Användbart nr 3 2018 Tema: Jämställdhet – ett verktyg för bra arbetsmiljö

– Bättre klimat med fler män i kvinnojobb

Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet. Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb. Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.
Blandat är ultimat, tycker Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende. Foto: Roland Cox

De gick från mansjobb till kvinnojobb

Fler män behövs i arbetsmiljön och då måste lönerna upp och statusen höjas. Det är Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende överens om. Båda har provat både helmanliga och helkvinnliga jobbmiljöer.
Kvinnlig mskinförare Foto Boliden Nästan hälften av maskinförarna i Aitik är kvinnor. Foto: Boliden, Stefan Berg

Cathrin Öderyd – en ledande kvinna i gruvbranschen

Cathrin Öderyd är processoperatör i Aitik, Bolidens koppargruva utanför Gällivare med 700 anställda. Sedan fem år arbetar hon som förtroendevald klubbordförande i gruvan och hon är enda kvinnan i IF Metalls förhandlingsdelegation för gruvbranschen.   

Fakta om kvinnor och män på jobbet

Visst lever vi i ett jämställt land? Nja… Statistiska centralbyrån, SCB, ställer samman statistik om jämställdhet med några års mellanrum. Här är några siffror som har med arbetslivet att göra.
Gruvarbete har av tradition varit ett manligt yrke. Foto Lena Abrahamsson

Kön – en konserverande kraft i den tunga industrin

Jämställdheten ökar – även i det supermanliga gruvarbetet. Stora satsningar på ny teknik med fjärrstyrda maskiner för transporter, borrning och lastning har på senare år gett en bättre arbetsmiljö och andelen kvinnor i branschen har ökat till 15 procent. Gruvarbete är av tradition en mansdominerad bransch. Så sent som 1978 avskaffades den gamla lagen från år 1900 som förbjöd kvinnor att arbeta i gruvor. ‒ Det är viktigt att plocka bort människan från den farliga miljön. Ju längre bort man kan arbeta från det farliga, desto bättre arbetsmiljö, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap
Arbetet som chef inom kvinnligt genusmärkt vård- och omsorg kännetecknas av ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda. Foto: Emelia Emmanuelz

Sluta undersök kvinnors arbetsmiljö

Ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda medarbetare. Så ser vardagen ut för många chefer i kommunala vård- och omsorgsverksamheter, medan chefer inom tekniska verksamheter har ett bättre organisatoriskt stöd. – Sluta undersöka kvinnors arbetsmiljö. Då blir det en könsfråga istället för en arbetsmiljöfråga. Titta istället på skillnader mellan olika branscher, säger Annika Härenstam, som i sin forskning synliggör skillnaderna i arbetsmiljön mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher.  

Användbart nr 2 2018 Tema: Starkt psykiskt påfrestande arbete

Arbetshälsan bättre i jämställd kultur

Inom bygg, anläggning och snickeri har elva till tolv procent av de anställda rapporterat arbetsskador. – Nivån på skador i byggbranschen kan hänga ihop med att man tar risker i en manlig kultur. Man vet att arbetshälsan är bättre i en jämställd kultur, säger Annika Vänje, forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.

15 tjejer kan förändra världen

Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar. Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.

Aktionsforskare med genusperspektiv

Inom bygg, anläggning och snickeri har 11-12 procent av de anställda rapporterade arbetsskador. Vård och omsorg har motsvarande nivå på sina arbetsskador. – De är båda enkönade, icke jämställda branscher, säger Annika Vänje, som är forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.
En del bussförare får ibland hot och glåpord från passagerare i stället för den självklara betalningen för resan.

Hot och glåpord vardag för förarna

Vad som är psykiskt påfrestande på jobbet handlar både om kropp och själ. Den som blir utsatt för hot och våld i tjänsten kan också bli mycket trött. Ett exempel på detta är personalen i kollektivtrafiken. Forskaren Anna Anund och hennes kollegor har studerat deras arbetsmiljö.
Terrorattacken på Utöya och andra stora katastrofer har gett upphov till stor del av den moderna forskningen om krishantering.

Gör organisationen beredd på det värsta

Oväntade traumatiska händelser kan ske i alla branscher. Organisationens beredskap avgör ofta hur de anställda påverkas. Ändå har få arbetsplatser en utbyggd krisberedskap, menar psykologen och traumaexperten Magnus Brolin.  
Förlossningsläkare och barnmorskor kan drabbas av posttraumatisk stress när ett barn dör. Beredskapen bör förbättras, menar forskaren Åsa Wahlberg.

Dödsfall på förlossningen kan ge posttraumatisk stress

När det som skulle bli det lyckligaste ögonblicket i livet vänds till katastrof. När ett barn dör på förlossningen. Då finns en barnmorska och ofta en läkare där som kan drabbas av skuld och skam och kan få psykiska skador på liknande sätt som krigsoffer.
Margareta Lisjö är arbetschef på bygget i Gustavsberg. Foto: Anna Holmgren

15 tjejer kan förändra världen

Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar. Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.

Användbart nr 1 2018 Tema: Sexuella trakasserier

Regelverk räcker inte för att hantera sexuella trakasserier

På Södertörns högskola finns det få fall av anmälda sexuella trakasserier som kan lagföras eller hamna i personalansvarsnämnden. – Det betyder inte att det inte förekommer trakasserier, men mänskliga relationer är lite komplicerade och går inte alltid att hantera i regelverk, säger Gustav Amberg, rektor på Södertörns högskola.

Trakasserier i akademin ses som individuellt problem

Få fasta tjänster, en hierarkisk organisation, hård konkurrens om forskningsmedel i kombination med en tystnadskultur och bristande ledarskap.Det är några av orsakerna till förekomsten av sexuella trakasserier och utsatthet på universitet och högskolor. Konsekvensen kan bli att kvinnor slutar forska.

Visar vägen till en trakasserifri vardag

Med tusentals personliga berättelser har metoo-rörelsen visat att sexuella trakasserier är vanligt i en rad branscher i Sverige. – Jag hoppas innerligt att metoo-rörelsen fortsätter. Metoo är en konstruktiv motståndsidé! Det säger genusforskaren Anneli Häyrén.
Demonstration Många protesterar mot att nedvärderas och trakasseras. Foto: Vlad Tchompalov

Vanligt med trakasserier på jobbet

Sexuella trakasserier är förmodligen vanligt. Upplevda sextrakasserier från chefer och arbetskamrater har ökat stadigt sedan 1999. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik, som görs vartannat år.
Militärer Sexuella trakasserier är vanliga i det militära. Foto: Anna Ogilenko

Rätt ställda frågor avslöjar sexträsket

Som man frågar får man svar. Den som svarar på en enkät om sextrakasserier måste först fundera på hur detta definieras. Får den som svarar själv göra en definition – har du upplevt sextrakasserier – eller får hen ta ställning till olika situationer som beskrivs som trakasserier? Resultaten ser nämligen helt olika ut.
Metoo Många har blivit drabbade. Foto: Mihai Surdu

Vad är sextrakasserier?

Diskrimineringslagen definierar sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. En händelse måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur för att det ska räknas som sexuella trakasserier.
– Det behövs perspektiv för att gå vidare, säger Eva Schmitz. Foto: Privat

Sprängkraft i den nya rörelsen

#metoo rör sig framåt på samma stigar som tidigare kvinnorörelser och har dem att tacka för mycket. Det menar Eva Schmitz, kvinnohistoriker, när hon ser tillbaka. – Den nya rörelsen har en sprängkraft i samhället och har fått genomslag på många arbetsplatser, säger hon. Nu finns det ingen väg tillbaka.

Trakasserier inom akademin ses som ett individuellt problem

Få fasta tjänster, en hierarkisk organisation, hård konkurrens om forskningsmedel i kombination med en tystnadskultur och bristande ledarskap.Det är några av orsakerna till förekomsten av sexuella trakasserier och utsatthet på universitet och högskolor. Konsekvensen kan bli att kvinnor slutar forska.

Användbart nr 3 2017 Tema: Digital arbetsmiljö
Fredrik Beskow Prevent Fredrik Beskow, Prevent, jobbade fram ett webbverktyg för bättre IT-införande. Foto: Roland Cox

Checklistor och scenarier stöd för bra IT

– Datasystem kan hindra dig från att göra ett bra jobb, skapa frustration och i värsta fall göra dig sjuk. Fredrik Beskow på Prevent invigde hösten 2017 en forskningsbaserad tjänst på webben som som ska hjälpa företag att införa smidiga, lönsamma och hälsosamma IT-lösningar.

Så beställer man bra IT-system

Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön? Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.
Terapikatten Justocat

Robotar underlättar i äldreomsorgen

Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot –  det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.  

När datorn krockar med våra hjärnor

När du behöver datorn som mest sviker den dig. En plöts­lig uppdatering avbryter ditt jobb. En krasch raderar hela förmiddagens arbete. Kanske kan du känna igen stressen när du gjort ett misstag som inte går att ångra? Forskaren Bengt Sandblad menar att sättet som de flesta IT-system är uppbygg­da på ligger i konflikt med hur vi människor fungerar. Då uppstår kognitiva arbets­miljöproblem.
IT i vården Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning

Vi behöver ett språk för vårdens digitala arbetsmiljö

Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.
Christian Smith, robotforskare på KTH. Christian Smith, robotforskare på KTH.

Nya fiffigare robotar minskar risker

Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbets­miljön för många, på kort och lång sikt. Robot­forskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker. Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.

Användbart nr 2 2017 Tema: Nanomaterial och arbetsmiljön
Katharina Kloditz hanterar nanoämnen i en så kallad glove box på Karolinska Institutet.

Var försiktig med nanopartiklarna!

Att hålla ett stycke kol i handen är inte farligt. Men vad händer om du andas in en nyskapad kolfiber som är några miljondels millimeter stor? Nanopartiklar har alltid funnits i vår miljö, men nu konstrueras ständigt nya material med delvis okända egenskaper. Forskning pågår om vad som kan skada oss och hur vi bäst skyddar oss på jobbet.
Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox

De knyter nätverk om nanomaterial

En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något. ‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.
Förutom Maria Hedén, Karin Lovén och Joakim Pagels har också Christina Isaxon arbetat med studien.

Mäta och bedöma risker med nanoämnen svår utmaning för forskarna

Förenklade mätmetoder kan visa på om det finns utsläpp av nanopartiklar i arbetsmiljön. Vill man gå djupare med eventuella risker behövs däremot ett batteri av olika mätmetoder. Det visar en studie gjord  vid Lunds tekniska högskola. Nano i pulverform visar sig vara mest risk fyllt.
Svetsare tillhör riskgrupperna i arbetslivet när det gäller nanoämnen. Foto: Jason Conlon

Dansk storsatsning kring nanomaterial gav kunskap om hot och bot

Efter tolv års dansk forskning om nano och arbetsmiljö törs professor Ulla Vogel slå fast: På många arbetsplatser är nanomaterial en okänd arbetsmiljörisk, som kan leda till cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Men forskarna har också hoppfulla resultat: En del farhågor var ogrundade – och det går att minska riskerna på samma sätt som man minskar damm.

Olika syn på gränsvärden för nanomaterial i Sverige och Danmark

  Det behövs särskilda gränsvärden för ämnen i nanostorlek! Detta är forskare i Lund och Köpenhamn eniga om. Men de två grannländernas arbetsmiljöverk tycker olika. I Danmark arbetar forskare med att ta fram gränsvärden för tre nanomaterial för Arbejdstilsynet, som även har en vägledning för nano i arbetsmiljön. På svenska Arbetsmiljöverket anser man att varken gränsvärden eller föreskrifter behövs.
Danska arbetsmiljöverkets nanovägledning Danska arbetsmiljöverkets nanovägledning

Arbejdstillsynet vägleder i arbetsmiljöarbetet med nano

Arbetsgivare och fack i Danmark har gemensamt krävt att arbetsmiljömyndigheten Arbejdstilsynet ska ta itu med de nya riskerna med nanomaterial på arbetsplatserna. Det är en direkt följd av att arbetsmiljöforskare har kunna visa att riskerna verkligen finns. Första steget var en vägledning, från Arbejdstilsynet, en ”AT–vejledning”, om hur man ska förebygga hälsorisker för dem som arbetar med tillverkade nanomaterial.

Kolnanorör fanns i luften

Man var medveten om riskerna men visste inte hur stora de var eller hur de skulle hanteras. Därför tackade företaget Swerea Sicomp i Piteå ja till att ingå i en studie vid Lunds tekniska högskola om arbetsmiljörisker med nanomaterial.Förbättringar pågår.