Den vanligaste diskrimineringen av äldre i arbetslivet sker vid rekrytering av nyanställda, enligt Clary Krekula, sociolog vid Karlstad universitet som har skrivit en rapport om åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv på uppdrag av diskrimineringsombudsmannen.
– All forskning visar att arbetsgivaren fokuserar mycket på ålder vid rekrytering. ”Hur länge ska han stanna, är det värt det?”, undrar de.
Om en 60-åring söker jobb, funderar arbetsgivaren på om det är värt det eftersom hen bara har fem år kvar. Grunden till diskrimineringen är den tänkta normen om att 65 år är pensionsålder, medan denna egentligen är flexibel mellan 61 och 67 år.
Clary Krekula har också sett stereotypa föreställningar som att äldre blir stelare, svagare, långsammare och inte kan teknik.
Kvinnor tar på sig ansvaret
Enligt hennes rapport syns diskriminering av ålder mest på arbetsplatser med manlig dominans där jobbet är fysiskt.
Åldersfokus på manligt dominerade jobb var vanligt med skämt som ”Ni gamla gubbar kan väl göra det där lite enklare.”
På de andra arbetsplatserna i studien märktes åldersindelningarna bara vid avgränsade situationer.
– Att våra kroppar förändras när vi blir äldre översätts automatiskt till sämre arbetsprestation. Men det finns inget belägg för detta i någon forskning, säger hon.
Många äldre förändrar sitt arbetssätt och anammar föreställningar om att äldre inte presterar eller orkar lika mycket som yngre. Speciellt kvinnor brukar göra det visar rapporten. De lägger ansvaret på sig själva och ser inte att diskrimineringen beror på fördomar på arbetsplatsen.
Arbetsmiljösatsning för fler
Clary Krekula är kritisk till att arbetsgivare ofta ställer äldre mot yngre och menar att det inte är åldern som är problemet; det är fördomen om att äldre presterar sämre som är bromsklossen. Hon tycker det är anmärkningsvärt hur liten kunskapen är om diskriminering utifrån ålder .
– Vilken åldersgrupp är våra arbetsplatser egentligen anpassade för? En dålig arbetsmiljö slår ju inte bara mot äldre kroppar utan även mot yngre. Det pratas om att anpassa arbetsmiljön till äldre när vi egentligen borde anpassa den så den gynnar alla oavsett ålder.
Hon menar att arbetsplatserna bör fokusera på ljud- och ljussättning och ergonomi. De bör satsa på en arbetsmiljö som passar för fler, och få bort fördomen om att det behövs en särskild anpassning för just gruppen äldre.
– Det skulle löna sig i längden, istället för att tro att det inte går att anställa äldre för att anpassningen blir för dyr.
Suzanne Vikström
DO-rapporten Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv – Om ålderskodningar och myter som skapar ojämlikhet, finns att läsa här.