Töres Theorell – Det finns goda kunskaper om hur man förbättrar arbetsmiljön för att undvika risker, säger Töres Theorell.

Utan kontroll och inflytande ökar risken för depression och utmattning

Symtom på utmattningssyndrom och depressioner hänger ihop med arbetsmiljön. Nu är det klarlagt vilka de värsta faktorerna är, som höga krav, låg kontroll, mobbning, bristande stöd, pressat arbete, dålig belöning för arbetet, orättvisa och osäker anställning.

 

Depression och utmattningssyndrom är vanliga orsaker till sjukskrivning. I den nya rapporten framgår tydligt att det finns samband mellan vissa faktorer i arbetsmiljön och symptom på depression och utmattningssyndrom.

Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm, och en rad andra experter har för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, undersökt sambanden genom att gå igenom en mängd forskningsstudier. Totalt hittade de 80 studier som var relevanta och av hög kvalitet. De hade så kallad prospektiv eller framåtblickande ansats, där man vid två olika tillfällen intervjuar eller skickar enkäter till samma personer för att be dem beskriva sin arbetsmiljö och hur de mår.

Krav-kontroll-modellen, som numera är välkänd, finns med på listan av faktorer.

– Den används ofta i studierna och har visat sig vara en god prediktor, säger Töres Theorell.

Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav utvecklar mer symtom på depression.

– Där finns en trestjärnig evidens, den högsta man kan uppnå, påpekar han.

 

Kvinnor ingen överrisk

Andra faktorer för både depression och utmattningssyndrom är bristande medmänskligt stöd i arbetet, pressad arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen, och osäkerhet i anställningen.

Mobbning och konflikter leder till mer depression, här är sambandet starkt, men det går inte att bevisa symtom på utmattning.

– När det gäller mobbning är det viktigt att ingripa i ett tidigt skede och ha ögonen öppna, påpekar Töres Theorell.

Män och kvinnor är lika drabbade. Med likartade arbetsvillkor visar de lika hög grad av depression och utmattning.

– Generellt har kvinnor högre förekomst av depression än män, men det kan bero på att kvinnor jobbar i branscher där det är vanligt med höga krav och brist på kontroll. En annan förklaring kan vara familjelivet, där kvinnor tar större ansvar, tror han.

Med vid samma förutsättning har kvinnor alltså ingen överrisk.

– Det är intressant och inte vad man förväntar sig. Man kan alltså inte säga att kvinnor är känsligare än män.

 

Lång arbetsvecka

När det gäller skiftarbete, övertid och oregelbundna arbetstider har forskarna kunnat se ett visst samband mellan en lång arbetsvecka och ökad risk för depression och utmattning.

– Det finns bara två studier men båda visar ett kraftigt samband. För kvinnor är sambandet starkare när det gäller depression och det är ingen slump, menar han.

Ålder kan spela roll. Då är det ofta så att risken är högre för yngre och minskar med åren.

– Fysiskt påfrestande arbete, buller, och kemikalier kan också utgöra en risk, men det är litet undersökt, förklarar Töres Theorell.

 

Bra information och rimliga krav

I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. De som har goda möjligheter till kontroll och upplever att de behandlas rättvist, har mindre symtom på utmattning och depression.

– Vill man avhjälpa risken för att medarbetare blir deprimerade eller utmattade finns det dessutom ganska god kunskap om hur man kan förbättra arbetsmiljön, säger Töres Theorell.

Det handlar om att förbättra kontrollmöjligheterna genom bra information, regelbundna arbetsplatsträffar där viktiga frågor diskuteras och att förankra beslut. Kraven ska vara rimliga i förhållande till antalet anställda och till kompetensen.

– Stöd från chefer och arbetskamrater är speciellt viktigt vid utmattningssyndrom. Chefen ska vara synlig och engagera sig. Det är ingenting konstigt, säger han.

Eva Ekelöf

 

Läs rapporten här.