Ett längre arbetsliv är nödvändigt av ekonomiska skäl och för att undvika arbetskraftsbrist i framtiden. Men det kräver ett mer uthålligt och flexibelt arbetsliv, och där saknas mycket kunskap.
Den bristen ska nu ett projekt vid Arbets- och miljömedicin, AMM, vid Lund universitet fylla ut, med anslag från AFA Försäkring.
Forskarna ska senare bjuda in till dialog med arbetslivet, med samverkan om policies och riktlinjer för ett anpassat arbetsliv, så kallat age-management.Mycket forskning saknas för att beskriva vilket arbetsliv som blir mest hållbart för de flesta. I dagens läge arbetar visserligen fler efter att de blivit 65 år, men samtidigt slutar fler tidigare. Orsaken till att man stannar kvar eller slutar i förtid vet man alltför lite om. Några kända faktorer är utbildningsnivå, liksom faktorer som möjlighet att påverka arbetet eller få livspusslet att gå ihop, är några kända faktorer.
– Många kvinnor slutar i förtid för att deras äldre man är pensionerade, säger Maria Albin, docent och forskare på AMM. Generellt är det fler män som arbetar efter vanlig pensionsålder än kvinnor, trots att kvinnor lever längre.
Frisk av jobb
Några har sjukdom som gör att de inte orkar arbeta fram till pensionen, andra får sjukdomen på jobbet. Enligt finska studier drabbades kommunalt anställda med fysiskt tungt arbete och alltför hög arbetsbelastning i mycket större utsträckning av varaktig arbetsoförmåga. En fransk studie av anställda vid det franska gas- och elverket visar att stora grupper blev friskare när de slutade arbetet. Anställda med hög position och hög arbetstillfredsställelse gick åt andra hållet.
– Ett stort antal personer är friskare av att vara kvar i arbetet, säger Carita Håkansson, forskare och arbetsterapeut på AMM. Många skulle kunna jobba längre om de kunde byta uppgifter och anpassa arbetet efter förmåga och ork, att arbeta flexibelt.Nu vill dessutom samhället att vi ska öka arbetstiden, för att klara av pensionssystemet.
Den demografiska situationen ger brist på arbetskraft framöver. För många är äldre och går i pension, för få unga kommer in i arbetslivet. I Sverige år 2050 kommer mer än 28 procent av männen och 30 procent av kvinnorna att vara 60 år och äldre, jämfört med år 2000 då 20 procent av männen och 25 procent av kvinnorna var 60 plus. Svenskt Näringsliv har uttryckt en oro för framtiden och talar om kompetenstappet när äldre slutar i förväg eller vid ordinarie pensionstid.Den nya pensionsreformen som infördes år 2000 födde ett pensionsintervall på 61-67 år.
Det har lett till en spridning, där andelen som väntar med att gå i pension har ökat, liksom de som går tidigare. Idag är 40 procent av personer i 66 års ålder i arbete, och 20 procent av 70-åringarna.
– Men vi vet alldeles för litet för att höja arbetsåldern på ett hälsosamt sätt, säger Carita Håkansson. Det krävs morötter för att vissa ska vilja fortsätta. Då måste man betraktas som en tillgång. Vissa slås ut i förtid som skulle vilja vara kvar.
Ladda batterier
– Man måste även se till livet utanför arbetet om folk ska orka arbeta längre tid. Hur man ska lyckas förena arbetet med vardagslivet i hemmet, med familjen och sina fritidsintressen. Där man laddar batterierna för att orka vidare.
Det finns kunskaper om att utbildningsnivå och arbetets karaktär ger stora olikheter vad gäller hälsan. Bland annat visar en studie att det var mellan sju och tio års skillnad i förväntad återstående arbetslivslängd mellan arbetare i manuella arbeten med låga utbildningskrav (exempelvis arbetare inom förpackningsindustrin) och chefstjänster med höga utbildningskrav.
Här ska forskarna studera vissa kohorter som i Malmö kost-cancerstudien, med uppåt 30 000 individer födda 1923-1950, där man kan följa personerna, bland annat utifrån yrke, anställning, socioekonomi.Avsikten med den aktuella forskningen är att ta reda på hur samspelet ser ut mellan hälsa och deltagande i arbetslivet.
Vilka faktorer bidrar till det avkortade arbetslivet som vi ser i vissa yrken? Vad gör att man kan arbeta längre? Vem mår bra av att det? När påverkar arbetet hälsan negativt? Vilka faktorer styr, som arbetsförhållanden, utbildning, kroniska sjukdomar, skillnader män och kvinnor, trivsel i arbetet, förhållanden utanför arbetet.När kunskapen finns i form av resultat kommer steg 2, som är seminarier med arbetslivet för att redovisa egna och andras fynd vad gäller orsaker och villkor för ett förlängt arbetsliv.
Tanken är att mötas och samtala om forskning och praktik, hur företagen ser på vad som händer och om de redan har börjat göra förändringar. Plus, vad kan man göra utifrån de fakta som forskningen kommit fram till.Sedan steg 3:
– Arbetsplatser som vill arbeta vidare med frågorna och fördjupa dem vill vi skapa en dialog medför att utforma policies till ett längre och hållbart arbetsliv, säger Maria Albin. Det blir viktigt att arbeta med ett par olika typer av stora och små företag, och även att identifiera var vår kunskap ännu inte räcker till för de vägval man ska göra ute på arbetsplatserna, områden där det krävs ytterligare studier.
Växla spår
För detta finns i forskargruppen kompetens vad gäller en dialogmetod där forskaren är katalysator i samtal i arbetslivet. Allt för att göra en bra process där forskningsresultat läggs ihop med praktisk kunskap.
– Ett alternativ som vi kan komma fram till är lägen där man ska säga stopp, inget mer arbete för personen om denne inte ska ödeläggas helt, säger Carita Håkansson. Även där vill vi skapa beredskap och strategier för bästa möjliga hantering av den situationen.
– Liksom när man bör växla spår för att orka längre, fyller Maria Albin på. Kanske kan man utveckla en ny kompetens som är lika användbar för arbetsgivaren. Man bör då se vinsten utifrån ett långsiktigt och mer hållbart perspektiv.Det handlar om att skapa ett mer flexibelt arbetsliv, som inte är så låst i gamla rutiner och vanor. Och fortfarande är tryggt. Idag väljer många att inte berätta om sina svagheter, för att inte riskera att ställas utanför arbetslivet.
– Men det måste fram för att anpassa arbetet i tid, säger Carita Håkansson. Ju äldre vi blir, desto mer olika är vi.Inom EU är man rejält intresserad av frågan, och Maria Albin ingår i Joint Programming Initiativ (JPI) ”More Years, Better Lives – The Potential and Challenges of Demographic Change” med representanter från ett tjugotal länder. Hon är med i arbetsgruppen ”Work and productivity”, som speciellt sysslar med frågan om ett hållbart arbetsliv.
– Sverige har redan hög, både formell och reell, pensionsålder jämfört med övriga Europa, vilket gör utmaningen högre hos oss att öka på den, säger Maria Albin. Här ser jag en möjlighet att utväxla kunskaper inom EU för att nå fram till ett bättre arbetsliv.
Torbjörn Uhlin