Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
En kväll för två år sedan satt Ingrid Lindström på tåget, på väg hem från jobbet när hon plötsligt fick svårt att andas. Hjärtat slog skrämmande fort.
När hon kom hem ringde hon ambulansen eftersom hon var övertygad om att hon höll på att dö. Det visade sig vara en panikattack.
– Jag hade inte förstått att jag mådde så dåligt, men då insåg jag att jag måste göra något. När jag väl kände efter insåg jag hur trött och stressad jag egentligen var, säger Ingrid Lindström, som var 27 år när hon fick sin första panikattack.
Osäkra anställningar försvårar
När Ingrid Lindström insjuknade hade hon en vecka kvar på sin projektanställning på produktionsbolaget Strix, som projektledarassistent och produktionsassistent.
– Det är stressande när man inte har en fast anställning, att aldrig veta hur det ska bli. Man måste hela tiden prestera på topp.
Under ett år gick Ingrid i kognitiv beteendeterapi. För att klara sin ekonomi jobbade hon extra som kommunikatör på ett bokförlag, när hon orkade. Hon tror att det tog längre tid för henne att komma tillbaka eftersom hon hade en så ekonomiskt osäker tillvaro och var ensamstående mamma.
Att Ingrid Lindström drabbades av utmattning tror hon också beror på att hon alltid varit den duktiga flickan som velat prestera bra och vara andra till lags.
– Jag har alltid sagt ja till allt utan att känna efter hur jag själv mår. Bara den andra blir glad så är jag nöjd. Idag är jag bättre på att lyssna på mig själv, säger Ingrid Lindström.
Vågar säga ifrån
Ingrid har flyttat från Stockholm tillbaka till sin hemstad Vänersborg. Där kan hennes föräldrar hjälpa till att få vardagen att gå ihop. Hon har sökt mängder av jobb, men hittills inte fått något. Nyligen bestämde hon sig för att starta eget företag som kommunikationskonsult.
– Det kan förstås vara stressande att vara sin egen, men jag ser det som en prövoperiod.
Även om jag har en tuff period bakom mig och jag fortfarande känner mig skör, har jag också blivit starkare och vågar säga ifrån och säga nej, säger Ingrid Lindström.
Perfektionister i riskzonen
Kristina Glise är forskare och överläkare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon berättar att många som söker sig till mottagningen är välutbildade, ambitiösa och högpresterande. De är perfektionister som har svårt att säga nej och tycker aldrig att något är tillräckligt bra.
– Vi tar emot allt fler som är födda på 1990-talet. Det är unga människor som studerar eller arbetar och har svårt att reglera sin aktivitet. De kör på för mycket och förstår inte kroppens signaler.
Kristina Glise menar att det behövs mer forskning om den unga generationen. Det finns flera orsaker till att de är mer sårbara, säger hon. Arbetslivet har förändrats mycket. Du förväntas
vara känslomässigt engagerad i mycket högre grad och de kvalitativa kraven kan svåra att leva upp till. Alla osäkra anställningar påverkar också den psykiska hälsan, säger Kristina Glise.
– Det är stressande att hela tiden tvingas vara på topp, vara kreativ, leverera och finnas till hands.
Arbetsgivarens agerande avgörande
De flesta patienterna som kommer till Institutet för stressmedicin, säger att de blivit sjuka av
jobbet. Det handlar om för mycket jobb, upprepade omorganisationer och olika typer av konflikter.
Forskningen visar att åtgärder på arbetsplatsen ger bäst resultat när långtidssjuka med
psykiska diagnoser ska komma tillbaka i jobb.
– Kognitiv beteendeterapi kan ge symtomlindring, men det är arbetsgivarens agerande som är avgörande för rehabiliteringen. För att förebygga utmattning är det viktigt att arbetsgivaren fångar upp tidiga signaler på för hög stressbelastning, säger Kristina Glise.
Ragnhild Larsson
FAKTA:
Sedan 90-talet har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. Mest ökade den bland ungdomar
i åldern 15–24, särskilt bland kvinnor, enligt statens Folkhälsorapport 2013.