Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.
– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken(AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Svetsning är ett kvalificerat hantverk. Svetsare trivs ofta med sina utmanande kreativa arbeten. Baksidan är riskerna, såväl med obekväma arbetsställningar som med ögonskada av svetsblänk och besvär av inandning av svetsrök. På kliniken möter man flera sjuka eller skadade svetsare. De har drabbats av hösnuva, astma, kronisk bronkit bland annat.
Rök med risk
Svetsrök kan ge exponering för mangan, med risk för parkinsonliknande manganism, eller för krom där sexvärt krom är ett cancerogent ämne.
På AMM, liksom på många andra håll, har forskare länge studerat exponering i svetsmiljöer. I Lund har man även tillgång till teknisk expertis och exponeringskammare i samarbete med FAS forskningscentrum Metalund.
Med anslag från FAS Forskningsrådet för Arbetsliv och Samhällsvetenskap, följer man en grupp på 106 svetsare från olika arbetsplatser i södra Sverige under ett par veckor vid tre tillfällen per år.
Några har upplevt besvär från luftvägarna, andra inte. Partiklarna mäter man i två variabler: stoffexponering och tiden man svetsar.
– Vi ser att man allmänt exponeras för rök under gränsvärden, med undantag för mangan där man nyligen har minskat gränsvärdet, säger Jörn Nielsen. I princip alla svetsare är noga med att använda skyddsutrustning. Ibland har de punktutsug som integrerade utsug vid svetspistolen eller utsugsarmar.
Ventilation och andningsskydd
En god allmän ventilation är viktig för att skydda även de som är i närheten av svetsarbetet.
– Eget andningsskydd är viktigt hur som helst.
Å andra sidan måste de ta bort skyddet ibland för att se resultatet av svetsningen, då exponeras de för röken.I studien har svetsarna fört dagbok om sitt svetsarbete och eventuella symptom. Forskarna har påvisat tydliga samband mellan exponering och upplevelse av besvär i form av symptom i ögon och luftvägar. Gränsvärdet speglar mest förekomst av stora partiklar.
Forskarna vet numera att det bildas stora mängder partiklar på nanonivå. Men de bidrar inte mycket till vikten per volymenhet som utgör måttet för gränsvärdet, trots att det utgör ett mycket stort antal nanopartiklar. På det viset kan man exponeras för ett stort antal partiklar utan att gränsvärdet för oorganiskt damm överskrids.
Mäta nanosmått
– Vi börjar misstänka att det kan vara dessa pyttesmå partiklar som ger besvären, säger Jörn Nielsen. För att kunna finna ut det så har vi samarbetet med fysikerna inom Metalund som kan göra tekniska mätningar för att upptäcka små nanodoser.
Forskningen har fortsatt i exponeringskammare på avdelningen för aerosol- och ergonomiteknik, Lunds tekniska högskola.
Tio svetsare med arbetsrelaterade besvär och lika många utan besvär, har testats under sex timmars exponering av nanopartiklar från svetsrök strax under gränsvärdet. De har jämförts med en grupp icke svetsare. Blodprov har tagits, näsan har sköljts och utandningsluft har samlats upp i en kondenseringsapparat för att se om partiklarna har orsakat inflammation i blodet och i luftvägarna.
– Studier pågår men vi ser vissa tecken på förhöjda inflammationer i blod och luftvägar, säger Jörn Nielsen. Det kan vara de små partiklarna som ger detta uttryck. Vi jämför även med dem som varit utsatta för dieselrök. De har också spår av inflammationer.
Kan ge hjärtsjukdomar
Nanopartiklar misstänks även ge sjukdomar i hjärtat, därför studeras hjärtfrekvensen hos svetsarna under försöket. Forskarna finner det anmärkningsvärt att försökspersonerna i stort sett inte märkte av några besvär av den svetsrök de andades in, trots att det finns tecken på inflammation i de prover som samlades in.
– Frågan är om gränsvärdet är relevant eftersom det inte täcker in de små partiklarna som inte har en vikt i närheten av den som mäts idag. Dessutom vet man att nanoluftföroreningar orsakar problem i hjärtat med ökad risk för infarkter.
Torbjörn Uhlin