IT i vården Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning

Vi behöver ett språk för vårdens digitala arbetsmiljö

Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.

 

Åsa Cajander är docent i dataveten­skap vid Uppsala universitet och har i 15 år forskat om hur IT-system påverkar arbetsmiljön. Hon förklarar att vårdpersonalens IT-miljö är otymplig och missnöjet med IT-systemen är stort. De anställda måste ofta använda så mycket som 20 olika system, med olika sorters inloggningar och krav på lösenord.

 

En läkare tillbringar ungefär hälften av tiden framför datorskärmen, samtidigt som IT utgör en mycket liten del av vårdutbildningarna.

 

– Personalen använder datorer större delen av dagen. Systemen på­verkar helt klart vår möjlighet att ut­föra arbetet, känna oss kompetenta och vara effektiva, säger Åsa Cajander.

Ord för utmaningar

I forskningsprojektet ”Digitalisering och dess effekter på sjuksköterskors arbetsmiljö”, Disa (2016–19), genomför Åsa Cajander och hennes forskarkollegor först intervjuer, enkäter och fältstudier inom onko­logi, kirurgi och barnsjukvård – och därefter ska de tillsammans med sjuksköterskorna ta fram begrepp för IT-utmaningarna.

 

– Vi behöver ju ett språk för det här, säger hon. Vad är motsvarigheten till tunga lyft inom digital arbetsmiljö?

 

Målet för Disa är att resultaten ska leda till bättre arbetsmiljö, med färre sjukskrivningar som följd.

Arbetsmiljö och patienträttigheter

Åsa Cajander har i ett tidigare projekt följt vad som hände när landstinget i Uppsala län införde digitala journaler. Studien var inriktad på såväl arbetsmiljö som patienträttig­heter. Den visar bland annat att när patienterna fick möjlighet att läsa sina egna journaler på nätet, krockade deras rätt till delaktighet med de anställdas arbetsmiljö.

 

– Vårdpersona­len oroade sig väldigt. Plöts­ligt skulle patienterna få tillgång till deras arbetsverktyg, och man fruktade att det skulle uppstå missförstånd, säger hon.

 

Många kritiserade satsningen, som till och med blev anmäld till Arbetsmiljöverket. Åsa Cajander ser en likhet mellan denna och många andra IT-satsningar i vården: de kommer uppi­från, och man tar alltför lite hänsyn till de anställdas villkor.

Användarcentrerad design

Ett alternativ till detta är metoden användarcentrerad design, som går ut på att man systematiskt jobbar tillsammans med användarna när man inför ett nytt system – under hela processen. Ledning och IT-tekniker får då användarnas synpunkter och önskemål, när dessa fortfarande faktiskt kan spela en roll.

 

– I dag frågar man ofta användarna först när allt är klart: ”Visst ser det bra ut?”. Det är inget bra sätt att ställa en fråga, säger Åsa Cajander.

 

– Det är för sent att påverka och folk säger inget. Man måste i stället få med sig dem som använder systemet tidigare och ta tillvara deras kompetens.

Nils Otto