Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot –  det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.

Adam Hagman på Robotdalen i Västerås har koll på vad som händer –  och han har hört alla invändningar.

På Robotdalen i Västerås arbetar man med att få ut resultat från forskning och utveckling till praktiskt användning (se faktaruta). Adam Hagman arbetar inom området vård och omsorg och han berättar om en opinionsundersökning i Europa, där fyra procent svarade att man tyckte att robotar kunde användas i äldreomsorg –  och 60 procent ansåg att robotar borde förbjudas där.

– En sak är vi i Sverige eniga om: robotar, eller annan teknik, ska aldrig stå för själva omsorgsarbetet. Men de ska underlätta för äldre att klara sig mer själva, så att de kan leva ett självständigt liv längre, säger han.

– Man kan också med fördel automatisera uppgifter som inte är patientnära. På ett vanligt sjukhus kan en transportrobot frigöra motsvarande 25 vårdanställda från arbete med att hämta och lämna allt från läkemedel till textilier. På nya Karolinska har man satsat på transportrobotar för att minska belastningen på vårdpersonalen. Och sådana lösningar tror jag kommer att bli vanligare.

Arbetsskador och långtidssjukskrivningar är alltför vanliga inom vård och omsorg. Och Sveriges kommuner och landsting konstaterar att personalbrist blir det största problemet inom den här sektorn de närmaste årtiondena. Adam Hagman menar att man måste använda ny teknik som en del i att tackla allt detta.  Och det som är bra för patienter och omsorgstagare, är ofta bra för de anställda – och tvärtom.

Robot vid matbordet

Betic heter en liten och behändig robot, lätt flyttbar, som gör att  du kan äta på egen hand när du inte själv kan föra besticken till  munnen –  istället för att någon annan matar dig.

Vid ett tillfälle när Robotdalen presenterade Bestic protesterade en person i publiken mot att man förlorade den mänskliga kontakten.

– Det är precis tvärtom, den mänskliga kontakten ökar, förklarade då uppfinnaren Sten Hemmingsson (bilden t v), som också satt i publiken.

Han har själv en sjukdom som gör att han inte kan använda sina armar. När han nu kan äta själv, utan att hans fru matar honom, kan han se henne i ögonen när de samtalar vid middagen, säger Adam Hagman.   Han berättar också om en rörelsehindrad pojke som använder Bestic, som sa:

”Jag blir inte matad, jag använder bara häftigare sked än du”.

Den lilla roboten innebär fördelar för de omsorgstagare som kan och vill använda den –  och för de anställda i hemtjänst och äldreboende, som får en avlastning när de inte behöver utföra ett moment, som ofta medför  knepiga arbetsställningar.

Dusch på egen hand minskar risker

Den dagliga duschen för äldre och rörelsehindrade är ett annat arbetsmoment, som innebär knepiga arbetsställningar,  och därtill tunga lyft. I samband med duschning inträffar också många halk– och fallolyckor, för såväl anställda som vårdtagare.

Samtidigt är den personliga hygienen något som de flesta av oss självklart vill kunna klara på egen hand, så länge som möjligt.

Duschroboten Poseidon gör att rörelsehindrade kan sitta i en kabin och duscha sig med hjälp av ett tvättprogram, som de själva har utformat, och som går igenom hela kroppen. Vatten kommer från tio olika håll i kabinen, och tvållösning från fyra. Och det är den som duschar sig som styr vad som händer.

Fem kommuner provar Poseidon under 2018.

Kattroboten som lugnar dementa

Arbetsmiljön i demensvården kan ofta vara rätt tuff, där oroliga eller svårkontaktbara patienter innebär stora utmaningar, av olika slag. Det finns goda erfarenheter av att använda sällskapsdjur i vården av dementa.

Christine Gustafsson, sjuksköterska och lärare vid Mälardalens högskola, har utvecklat terapikattroboten Justocat, som andas, kurrar och jamar när den ligger i knät och man klappar den.

Varför inte en riktig katt istället?

– En riktig katt hoppar ner från knät efter en stund, säger Adam Hagman. Dessutom kan den bli skadad, en del dementa kan ju bli våldsamma.

En levande katt kan bli ett arbetsmiljöproblem –  för allergiker. Och den kan dessutom sprida smitta från en patient till en annan. Justocat kan ha flera överdrag till samma robotkropp så att olika patienter har sina egna, och det är lätt att tvätta överdragen.

Det finns redan mycket goda erfarenheter av den här mjuka roboten.

– Det finns exempel på att man har kunnat ta bort ångestdämpande mediciner hos demenspatienter, säger Adam Hagman.

En gång blev en son, som bodde långt borta, förstt väldit upprörd när han fick höra att fadern vårdades med hjälp av en robotkatt. Han tyckte att det var kränkande mot fadern. Men när han senare besökte fadern blev han omvänd. För första gången på länge kunde fadern prata, han hade blivit mycket bättre. Nu hör sonen till Justocats främsta förespråkare.

Giraffen minskar arbetsresor

Giraffen heter en rörlig robot med lång hals och en surfplatta som huvud. Med en form av bildtelefonsamtal underlättar den kommunikationen mellan hemtjänstpersonal och äldre i hemmet,även mellan de ”riktiga” besöken. I en del fall kan också de ordinarie besöken bli färre. Det kan minska den arbetsbelastning som följer med många och inte sällan långa resor.

Det finns två viktiga skillnader från en vanlig surfplatta. Den är utformad för att vara mycket mer  lätthanterlig för människor som inte umgås med plattor och datorer. Och eftersom den är rörlig kan den se sig om i rummet för att se om någonting inte är som det ska. Om den äldre inte svarar på en uppringning, kan en anställd med rätt behörighet låta giraffen gå runt i lägenheten för att se var hen är, och i vilket tillstånd.

Det finns också andra former av teknik som kan minska behovet av nattliga rutinbesök, som ofta stör de äldre genom att de vaknar när någon kliver in.

Redan finns kameror i sovrummen, något som de berörda oftast föredrar, men som utomstående ifrågasätter av integritetsskäl. På väg in är sensorer i sängen som utan bilder rapporterar om att allt är normalt.

Tvivlar på sällskapsrobot

Adam Hagman tror att sjukvården kan minska arbetstrycket genom en vidareutvecklad Giraff, som kan göra mer, samtidigt som det blir bättre för patienterna. Det gäller framförallt  allvarliga kroniker som idag besöker sjukhus ofta, både för planerade uppföljningar och för akuta tillstånd. Det främsta exemplet är patienter med lungsjukdomen KOL.

Däremot tvivlar han på någon framgång för ”sällskapsrobotar” som kan föra enkla samtal utifrån förprogrammerade frågor och svar, och hjälpa till med enklare saker, som att plocka upp något som den äldre tappat. Erfarenheter från försök visar att det nöje som äldre först upplever är snabbt övergående, och att det är svårt för robotar att lösa även enkla uppgifter i den komplicerade värld som ett möblerat rum faktiskt är.

Fakta/Robotdalen

• Robotdalen är ett icke–vinstdrivande företag som Mälardalens högskola, Västerås kommun och ett antal företag  med ABB i spetsen som startade 2003, med målet att skapa förutsättningar för framgångsrik utveckling och kommersialisering av nya robotlösningar för industri, service och vård- och omsorg.
• Vid Robotdalen arbetar de med konkreta behov och samarbetar med slutanvändare i produktutvecklingen. De fångar även upp intressanta robotprodukter ute i världen
• Bakom Robotdalen står idag sju högskolor och universitet och 300 offentliga aktörer och företag i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län . Ekonomiskt stöd kommer från Vinnova och EUs regionala utvecklingsfond.