– Bättre klimat med fler män i kvinnojobb

Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet.

Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb.

Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.

 

Blandat är bra för arbetsklimatet både för kvinnor och män, tycker Åsa Löfström som engagerat sig i jämställdhet sedan slutet av 60-talet.

Det var på den tiden då en pappa kom hem och var trött och skulle sitta i fåtöljen. Han hade ju dragit in pengarna. Att han skulle vara med barnen sågs som onödigt.

Visst har det hänt en del. Hon minns pinupbilderna som försvann.

Grabbigt

Åsa Löfström

‒ En undersköterska bör ha kompetens inom data också. Vårdjobben behöver moderniseras för att locka fler män, tycker Åsa Löfström, nationalekonom vid Umeå universitet. Foto: Privat.

‒ Det fanns en grabbig miljö på helt mansdominerade arbetsplatser. Studier visade att inte heller alla män uppskattade de nakna flickorna och ordvalet. Allt det där förändrades när kvinnor kom in i de där fikarummen. De rensade upp, och det är många män tacksamma för, säger hon.

Men bland annat metoo-debatten visar att det fortfarande behövs förändring, menar hon.

Det har gått 15 år sedan hon lämnade ifrån sig den statliga utredningen ”Det könsuppdelade arbetslivet”.

Idag håller nationalekonomen Löfström på att runda av sitt yrkesliv, hon står som ”anknuten som universitetslektor” på handelshögskolan vid Umeå universitet, hon föreläser och sitter ännu i ett programråd hos Statistiska centralbyrån och i Sveriges A-kassors forskningsråd.

Olika prat

Hon tycker att samtalen i fikarummet blir annorlunda när kvinnor kommer in bland män, och när män kommer in på kvinnodominerade jobb.

‒ Män kanske pratar mer strukturerat, pratar mer om jobbet. Det finns kvinnor som tycker att det blir ett bättre pratklimat när män kommer in. Även om en del nog tycker att det blir sämre, på samma sätt som män tyckte att det var dåligt när det skulle sitta kvinnor där. Det kunde sägas att kvinnor inte har någon humor.

‒ Motståndet mot kvinnor i bolagsstyrelser förklaras delvis av att de bär med sig något annat och okänt för män.

Utifrån de traditionella könsrollerna kan kvinnor mer lyfta frågor om familj, barn eller skolan. Män å sin sida kanske pratar mer om intressen som kvinnor inte alltid delar, som idrott, teknik och byggande.

Blandning breddar

‒ Livet är väldigt komplext. Det är urtråkigt när kvinnor säger att de inte vill prata om idrott. Sen kanske de har barnbarn som är intresserade av sport!

‒ Samma sak med män som inte vill prata om vad man ska äta till middag. ”Det sköter frugan.”

Med en blandning så breddas pratområdet på arbetsplatsen, resonerar hon. Och alla lär sig därmed nya saker.

‒ De som har varit med på den resan tror jag är ganska tacksamma, det gäller både kvinnor och män.

Ingen revolution för män

Åsa Löfström valde yrke i slutet av 60-talet. Det blev mellanstadielärare. Hon minns hur flickor styrdes mot skola och vård, och pojkar mot teknik och ”utbildningsyrken”, alltså jobb som kräver mer skolbakgrund.

Men i takt med att daghemmen kom och reformer gjorde det möjligt för kvinnor att med sina goda betyg konkurrera om utbildningsjobben så blev det allt fler kvinnliga advokater, läkare och journalister.

‒ Motsvarande revolution för män fanns inte. De hade inte vant sig vid att vara med barnen, att jobba i köket eller ta hand om gamlingar. Där var kvinnor inskolade. De hade ett försprång.

‒ Den uppluckring som skett av en hårt uppdelad arbetsmarknad är det i stort sett kvinnorna som har stått för.

Minus och plus för man

Kvinnorna stimulerades av chans till bättre betalda jobb i traditionellt manliga branscher. Män som funderade på vårdbiträde eller barnskötare måste acceptera att tjäna mindre pengar.

‒ En del män blev förskollärare. Det var enstaka män, de fick byta glödlampor och snickra med barnen. Och så kom pedofillarmen som bromsade.

‒ Män som ville bli undersköterskor hade det också tungt. Det sas förklenande saker om dem, att de var misslyckade läkarstudenter.

På plussidan finns att män ofta blir betrodda och väl mottagna bland kvinnor. De kan få fackliga uppdrag och göra karriär. Kvinnorna kan se att män drar upp lönerna. På motsvarande sätt har män bland män oroat sig för att kvinnligt inträde ska sänka villkoren, bland annat i industrin.

Bra i vård och skola

‒ Fler män inom skola och förskola är bra för barnen, som förebilder för nästa generation. Det har diskuterats mycket vad det innebär om barn bara möter kvinnor, och speciellt de som inte ens har män i sin närhet hemma.

På motsvarande sätt behövs fler män inom äldreomsorgen, menar Åsa Löfström.

‒ Dels för att prata med äldre män, men också med äldre kvinnor som är vana vid att prata med män, som har förlorat sina makar, säger hon.

Den allra mesta forskningen om jämställdhet i arbetslivet handlar om kvinnors underordning, om vad de får kämpa med som ”brytare”, om glastak och sexuella trakasserier. Det visar sig svårare att hitta forskning som handlar om män i kvinnoyrken, och hur fördelningen av hemarbetet påverkar kvinnors möjligheter.

Mycket grundläggs i uppväxten, förstås.

Attityden hemma

‒ En yngling som inte har gjort ett handtag därhemma får knappast plötsligen ett väldigt intresse för att bli förskollärare eller undersköterska.

Men Åsa Löfström låter hoppfull när hon jämför läget på 60-talet med dagens rollfördelning. Hon ser allt fler pappalediga män, en trend som kan minska kvinnors oavlönade hemarbete och underlätta för deras yrkesliv.

‒ Plötsligen hör man att det är han som sköter all matlagning. Hon sköter tvätten.

‒ Båda måste inte stå halva tiden var vid spisen och tvättmaskinen, men det ska inte vara så hård uppdelning som när våra far- och morföräldrar var unga.

Förödande uppdelning

‒ Uppdelningen har varit förödande för många familjer, där pappor inte lärde känna sina barn och mammor satt fast i den ekonomiska fällan och inte får en vettig pension. Vi ser konsekvenserna idag.

‒ För många unga pojkar som fostras nu blir det fullt naturligt med vård och omsorg, de kommer att bli mer villiga att söka jobb med barn och gamla. Men det tar ju sin tid. Det är sega strukturer.

Det finns idag en social infrastruktur som gör det möjligt att prioritera både hem och arbete, konstaterar Åsa Löfström. Hon tycker att var och en ska få välja yrke efter intresse, och att utrymmet för det har ökat en hel del. Även om både hem- och arbetslivet fortfarande är könsuppdelat, 15 år efter hennes utredning.

Prova annat yrke

Där föreslog hon bland annat att män skulle uppmuntras att prova andra yrken. Det låter inte på Åsa Löfström som om det skett så mycket på det området. Men en del projekt har hon sett. Som när arbetslösa skogsarbetare i norr fick praktisera i långvården istället för att flytta söderut. En del av dem trivdes utmärkt.

Män behövs i vårdjobben, konstaterar hon. Det är brist på folk, och även kvinnor tycks dra sig bort från området, de får höra att det är låg status och låg lön. Det finns föreställningar om jobben bara handlar om ”att torka gamlingar i rumpan”.

‒ De yngre måste lotsas in så att de får se att det är ett otroligt mångfacetterat jobb. Man måste göra om de gamla jobben, göra dem moderna och mer attraktiva. En undersköterska bör ha kompetens inom andra områden också, som data.

Mer IT för USK

Åsa Löfström hälsade på hos sin åldrande mamma och ville ladda ner lite Harry Brandelius från nätet åt henne, men personalen visste inte koderna till wifi. När dagens pensionärer flyttar in på äldreboende så kommer de att behöva hjälp att uppdatera appar och program, och skajpa med barnbarnen, menar hon.

Det har även blivit viktigare att personalen kan konst, musik och sport.

‒ Man börjar få upp ögonen för hur betydelsefullt det är med kultur på äldreboenden. De yngre som ska jobba med oss måste veta vilken musik vi vill ha.

‒ Om man gjorde undersköterskejobben mer moderna skulle man kunna locka mer pojkar. Det här verkar inte alls utbildningarna ha tagit fasta på.

 

Roland Cox