Alla som arbetar med att öppna och tömma containrar kan råka ut för farliga gaser när de gör sitt jobb. Det kan röra sig om bekämpningsmedel som fosfin och vätecyanid, som sprutas i containern för att för sätta stopp för skadedjur och mögel under transporten. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur stort problemet är och vad man kan göra åt det.
Vi har tidigare skrivit om en pilotstudie här på hemsidan. I den efterlystes mer forskning och denna ska nu ta sin början.
Varje år importeras och öppnas cirka en och en halv miljon containrar i Sverige.
– Vi vet inte hur vanligt det är att containrarna är gasade. Även godset kan vara behandlat redan i fabriken. Det är en situation vi inte har någon erfarenhet av, säger Gunnar Johanson, Karolinska institutet.
Han och Urban Svedberg vid Arbets- och miljömedicin i Sundsvall har fått finansiering från AFA Försäkring.
I studien ska man skapa sig en överblick över förekomst och nivåer av kemikalier i luften i containrar, hur exponeringen ser ut vid lossningen och hur man bäst kan ventilera en container. Forskarna ska också undersöka hur containrar, som lämnar Sverige, behandlas och märks innan de skickas iväg.
Containrar som är gasade ska vara försedda med varningsskyltar med uppgift om vilka kemikalier som är använda och när behandlingen ägde rum.
– Märkningsreglerna följs inte alltid. Det kan finnas containrar är gasade utan att vara märkta, enligt Gunnar Johanson.
Ännu vanligare är att ämnen som finns i godset, både i varor och emballage, avdunstar och ansamlas i luften i containern, som är helt sluten under transporten.
Clas Ohlsons
Forskarna har gjort en pilotstudie hos Clas Ohlsons centrallager i Insjön för att ta reda på den personliga exponeringen vid lossning och hur snabbt ämnena kan vädras ut.
– Halterna i de containrar vi undersökte var inte så höga att de var livshotande, men det förekommer att halterna är högre än gällande hygieniska gränsvärden, säger han.
I tidigare mätningar i Göteborgs hamn överskreds även korttidsvärdena i en del fall.
Dessa värden avser 15 minuters exponering och ligger högre än de gränsvärden som gäller för en hel arbetsdag.
Hos Clas Ohlson har man tidigare vädrat genom att sätta en fläkt längst bak i containern och blåsa luft mot godset.
– Våra försök visar att det är mer effektivt att i stället suga ut luften via ett rör som skjuts in i containern.
Den förorenade luften leds sedan bort från lossningsrampen via en slang. En sådan anordning är enkel att bygga och Clas Ohlson har nu byggt och installerat en sådan.
Ett problem kan vara att få in röret i containern eftersom dessa ofta är väldigt trångt lastade.
– Containrarna borde byggas om så att man kan koppla ett utsug längst in. Men för det krävs att internationella standarder ändras, säger Gunnar Johanson.
En annan väg att gå för företagen är att kräva av sina leverantörer att de lämnar plats för ett rör högst upp i containern när den lastas.