Användbart nr 4 2018 Tema: Vätskor, virus, rök och damm
De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)

Man kan komma långt med grov uppskattning

– På många småföretag upp­lever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemi­guiden och Kemirisk.
Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.

Nyttiga verktyg som kräver kunskap och försiktighet

För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkes­hygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.  
Faktiska mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)

Beräkna kan bli billigare, enklare och oftare än att mäta

Med det nederländska verk­tyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.
Företaget DS Smith, som tillverkar förpackningar av wellpapp, använder Stoffenmanager sedan tre år.

Bra med snabbt svar om hygieniska gränsvärden

– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år. I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.
Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga myter inom arbete och hälsa, som Rigas medicinska universitet genomfört.

Tre sätt att få underlag för att bedöma risker

För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag. Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mät­ningarna.  

EU kampanjar för säkrare hantering av farliga ämnen

Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet runtom i Europa. Farliga ämnen ligger bakom en betydande andel av alla arbetssjukdomar. Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför. Framstegen med att minska arbetstagares exponering för farliga ämnen har varit ytterst små på senare år. Det är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) som står bakom denna bekymmersamma beskrivning av läget. Byrån gör det i sin presentation av EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt”, som pågår under åren 2018–19 i över 30 länder. Faktaruta om farliga ämnen finns sist i artikeln.
Mats Bohgard har sett många förbättringar under sin tid som forskare. Men det kommer hela tiden nya saker att forska om, som biodiesel och nanoteknik.

Luften har blivit renare, men vi kan inte andas ut

Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel. Det kommer hela tiden nya ämnen och material, som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många. Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda. Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest. Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40  år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbetsmiljön.  

Användbart nr 3 2018 Tema: Jämställdhet – ett verktyg för bra arbetsmiljö

– Bättre klimat med fler män i kvinnojobb

Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet. Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb. Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.
Blandat är ultimat, tycker Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende. Foto: Roland Cox

De gick från mansjobb till kvinnojobb

Fler män behövs i arbetsmiljön och då måste lönerna upp och statusen höjas. Det är Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende överens om. Båda har provat både helmanliga och helkvinnliga jobbmiljöer.
Kvinnlig mskinförare Foto Boliden Nästan hälften av maskinförarna i Aitik är kvinnor. Foto: Boliden, Stefan Berg

Cathrin Öderyd – en ledande kvinna i gruvbranschen

Cathrin Öderyd är processoperatör i Aitik, Bolidens koppargruva utanför Gällivare med 700 anställda. Sedan fem år arbetar hon som förtroendevald klubbordförande i gruvan och hon är enda kvinnan i IF Metalls förhandlingsdelegation för gruvbranschen.   

Fakta om kvinnor och män på jobbet

Visst lever vi i ett jämställt land? Nja… Statistiska centralbyrån, SCB, ställer samman statistik om jämställdhet med några års mellanrum. Här är några siffror som har med arbetslivet att göra.
Gruvarbete har av tradition varit ett manligt yrke. Foto Lena Abrahamsson

Kön – en konserverande kraft i den tunga industrin

Jämställdheten ökar – även i det supermanliga gruvarbetet. Stora satsningar på ny teknik med fjärrstyrda maskiner för transporter, borrning och lastning har på senare år gett en bättre arbetsmiljö och andelen kvinnor i branschen har ökat till 15 procent. Gruvarbete är av tradition en mansdominerad bransch. Så sent som 1978 avskaffades den gamla lagen från år 1900 som förbjöd kvinnor att arbeta i gruvor. ‒ Det är viktigt att plocka bort människan från den farliga miljön. Ju längre bort man kan arbeta från det farliga, desto bättre arbetsmiljö, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap
Arbetet som chef inom kvinnligt genusmärkt vård- och omsorg kännetecknas av ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda. Foto: Emelia Emmanuelz

Sluta undersök kvinnors arbetsmiljö

Ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda medarbetare. Så ser vardagen ut för många chefer i kommunala vård- och omsorgsverksamheter, medan chefer inom tekniska verksamheter har ett bättre organisatoriskt stöd. – Sluta undersöka kvinnors arbetsmiljö. Då blir det en könsfråga istället för en arbetsmiljöfråga. Titta istället på skillnader mellan olika branscher, säger Annika Härenstam, som i sin forskning synliggör skillnaderna i arbetsmiljön mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher.  

Användbart nr 2 2018 Tema: Starkt psykiskt påfrestande arbete

Arbetshälsan bättre i jämställd kultur

Inom bygg, anläggning och snickeri har elva till tolv procent av de anställda rapporterat arbetsskador. – Nivån på skador i byggbranschen kan hänga ihop med att man tar risker i en manlig kultur. Man vet att arbetshälsan är bättre i en jämställd kultur, säger Annika Vänje, forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.

15 tjejer kan förändra världen

Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar. Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.

Aktionsforskare med genusperspektiv

Inom bygg, anläggning och snickeri har 11-12 procent av de anställda rapporterade arbetsskador. Vård och omsorg har motsvarande nivå på sina arbetsskador. – De är båda enkönade, icke jämställda branscher, säger Annika Vänje, som är forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.
En del bussförare får ibland hot och glåpord från passagerare i stället för den självklara betalningen för resan.

Hot och glåpord vardag för förarna

Vad som är psykiskt påfrestande på jobbet handlar både om kropp och själ. Den som blir utsatt för hot och våld i tjänsten kan också bli mycket trött. Ett exempel på detta är personalen i kollektivtrafiken. Forskaren Anna Anund och hennes kollegor har studerat deras arbetsmiljö.
Terrorattacken på Utöya och andra stora katastrofer har gett upphov till stor del av den moderna forskningen om krishantering.

Gör organisationen beredd på det värsta

Oväntade traumatiska händelser kan ske i alla branscher. Organisationens beredskap avgör ofta hur de anställda påverkas. Ändå har få arbetsplatser en utbyggd krisberedskap, menar psykologen och traumaexperten Magnus Brolin.  
Förlossningsläkare och barnmorskor kan drabbas av posttraumatisk stress när ett barn dör. Beredskapen bör förbättras, menar forskaren Åsa Wahlberg.

Dödsfall på förlossningen kan ge posttraumatisk stress

När det som skulle bli det lyckligaste ögonblicket i livet vänds till katastrof. När ett barn dör på förlossningen. Då finns en barnmorska och ofta en läkare där som kan drabbas av skuld och skam och kan få psykiska skador på liknande sätt som krigsoffer.
Margareta Lisjö är arbetschef på bygget i Gustavsberg. Foto: Anna Holmgren

15 tjejer kan förändra världen

Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar. Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.

Användbart nr 1 2018 Tema: Sexuella trakasserier

Regelverk räcker inte för att hantera sexuella trakasserier

På Södertörns högskola finns det få fall av anmälda sexuella trakasserier som kan lagföras eller hamna i personalansvarsnämnden. – Det betyder inte att det inte förekommer trakasserier, men mänskliga relationer är lite komplicerade och går inte alltid att hantera i regelverk, säger Gustav Amberg, rektor på Södertörns högskola.

Trakasserier i akademin ses som individuellt problem

Få fasta tjänster, en hierarkisk organisation, hård konkurrens om forskningsmedel i kombination med en tystnadskultur och bristande ledarskap.Det är några av orsakerna till förekomsten av sexuella trakasserier och utsatthet på universitet och högskolor. Konsekvensen kan bli att kvinnor slutar forska.

Visar vägen till en trakasserifri vardag

Med tusentals personliga berättelser har metoo-rörelsen visat att sexuella trakasserier är vanligt i en rad branscher i Sverige. – Jag hoppas innerligt att metoo-rörelsen fortsätter. Metoo är en konstruktiv motståndsidé! Det säger genusforskaren Anneli Häyrén.
Demonstration Många protesterar mot att nedvärderas och trakasseras. Foto: Vlad Tchompalov

Vanligt med trakasserier på jobbet

Sexuella trakasserier är förmodligen vanligt. Upplevda sextrakasserier från chefer och arbetskamrater har ökat stadigt sedan 1999. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik, som görs vartannat år.
Militärer Sexuella trakasserier är vanliga i det militära. Foto: Anna Ogilenko

Rätt ställda frågor avslöjar sexträsket

Som man frågar får man svar. Den som svarar på en enkät om sextrakasserier måste först fundera på hur detta definieras. Får den som svarar själv göra en definition – har du upplevt sextrakasserier – eller får hen ta ställning till olika situationer som beskrivs som trakasserier? Resultaten ser nämligen helt olika ut.
Metoo Många har blivit drabbade. Foto: Mihai Surdu

Vad är sextrakasserier?

Diskrimineringslagen definierar sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. En händelse måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur för att det ska räknas som sexuella trakasserier.
– Det behövs perspektiv för att gå vidare, säger Eva Schmitz. Foto: Privat

Sprängkraft i den nya rörelsen

#metoo rör sig framåt på samma stigar som tidigare kvinnorörelser och har dem att tacka för mycket. Det menar Eva Schmitz, kvinnohistoriker, när hon ser tillbaka. – Den nya rörelsen har en sprängkraft i samhället och har fått genomslag på många arbetsplatser, säger hon. Nu finns det ingen väg tillbaka.

Trakasserier inom akademin ses som ett individuellt problem

Få fasta tjänster, en hierarkisk organisation, hård konkurrens om forskningsmedel i kombination med en tystnadskultur och bristande ledarskap.Det är några av orsakerna till förekomsten av sexuella trakasserier och utsatthet på universitet och högskolor. Konsekvensen kan bli att kvinnor slutar forska.

Användbart nr 3 2017 Tema: Digital arbetsmiljö
Fredrik Beskow Prevent Fredrik Beskow, Prevent, jobbade fram ett webbverktyg för bättre IT-införande. Foto: Roland Cox

Checklistor och scenarier stöd för bra IT

– Datasystem kan hindra dig från att göra ett bra jobb, skapa frustration och i värsta fall göra dig sjuk. Fredrik Beskow på Prevent invigde hösten 2017 en forskningsbaserad tjänst på webben som som ska hjälpa företag att införa smidiga, lönsamma och hälsosamma IT-lösningar.

Så beställer man bra IT-system

Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön? Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.
Terapikatten Justocat

Robotar underlättar i äldreomsorgen

Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot –  det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.  

När datorn krockar med våra hjärnor

När du behöver datorn som mest sviker den dig. En plöts­lig uppdatering avbryter ditt jobb. En krasch raderar hela förmiddagens arbete. Kanske kan du känna igen stressen när du gjort ett misstag som inte går att ångra? Forskaren Bengt Sandblad menar att sättet som de flesta IT-system är uppbygg­da på ligger i konflikt med hur vi människor fungerar. Då uppstår kognitiva arbets­miljöproblem.
IT i vården Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning

Vi behöver ett språk för vårdens digitala arbetsmiljö

Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.
Christian Smith, robotforskare på KTH. Christian Smith, robotforskare på KTH.

Nya fiffigare robotar minskar risker

Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbets­miljön för många, på kort och lång sikt. Robot­forskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker. Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.