador” idag, säger Anna Weigelt, analytiker.

Det har också blivit enklare att anmäla till arbetsskadeförsäkringen, via ett webbformulär. Vilket ökar antalet skador som anmäls.

I somras redovisade Afa:s arbetsskaderapport att olyckorna ökat flera år i rad.

‒ Men 2009 var det extremt låga siffror, bland annat på grund av konjunkturerna. Allt beror på vad man jämför med, säger hon.

Allt syns inte

Något annat man bör tänka på är att Afa inte ser allt. Bolaget försäkrar bara de arbetsplatser där det finns kollektivavtal. En hel del arbetsskador sker i trafiken, och ibland blir det trafikförsäkringen som får täcka skadorna.

Bemanningsanställda omfattas också av Afa:s siffror förutsatt att bemannaren har kollektivavtal. Och vad man kunnat se så drabbas inte de bemanningsanställda mer av skador än andra.

‒ Det finns de som säger att de är sämre på att anmäla skador, men det kan vi inte belägga, säger Michel Normark.

Det finns också en hel del bemannare som saknar kollektivavtal, och rapporteras därför inte till Afa. Skador på det fältet kan möjligen dyka upp hos Arbetsmiljöverket som redovisar även dem som saknar avtal.

Sverige bättre

Även efter de senaste årens uppgång så ligger Sverige internationellt sett lågt när det gäller allvarliga arbetsolycksfall med lång sjukskrivning eller bestående men som följd.

‒ Om man ser utvecklingen under många år så har den tekniska utvecklingen bidragit till att olyckorna minskat väldigt mycket. Man flottar inte timmer längre, där strök det med fem eller tio personer varje år, säger Michel Normark.

Industrijobben har blivit färre och tjänstesektorn har vuxit. Sjukfrånvaron på grund av skador i muskler och skelett är nu mindre än frånvaron för psykiska sjukdomar, sett till hela arbetslivet. Men människor som anser att de skadats psykiskt av arbetet får ytterst sällan ersättning för arbetsskada. Michel Normark talar om bara enstaka fall på många år.

‒ Det är ett svårt bevisläge. ”Övervägande skäl” ska tala för samband mellan sjukdomen och exponeringen i arbetet, säger han.

Riskpanoramat har alltså förskjutits i takt med att arbetslivet förändrats. Det kan finnas anledning att diskutera förändrade gränsdragningar och regler, menar Michel Normark.

‒ Arbetsskadeförsäkringen bygger i hög grad på en tankemodell från det gamla industrisamhället. Därmed inte sagt att alla psykosociala sjukdomar ska godkännas som arbetsskador.

Flest skador i industrin

Många ”traditionella” olyckor sker förstås fortfarande. I industrin är det ännu sådana skador som dominerar, och det är där de flesta skadorna sker. Människor klämmer fingrarna i maskiner, snubblar eller får i sig farliga kemikalier.

Fallskador är de vanligaste olyckorna som Afa processar. Skador av maskiner kommer på andra plats.

Det är ofta avvikelser från det normala som ligger bakom en olycka. Det blir stopp i en maskin, någon går in med händerna för att snabbt åtgärda, det blir missförstånd och någon annan slår igång bandet vid fel tillfälle.

‒ Olyckor kan också ske för att strukturerna förändras. En arbetsplats har fungerat bra, sedan organiseras jobbet om och så tar det ett tag innan man lär sig jobba säkert, säger Michel Normark.

Ett exempel är när vården flyttas från institutioner till hemmiljöer. Ett annat är ökade öppettider för butiker, vilket har höjt risken för hot, rån och våld.

 

Roland Cox