Användbart nr 3 2014 Tema: Hållbart arbetsliv – för alla oavsett ålder

Rätt bakgrund för framgång på arbetsmarknaden

Unga människor utan rätt bakgrund har svårt att ta sig in på dagens arbetsmarknad som ställer höga krav på individens egen förmåga att organisera och hantera komplexa situationer. – Jag är rädd för ett samhälle som dras isär och en arbetsmarknad som blir allt mer polariserad, säger Gunnar Gillberg, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Träning

Unga kvinnor stressas av kraven i arbetslivet och den traditionella rollen

− Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor.

Unga riskerar belastningsskador tidigt i yrkeslivet enligt ny norsk forskning

Unga arbetstagare kan få belastningsskador redan de första åren i arbetslivet, visar nya norska studier. Frisörer och elektriker som arbetar med armarna upplyfta är särskilt utsatta.– Att yngre får ont i axlar och nacke så tidigt visar hur viktigt det är att uppmärksamma deras arbetsförhållanden, säger Therese Hanvold, vid Statens arbetsmiljöinstitut.

Äldre diskrimineras vid rekrytering

Den vanligaste diskrimineringen av äldre i arbetslivet sker vid rekrytering av nyanställda, enligt Clary Krekula, sociolog vid Karlstad universitet som har skrivit en rapport om åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv på uppdrag av diskrimineringsombudsmannen.
Elsa Pariainen Det gäller att ha koll på kroppen efter 43 år i yrket, säger Elsa Pariainen. Foto: Eva Ekelöf

Skräddarsydda jobb kan vara en lösning för äldre arbetskraft

En städerska som går och står nästan hela sin arbetstid. En sophämtare som går 17 000 steg på sitt pass. Varenda dag. Kan de arbeta till 65 och längre? Det undersöker forskare vid Danmarks forskningscenter för arbetsmiljö. Individuell anpassning av arbetet är kanske en del av svaret

Användbart nr 2 2014 Tema: Företagshälsa – en bevisat lönsam affär

Finland föregångsland i företagshälsovård

Svensk företagshälsovård är bland de minst reglerade i Europa tillsammans med Danmark och Storbritannien. Där är företagshälsa inte obligatoriskt för arbetsgivaren. I de flesta andra EU-länder finns skyldighet för arbetsgivare att organisera företagshälsovård.

Företagshälsan teamarbetar i framgångsrik rehabilitering

Inom ett halvår var en sjukskriven undersköterska med svåra ryggproblem i arbete hos en annan arbetsgivare i Älmhults kommun. Tack vare ett forskningsprojekt om hållbar rehabilitering arbetade företagshälsan i team tillsammans med, Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den sjukskrivne.

Engagerade chefer i Helsingborg skapar arbetsglädje och hälsa

Balans i livet, på arbetet och på fritiden, är grunden för ett hälsofrämjande ledarskap hos chefer. Men även att de har en stark känsla för såväl sin egen som medarbetarnas hälsa och delaktighet. Det visar forskaren Eva Åström i en ny studie om cheferna i Helsingborgs stad.

Forskning utvecklar framtidens kontor

Arbetsmiljöforskning saknas i kontorsutvecklingen och kontorslandskap byggs trots resultat om ohälsa och stress. Forskaren Susanna Toivanens projekt ”Framtidens kontor” banar väg för samarbete mellan forskning och framtida kontorsutveckling.
Fabriksarbete Det är lönsamt för alla att satsa på företagshälsovård. Foto: sxc.hu

Företagshälsan måste visa resultat och tro på sitt arbete

Företagshälsan måste visa resultat av sitt förebyggande arbete så att arbetsgivarna förstår att de får valuta för pengarna de investerar. Det räcker inte att konkurrera med låga priser och hälsoundersökningar. Nu kommer också vetenskapliga riktlinjer för arbetet.
Restaurangchefen Lena Adolfsson åter i arbete tack vare företagshälsan. Foto: Roland Cox

Återfick hälsan med tidig coachning ”Nu mår jag bra igen”

Stress hemma. Stress på jobbet. Dödsfall i familjen. Till slut blev belastningen för hård för Lena Adolfsson, 39. Nu är hon på banan igen, bland annat tack vare coachning från S:t Erikshälsan. Men kommer hon tillbaka till samma jobb efter mammaledigheten?
Jonas Källström på S:t Erikshälsan. Foto: Roland Cox

S:t Erikshälsan/Avonova ”Vår roll är att få igång en dialog”

‒ Företagshälsans roll är att vara en katalysator för dialog. Det säger Jonas Källström vid företagshälsovården S:t Erikshälsan/Avonova. Där finns en metodik för tidiga insatser. För att ett förebyggande hälsoarbete ska lyckas måste arbetsgivaren och de anställda själva se problemet och äga det, menar han och beteendevetaren Madelene Malvezzi.

Lärande nätverk för företagshälsor

Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet. Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom företagshälsovården.

Enklare satsa på friskvård än förebyggande arbetsmiljöarbete

Hälsoinspiratör eller skyddsombud? Individens problem eller organisationens? De speciella villkoren i kommuner och landsting gör att en konkurrensutsatt företagshälsovård kan ha svårt att skapa långsiktiga förbindelser och förtroendefullt samarbete.  
Kund hos frisör 80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI. Foto: sxc.hu

Hårfärgning kan framkalla cancer

Frisörer som ofta färgar och permanentar hår hade högre halter i blodet av ett ämne klassat som cancerframkallande jämfört med de som mera sällan jobbar med hårfärgning och permanent. Främst ökar risken för cancer i urinblåsan, en cancerform som också oftare drabbar frisörer. Det farliga ämnet är förbjudet i hårfärg, men verkar alltså ändå finnas.

Användbart nr 1 2014 Tema: I själ och hjärta II – om psykosocial arbetsmiljö
Brist på dialog leder till att många säger upp sig. Foto: Stock.Xchng

Stressade socialsekreterare lämnar yrket

De nya metoderna för att effektivisera socialtjänsten fungerar inte alltid som avsett. Det visar en ny forskningsstudie av socialsekreterarnas vardag. När resurserna inte räcker till för att göra ett bra jobb, och när det saknas en dialog om hur arbetet ska förbättras, växer det fram en kultur av tystnad, stress, sjukskrivningar och hög personalomsättning.
Töres Theorell – Det finns goda kunskaper om hur man förbättrar arbetsmiljön för att undvika risker, säger Töres Theorell.

Utan kontroll och inflytande ökar risken för depression och utmattning

Symtom på utmattningssyndrom och depressioner hänger ihop med arbetsmiljön. Nu är det klarlagt vilka de värsta faktorerna är, som höga krav, låg kontroll, mobbning, bristande stöd, pressat arbete, dålig belöning för arbetet, orättvisa och osäker anställning.
Ångest Mobbning skapar ångest. Foto: Freeimages

Det går att komma tillrätta med mobbning

Rädslan för mobbning gör att man helst sopar den under mattan. Det behövs kunskap och ökad medvetenhet, både bland chefer och anställda, för att ta tag i problemen. Det vet forskare vid Karlstad universitet, som nu arbetar fram en handlingsplan för hur arbetet ska gå till.

Kunden har inte alltid rätt

Ett ökande arbetsmiljöproblem i detaljhandeln är kundersom beter sig illa, kränker och ibland till och med hotar de anställda, som ofta får ta till egna kreativa lösningar. I studien ”Att jobba med jobbiga kunder” ser forskarna den roll som kunder tilldelas i samhället som en bidragande orsak.

Okunskap om högkänsliga i arbetslivet

Att vara högkänslig kan vara en tillgång i arbetslivet, men också extremt påfrestande. Vissa har tvingats lämna sina jobb eller byta yrke. Orsaken är dels hur mycket de själva accepterat egenskapen och dels okunskap på arbetsplatserna, visar en studie från högskolan i Borås.
Marcus Andersson, Tobias Lekberg Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf

”Eleverna måste lära sig att förutse risker innan något händer”

Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.

Utvecklar webbtjänst mot stressen

Logga in, klicka ‒ och öka ditt lugn. Ett aktuellt forskningsprojekt har målet att producera ett webbaserat e-hälsoprogram som ska hjälpa stressade att ändra sina beteenden.
Djupare samtal om verksamheten är bättre än checklistor mot stress, anser forskare.

Varning för övertro på enkla checklistor

Om en psykosocial skyddsrond ska ge gott resultat så bör den handla om verksamheten, inte bara om chefen eller om enskilda personer. Ett öppet samtal är bättre, menar arbetsmiljöforskaren Lisbeth Rydén som varnar för en övertro på enkla checklistor.
Någon blir hackkyckling. Foto: Freeimages

Mobbningen minskar inte i arbetslivet trots ökade kunskaper

Kamp, dolda agendor, konflikter, uppgivenhet, flykt: en arbetsmiljö som huvudskyddsombudet Eva Strid möter. Konflikter och mobbning på arbetet tycks inte gå att utrota, utan ligger kvar på samma nivå år efter år trots väl grundad kunskap om hur de uppstår och hur de kan undvikas.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Stressen i arbetslivet drabbar unga

Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Användbart nr 1 2013 Tema: Mest användbart – urval av nio forskningsresultat

Användbart nr 3 2012 Tema: Kemi i arbetslivet

Svetsskador kan bero på nanopartiklar

Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden. – Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Kund hos frisör 80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI. Foto: sxc.hu

Skadliga ämnen i hårfärger

Allt fler färgar håret, även bland männen, och kunderna i salongerna blir allt yngre. Men riskerna är stora för hudpåverkan av allergi och eksem, såväl för kunderna som för frisörerna. I en studie visar forskare på Karolinska Institutet, KI, att starkt allergiframkallande ämnen förekommer i de flesta färgprodukter, såväl blonda som mörka nyanser.

Frisörer har flest kemiska arbetssjukdomar

Under 2007-2009 anmäldes totalt 2277 kemiska arbetssjukdomar i Sverige. Cirka en tredjedel av anmälningarna gällde hudbesvär som rodnad, hudutslag eller eksem. Besvär i luftvägar och andningsorgan står för en annan tredjedel.
Containrar gasas för att förhindra att skadedjur sprids.

Enkelt att lufta gasade containrar visar forskning

Alla som arbetar med att öppna och tömma containrar kan råka ut för farliga gaser när de gör sitt jobb. Det kan röra sig om bekämpningsmedel som fosfin och vätecyanid, som sprutas i containern för att för sätta stopp för skadedjur och mögel under transporten. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur stort problemet är och vad man kan göra åt det.
Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.

Olika gränsvärden för kemikalier skapar förvirring och öppnar för godtycke

EU kräver i Reach att företag gör egna riskbedömningar av kemikalier de tillverkar eller importerar. Värdena företagen kommer fram till är ofta högre än de hygieniska gränsvärdena och de varierar också mellan företag. Det öppnar för godtycke, menar Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska institutet.
Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.

Det finns inga riskverktyg för kemikalier på svenska

EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.
Ombordanställda är hemma på jobbet.

Ny forskning ska förbättra innemiljön i fartyg

De ombordanställda har både sin arbetsmiljö och sin hemmiljö på jobbet. De tillbringar 24 timmar om dygnet ombord på sitt fartyg. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur de har det när det gäller innemiljön.

Ett längre och mer hållbart arbetsliv för fler genom dialog

Ett längre arbetsliv är nödvändigt av ekonomiska skäl och för att undvika arbetskraftsbrist i framtiden. Men det kräver ett mer uthålligt och flexibelt arbetsliv, och där saknas mycket kunskap. Den bristen ska nu ett projekt vid Arbets- och miljömedicin, AMM, vid Lund universitet fylla ut, med anslag från AFA Försäkring. Forskarna ska senare bjuda in till dialog med arbetslivet, med samverkan om policies och riktlinjer för ett anpassat arbetsliv, så kallat age-management.

Färre yrkesskador när branschen kastade ut skurvattnet

I städbranschen har de kemiska hälsoriskerna minskat dramatiskt i och med att man slopat skurhinken med vatten och rengöringsmedel och gått över till torra metoder. – Det har blivit en otrolig skillnad till det bättre, säger Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöombudsman på Fastighetsanställdas förbund.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.

Bisfenol A – en miljon ton hormonstörande ämnen i omlopp i EU

När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.
Asfaltrök har risker som förvärras när gummi blandas i.

Gummiasfalt: Bra för miljön, men sämre för arbetsmiljön

Gummiasfalt sänker vägbullret och minskar slitaget, och används alltmer. Men blandningen ökar risken för skador i vägarbetarnas luftvägar. Karl-Johan Andersson, huvudskyddsombud på SEKO-facket, har länge signalerat riskerna och önskat studier. Nu är Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund ute på vägarna för att ta reda på hur illa det är. Vägtrafikinstitutet, som talar för mer gummiasfalt, är nyfiken på utfallet.

Framtid och risker med nanoteknik

Nanoteknologi kan skapa suveränt material, men med delvis okända hälsorisker. Känt är dock att vissa pyttesmå partiklar kan tränga in i lungblåsorna och orsaka sjukdomar.För att inte hamna i samma läge som med asbest talar Mats Bohgard vid Lunds tekniska högskola (LTH) för att man ska satsa på samspel mellan forskning som utvecklar produkter och de som värderar riskerna.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson

Frisörjobbet som lockar trots risker

Kemikalierna är en aktiv del av frisörens arbetsmiljö. Flera hundra ämnen förekommer i hårarbetet, en del med risker för hud och lungor. Martine Syrjanen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, varnar för oskyddat arbete och locktoner med ekologiska produkter. Frisörföretagarna planerar för en webbaserad rådgivning om arbetsmiljö.

Rök i kök – forskning om stekos

Kalle Thews är kock på Långholmens värdshus. Han är en av de kockar som burit på mätutrustning i tre hela arbetsdagar för att mäta luftföroreningar i kök. – Jag vet ju att det finns farliga ämnen i stekoset, så det var jätteintressant att veta vad man får i sig, säger han.
Belastningsskador kan undvikas.

Gränsvärden för belastningar möjliga och nödvändiga visar forskningen

Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.

Observation av belastningar blir verktyg för arbetsmiljöinspektörer

Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson

Mätmetod Meba ger friskare slakteri

Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat. – Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.

Kemikalier riskerar frisörers hälsa

Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma. – Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.