Hälsoinspiratör eller skyddsombud? Individens problem eller organisationens? De speciella villkoren i kommuner och landsting gör att en konkurrensutsatt företagshälsovård kan ha svårt att skapa långsiktiga förbindelser och förtroendefullt samarbete.
Kommuner och landsting satsar starkt på hälsoinsatser och har ofta ett batteri av personalvårdande insatser. Men hur fungerar företagshälsovården? Lisa Schmidt och John Sjöström, IVL Svenska miljöinstitutet studerar hur ett framgångsrikt samarbete med företagshälsan ser ut för kommuner och landsting i ett treårigt forskningsprojekt. De studerar exempel på samarbetsformer och tar reda på nyckelfaktorer för framgång, effektivitet och nytta.
Företagshälsan i privat sektor
Tidigare har de gjort en studie tillsammans med kollegan Ann-Beth Antonsson, om företagshälsovården i den privata sektorn. Det resultatet finns att hämta som en rapport på IVLs hemsida. I korthet visade den rapporten att ett framgångsrikt samarbete kräver långsiktighet, tillit och förtroende. Man har en dialog kring sin arbetsmiljö och arbetar systematiskt för att identifiera och åtgärda problem. Båda projekten finansieras av AFA Försäkring.
I den nya forskningen intervjuar de förvaltningschefer, HR-chefer, fackliga representanter, företagshälsovårdspersonal, rektorer, vårdenhetschefer. Vilka arbetsmiljöfrågor behöver de hjälp med? Får de det? Vad kan företagshälsan erbjuda?
– Vi tittar på hur relationerna och samarbetet fungerar utifrån olika perspektiv. Ofta vet man var problemen ligger, ibland har man inte tänkt på att företagshälsan kan hjälpa till att lösa dem, säger Lisa Schmidt.
Bjuder in politiker
En slutsats forskarna redan drar är att verksamheter med bra systematiskt arbetsmiljöarbete och en fungerande samverkansprocess, där arbetstagare och arbetsgivare kommunicerar bra, har lättare att diskutera och fånga in företagshälsan i sitt arbete.
– Systematiken i det hela är viktig. De som har bjudit in företagshälsan till samverkan får också ut mycket. Genom sina insatser får hälsan en bild av hur problemen ser ut i organisationen och kan uppmärksamma en generell problematik. Några bjuder också in företagshälsan att prata med politikerna, berättar John Sjöström.
Samverkansgrupper kan finnas på olika nivåer, beroende på hur organisationen ser ut. Företagshälsan kan i sin expertroll bistå i behovsanalysen och vara ett stöd och en resurs i att förebygga, i stället för att komma in när skadorna och problemen redan har uppstått.
– Företagshälsan kan upptäcka olika verksamheter som har liknande problematik. Kanske behövs en satsning på utbildning av chefer eller någon annan gemensam insats, säger han.
Samarbetspartner
Lagen om offentlig upphandling, LOU, kräver att tjänsten företagshälsovård måste upphandlas i kommuner och landsting, om den inte är inbyggd. Då är det priset som styr. Det kan vara svårt att prissätta och specificera kraven vid en upphandling. Som stöd har SKL tagit fram ett verktyg som en del av samverkansavtalet.
– Vi såg i den första studien att det är viktigt att känna varandra och ha tillit. En bra företagshälsovård måste bli insläppt i verksamheten, inte bara vara en kontakt. Den ska inte enbart vara en beställningsfunktion utan en samarbetspartner, säger Lisa Schmidt.
Det är också svårt att ställa rätt krav eftersom det är svårt att definiera vilket stöd man behöver.
– Stödet kan vara del av en process man vill sätta igång. Det kan vara konsultstöd till chefer i SAM, hjälp i trepartssamtal, och så vidare. Det ser olika ut, påpekar hon.
Avtalen som företagshälsan tecknar är ofta treåriga. Även om man har option på ett eller två års förlängning är tiden ofta för kort för att hinna etablera ett förtroendefullt samarbete, anser forskarna.
– Har man fått bra hjälp och känner förtroende är det inte effektivt att byta leverantör. Man byter inte IT- eller lönesystem vart tredje år, säger John Sjöström.
Risken är att kunskap och erfarenhet försvinner när en ny hälsa ska börja arbeta. Många insatser mot individer är sekretessbelagda. Så man får börja om.
Följ pengarna
En annan viktig fråga är var pengarna, budgeten, ligger i organisationen, oavsett om hälsan är inbyggd eller inte. Finansieringen kan ligga på olika nivåer inom en förvaltning. Det kan röra sig om ganska mycket pengar, när det finns många arbetstagare.
På en del ställen finns pengarna centralt, på andra finns de ute i förvaltningarna, som i utbildningsförvaltningen, eller på enheterna, som en skola.
– För en ensam chef kan det då bli en svår avvägning vad pengarna ska användas till. Han eller hon vågar kanske inte satsa på förebyggande insatser utan vill ha pengar kvar till eventuella rehabiliteringar, säger John Sjöström.
Hålla budget är a och o och arbetsmiljön kommer längre ner på prioriteringslistan. Och det finns inga belöningssystem för dem som tar hand om sin personal.
Om budgeten ligger centralt är det enklare för den enskilde chefen att agera och ha ett långsiktigt perspektiv på vad insatserna från företagshälsovården ska resultera i.
– Har man en sådan lösning kan det nästan bli billigare eftersom man får tillbaka sina investeringar och slipper det kortsiktiga perspektivet, menar han.
Friskvård populärt
Ofta ligger företagshälsovården organisatoriskt under HR, eller via HR, och det gör HR till en viktig part.
– HR är inte alltid expert på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Ibland kan det vara så att chef och fack är överens om problem och lösningar, men HR, som kan sitta på pengarna och ha sista ordet, beslutar något annat.
Friskvård och hälsokontroller är något som kommuner och landsting satsar på och därför lätt för företagshälsorna att sälja in.
– Kommuner och landsting har ofta ett batteri av personalvårdande insatser. Det är anmärkningsvärt att man satser så mycket på hälsoinsatser. Det verkar vara betydligt enklare att vara hälsoinspiratör än skyddsombud, påpekar forskarna.
Visst är det bra med folkhälsoperspektivet, men forskarna har sett signaler på att friskvården tränger undan arbetsmiljöarbetet.
– Men då blandar man ihop olika uppgifter. Friskvård är inte lika med förebyggande arbetsmiljöarbete. Man behöver båda delar. Stärka individen men inte glömma bort arbetsmiljön. Arbetsmiljön är inte en individuell fråga, säger de.
Eva Ekelöf
Denna artikel
publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema
företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda
ner här på hemsidan.
Fakta
Så säger arbetsmiljölagen
I kapitel 3, § 2 c står:
”Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård, som arbetsförhållandena kräver, finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Arbetsgivaren har skyldighet att riskbedöma alla verksamheter.”